Språket, individen och samhället
Kursplan, Grundnivå, 5LN228
- Kod
- 5LN228
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Lingvistik G1N
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 22 oktober 2012
- Ansvarig institution
- Institutionen för lingvistik och filologi
Allmänt
Kursen ges inom termin 1 på språkvetarprogrammet och som fristående kurs.
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Engelska 6 eller Engelska B (områdesbehörighet A2/2)
Mål
Kursen syftar till att ge en introduktion till teorier om språkets sociala och psykologiska
funktioner inom områdena sociolingvistik och psykolingvistik.
Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna:
- redogöra för hur man kan identifiera och förklara olika typer av språklig variation (nyckelbegrepp sociolekt, idiolekt, dialekt, åldersgradering, register och stil) utifrån sociala och språkliga variabler (mhd),
- beskriva vad som karaktäriserar det kvantitativa paradigmet och vad som karaktäriserar det interaktionistiska paradigmet, både vad gäller teori och metod,
- lära sig att använda samtalsanalytiska begrepp för att beskriva samtal på en grundläggande nivå; talhandling, performativt yttrande, tur, uppbackningar, närhetspar, giltighetsvillkor, konversationsmaximer,
- förklara och exemplifiera grundläggande terminologi inom två- och flerspråkighetsforskning, (med fokus på kodväxling, transfer och interimspråk), samt redogöra för språkförändring, pidgin- och kreolspråk,
- beskriva Sveriges minoritetsspråksituation och redogöra för den terminologi med vilken språkpolitiska åtgärder beskrivs,
- beskriva den kunskap som ligger bakom språkanvändning och beskriva denna på ett psykologiskt relevant sätt samt på ett grundläggande sätt redogöra för de psykologiska mekanismer som begränsar hur denna kunskap bearbetas,
- redogöra för på vilket sätt hjärnans olika delar är involverade i språkanvändning (nyckelbegrepp är lateralisering, kritisk period för språkinlärning och afasi), samt redogöra för minnets betydelse i dels språkanvändning och dels i hur vi lagrar språk kognitivt,
- redogöra för vad som karaktäriserar perception och produktion både i tal och skrift samt känna till aktuella modeller som beskriver detta,
- beskriva barns stegvisa språkutveckling från födelsen till dess att flerordsmeningar uppträder och med en vetenskaplig begreppsapparat redogöra för vad som karaktäriserar de olika stadierna,
- utifrån en vetenskaplig diskurs kritisera och försvara hypotesen om språklig relativism.
Innehåll
Kursen ger en översiktlig introduktion till de två forskningsfälten Språkpsykologi och Språksociologi. Kursen ska ge kunskap om grundläggande terminologi, samt aktuella teorier och metoder inom de respektive forskningsfälten. Centrala områden rör språklig variation, flerspråkighet, språklig interaktion, språkpolitik, produktion, perception och tillägnande av språk.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.
Examination
Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment. Dessa moment kan vara muntliga eller skriftliga. De kan äga rum vid schemalagd tid och plats (t.ex. inom ramen för ordinarie undervisning), eller vara sådana som studenten utför på egen hand. Föreskrifter om detta föreligger vid kurstillfällets början.
Övriga föreskrifter
Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2017
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007, version 1