Allmänt

Kursen ges som fristående kurs.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Engelska 6 eller Engelska B (områdesbehörighet A2/2)

Mål

Utbildningen syftar till att ge en introduktion till ämnet lingvistik och några av lingvistikens centrala områden.

Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna:

Delkurs 1: Lingvistik I, 7,5 hp.

• i huvuddrag återge hur man i lingvistiken definierar begreppet språk och resonera om dess tillämplighet på människors talspråk, skriftspråk, på djurs kommunikation och på dator- och programmeringsspråk, etc.,
• beskriva följande grundvalar för språkklassifikation och skillnaderna mellan dem: genetisk, typologisk, areal, geografisk (dialekter), social (sociolekter, register), samt standard kontra icke-standard,
• tala om i stora drag hur många språk som talas i världen idag, och hur man kommer fram till den siffran,
• utifrån exempel diskutera några grundläggande begrepp inom fonetik,
• beskriva och exemplifiera grundläggande begrepp inom morfologin, såsom: ord, morfem och allomorf, slutna och öppna klasser; fria och bundna morfem; ordstruktur: avledning, sammansättning och böjning,
• definiera och analysera språkligt material med avseende på följande begrepp inom grammatik: ordklasser; satsstruktur: hierarkisk struktur, syntaktiska kategorier, huvud- och bisats, verbklasser; syntaktiska funktioner; semantiska roller,
• redogöra för grundläggande begrepp inom semantik och pragmatik inklusive lexikalisk semantik, kompositionell semantik, lexikal och strukturell tvetydighet, talakter, diskurs,
• beskriva grundläggande begrepp inom språkanvändning samt resonera kring skillnader mellan manligt och kvinnligt språkbruk, och
• beskriva grundläggande begrepp inom datorlingvistik samt nämna några av datorlingvistikens tillämpningsområden.

Delkurs 2: Världens språk, 7,5 hp

• redogöra för skillnaderna mellan, och ändamålen med följande tre sätt att lingvistiskt klassificera språk: genetisk klassificering, typologisk klassificering och areal klassificering,
• tala om i stora drag hur många språk som talas i världen idag, och problematisera hur man kommer fram till den siffran,
• översiktligt redogöra för ”språkens demografi” i världen samt skillnaden mellan språkmångfald (”många språk”) och språkfamiljsmångfald (”många språkfamiljer”),
• översiktligt redogöra för språkstruktur och språksituation i olika delar av världen med fokus på språk i Europa, Asien och Afrika,
• beskriva begreppet sprachbund och redogöra för några välkända exempel på sprachbund (Balkan, Sydasien),
• redogöra för olika typer av språktypologiska klassifikationssystem, inklusive morfologisk typologi och ordföljdstypologi,
• beskriva och problematisera begreppen språklig ekvivalent, språklig universalie samt språklig relativitet,
• redogöra för metoder för språkjämförande analys såsom korpusbaserad kontrastiv analys och elicitering med icke-språkliga stimuli,
• redogöra för begreppet (språkligt) lån utifrån följande utgångspunkter:

- vad är ett (språkligt) lån?

- vad kan lånas?

- varför lånar språk?

• redogöra för några grundläggande begrepp och metoder inom översättningsteori.

Delkurs 3: Fonetik 1, 7,5 hp.

• benämna samt beskriva läget och funktionen för de anatomiska strukturer som är närmast relevanta för talproduktion, samt relatera dessa till specifika artikulatoriska och akustiska konsekvenser, beskriva det perifera hörselsystemets anatomiska struktur samt de enskilda delarnas funktion,
• definiera och beskriva relationen mellan de grundläggande egenskaperna hos ljudvågor, redovisa översiktligt för hur ljudvågor analyseras och framställs i talsammanhang, samt analysera talmaterial i fråga om källans och talrörets relativa bidrag,
• benämna och exemplifiera de fonetiska kontraster som utnyttjas i språk för att skilja mellan olika vokal och konsonantartikulationer, återge den standardiserade artikulatoriska beskrivningen av ett urval vokal- och konsonantsymboler från IPA-kartan, samt återge de symboler som passar en given standardiserad beskrivning, uttalstroget transkribera enskilda intervokaliska konsonantartikulationer med IPA-notation,
• relatera prosodins olika aspekter till de akustiska korrelat som förknippas med dem, samt beskriva och exemplifiera hur dessa olika aspekter av prosodin utnyttjas i språk, samt urskilja betoning och ordaccenter i svenska ord genom analys eller introspektion, och
• beskriva fonologiska särdrag i termer av deras fonetiska definition, analysera transkriberat ordmaterial i syfte att avslöja fonologiska processer däri, samt beskriva dessa i termer av fonologiska regler.

Delkurs 4: Språket, individen och samhället, 7,5 hp.

• redogöra för hur man kan identifiera och förklara olika typer av språklig variation (nyckelbegrepp sociolekt, idiolekt, dialekt, åldersgradering, register och stil) utifrån sociala och språkliga variabler,
• beskriva vad som karaktäriserar det kvantitativa paradigmet och vad som karaktäriserar det interaktionistiska paradigmet, både vad gäller teori och metod,
• använda samtalsanalytiska begrepp för att beskriva samtal på en grundläggande nivå; talhandling, performativt yttrande, tur, uppbackningar, närhetspar, giltighetsvillkor, konversationsmaximer,
• förklara och exemplifiera grundläggande terminologi inom två- och flerspråkighetsforskning (med fokus på kodväxling, transfer och interimspråk), samt redogöra för språkförändring, pidgin- och kreolspråk,
• beskriva Sveriges minoritetsspråksituation och redogöra för den terminologi med vilken språkpolitiska åtgärder beskrivs,
• beskriva den kunskap som ligger bakom språkanvändning och beskriva denna på ett psykologiskt relevant sätt samt på ett grundläggande sätt redogöra för de psykologiska mekanismer som begränsar hur denna kunskap bearbetas,
• redogöra för på vilket sätt hjärnans olika delar är involverade i språkanvändning (nyckelbegrepp är lateralisering, kritisk period för språkinlärning och afasi), samt redogöra för minnets betydelse i dels språkanvändning och dels i hur vi lagrar språk kognitivt,
• redogöra för vad som karaktäriserar perception och produktion både i tal och skrift samt känna till aktuella modeller som beskriver detta,
• utifrån en vetenskaplig diskurs kritisera och försvara hypotesen om språklig relativism.

Innehåll

Delkurs 1: Lingvistik I, 7,5 hp.

Presentation och diskussion av lingvistiska forskningsområden såsom fonetik, grammatik, semantik, pragmatik, språkanvändning (inkl. historisk lingvistik, psykolingvistik, sociolingvistik och språktypologi) och datorlingvistik.

Delkurs 2: Världens språk, 7,5 hp

Kursen ger en introduktion till vad som förenar och skiljer världens språk. Fokus ligger på gemensamma och särskiljande drag i världens språk då det gäller ordförråd, grammatik och ljudstruktur. Frågor rörande språk och kultur, flerspråkighet och språkplanering tas också upp, belysta genom beskrivning och analys av konkreta språksituationer i olika delar av världen.

Delkurs 3: Fonetik 1, 7,5 hp.

Kursen syftar till att ge grundläggande färdigheter i analys av tal och fonetisk transkription, samt därtill nödvändiga kunskaper om: talets anatomi; elementär ljudvågslära; prosodi (tryck, ton och duration i tal); fonologi (det system som ligger bakom ljudanvändning); och typologi (vilka typer av språkljud människor kan uttala och hur de är fördelade över världens språk).

Delkurs 4: Språket, individen och samhället, 7,5 hp.

Kursen ger en översiktlig introduktion till de två forskningsfälten Språkpsykologi och Språksociologi. Kursen ska ge kunskap om grundläggande terminologi, samt aktuella teorier och metoder inom de respektive forskningsfälten. Centrala områden är språklig variation, flerspråkighet, språklig interaktion, språkpolitik, produktion, perception och tillägnande av språk.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings-, laborations- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Examination

Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment: salstentamen, hemtentamen, övningstillfällen med obligatoriska övningar. Föreskrifter om detta föreligger vid kurstillfällets början. För att erhålla betyget Väl godkänd på hela kursen krävs att detta betyg erhållits på minst 22,5 högskolepoäng.