Behörighetskrav

- Biokemi, 7 hp (3KB030)

- Cell- och molekylärbiologi, 15 hp (3MU123)

- Vävnadsbiologi med embryologi, 15 hp (3MU122)

- Eller motsvarande kurser

Mål

Undervisningen avser att ge grundläggande och integrerade kunskaper om nervsystemets struktur och funktion.

Studenten ska efter avslutad kurs kunna:

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE

• redogöra för nervcellers struktur och funktion.

• beskriva det centrala nervsystemets (CNS), autonoma nervsystemets och det perifera nervsystemets (PNS) inklusive sinnesorganens struktur och funktion.

• förklara hur samspelet mellan nervsystemets delar och de viktigaste neurotransmittorerna påverkar kroppens funktioner.

• beskriva några av hjärnans högre funktioner som biologiska rytmer, emotioner, minne och kognition.

• beskriva hur samspelet mellan gener och miljö påverkar personlighet och hälsa.

FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA

• beskriva och utföra grundläggande metoder inom neurobiologi.

• förklara teorin bakom genomgångna praktiska moment och kunna sammanställa och tolka experimentella resultat i såväl skriftlig som muntlig form.

• sammanställa och presentera en litteraturstudie samt kritiskt analysera texter i massmedia och vetenskaplig press.

VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

• söka, sammanställa, presentera och till del även kritiskt granska information om nervsystemet och dess funktioner.

Innehåll

Teorikursen består av 6 block:

A. Basal neurovetenskap: Nervcellers struktur och funktion, utveckling, synapser, neurotransmittorer, centrala, perifera och autonoma nervsystemens struktur och uppbyggnad

B. Sensoriska system: Ögats, örats samt lukt- och smaksinnenas struktur och funktion, somatosensorik, smärta, sensoriska organens sjukdomar

C. Motoriska system: Motorenheten, reflexer, motorisk kontroll, basala ganglier, motoriska sjukdomar

D. Regulatoriska system: Autonoma funktioner, reglering av aptit och törst, neuroendokrinologi, biologiska rytmer, belöningssystemet, beroende

E. Kognitiva system och beteende: Hjärnans evolution, kognition, emotioner, inlärning och minne, språk, neurogenetik, påverkande sjukdomar

F. Neurovetenskapliga metoder: Elektrofysiologi, optogenetik, transgenteknik inom neurovetenskapen, molekylära metoder

Laborationskursen:

Laboration synapsfunktion, Laboration elektrofysiologi, Laboration infärgning av hjärnvävnad med immunhistokemi

Träning i muntlig och skriftlig presentation.

Demonstrationer:

Hjärnanatomi

Seminarier:

Litteraturanalys, fallbaserad inlärning

Undervisning

Undervisningen är organiserad utifrån riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet (Dnr UFV 2009/902) och sker genom föreläsningar, demonstrationer, seminarier, fallbaserad inlärning samt laborationer.

SEMINARIER är lärarledda gruppdiskussioner som baseras på förberedda presentationer av studenterna om ämnen eller specifika frågeställningar.

LABORATIONER utgör en viktig del av kursen med vidhängande teori. Laborationerna redovisas muntligt vilket ger träning i att formulera sig vetenskapligt.

Presentationsteknik är integrerat med kursmoment som innehåller skriftlig/muntlig presentation.

Studentens närvaro är obligatorisk vid: seminarier, fallbaserad inlärning, samtliga moment i samband med laborationer samt vid särskilda moment vilka meddelas av kursansvarig lärare.

Examination

För att få godkänd kurs krävs: i) att den studerande på ett aktivt sätt deltagit i och redovisat de obligatoriska momenten (laborationer, demonstrationer, seminarier och gruppredovisningar), ii) godkända duggor samt iii) godkänd individuell skriftlig tentamen efter avslutad kurs. I kursen ingår summativa och formativa examinerande moment. I den skriftliga sluttentamen ingår hela kursens stoff. Särskild vikt läggs på laborationer och seminarier med vidhängande teori. Bedömning/betygssättning av den skriftliga examinationen sker anonymt.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av så kallad blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.