Behörighetskrav

Teoretisk filosofi A, 30 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten ha

1) fördjupade kunskaper på centrala filosofiska problemområden,

2) grundläggande färdigheter i probleminriktat filosofiskt arbete

3) förmåga att formulera filosofiska tankegångar skriftligt.

Innehåll

Kursfodringarna består av fem av följande sex delkurser

1 Medvetandefilosofi 6 hp

2 Språkfilosofi 6 hp

3 Inledning till vetenskapsfilosofi 6 hp

4 Logik 6 hp

5 Metafysik 6 hp

6 Filosofiska texter 6 hp

Varje termin meddelas undervisning i fem av ovanstående delkurser

Medvetandefilosofi, 6 hp

Delkursen ger en översikt över moderna teorier om relationen kropp-medvetande. Diskussion av ontologiska och epistemologiska förutsättningar för olika teorier och empiriska resultat relevanta för frågeställningen.

Språkfilosofi, 6 hp

En probleminriktad översikt av några av de viktigaste idéerna om och infallsvinklarna till frågorna om språkets natur och funktionssätt. Den ökade betydelse dessa frågor fått inom filosofin i allmänhet under 1900-talet.

Inledning till vetenskapsteori, 6 hp

Delkursen behandlar frågor som: Vad är vetenskaplig kunskap? Hur uppnås vetenskaplig kunskap? Vad är en naturlag? Vad är en vetenskaplig teori? Hur sker vetenskaplig utveckling? Hur skiljer sig vetenskap från pseudovetenskap och naturvetenskap från annan vetenskap?

Logik, 6 hp

Vad är det som gör vissa resonemang följdriktiga, och andra felaktiga? Går det att uppställa regler och metoder för korrekt tänkande, och hur skulle dessa i så fall se ut? Vad betyder egentligen ord som ’eller’, ’inte’, ’alla’? En viss förtrogenhet med sådana frågeställningar, och med de formella språk som används för att studera dem, är en förutsättning för förståelsen av mycket av de senaste hundra årens filosofi.

Kursen behandlar klassisk sats– och predikatlogik ur bevisteoretisk och semantisk synvinkel. Undervisningen består dels av föreläsningar, dels av praktiska övningar.

Metafysik, 6 hp

Metafysiken har traditionellt tillhört den teoretiska filosofins mest centrala områden. Trots att disciplinen under perioder betraktats med misstänksamhet av inflytelserika riktningar inom den analytiska filosofin utgör den nu återigen en livaktig och central del av ämnet.

Denna kurs syftar till att introducera studenten till några av de mest centrala diskussionerna inom samtida metafysik och ontologi. Frågor som kommer behandlas är, bland andra: finns det något sådant som egenskaper och relationer, och vilken är i sådana fall deras natur? När utgör en uppsättning mindre objekt (t.ex. en uppsättning partiklar) ett ytterligare, större objekt (t.ex. ett bord)? Vad innebär det att ett objekt fortlever över en viss tidsperiod? Hur bör man förstå distinktionen mellan sådant som är nödvändigt och sådant som är kontingent? Finns det andra "möjliga världar" än den vi lever i? Vi kommer också diskutera frågor inom vad som numera kallas för "metametafysik" - frågor om vad metafysik är, och om det är möjligt att ha kunskap i metafysiska frågor.

Filosofiska texter, 6 hp

Centralt teoretisk-filosofiskt klassiskt eller modernt verk eller tänkare (modernt centralt verk kan exempelvis vara Tractatus, Word and Object eller Naming and Necessity)

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Examinationen utgörs av dels seminarieuppgifter, dels hemtentamina.