Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå, samt Engelska B. För programstudenter antagna till Masterprogram i politik och internationella studier, Masterprogram i utvecklingsstudier eller Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Vid kursens slut förväntas studenten kunna:

1. Förstå, sammanfatta och diskutera olika begrepp, teorier och egenskaper hos staten, och de utmaningar som nya krig och migration innebär.
2. Förstå och utvärdera olika normativa och empiriska ställningstaganden om staten i förhållande till nya krig och migration.
3. Analysera något särskilt normativt eller empiriskt problem i förhållande till staten och dess utmaningar
4. Framställa och diskutera forskning på fältet.

Innehåll

Staten är kanske statskunskapens mest grundläggande begrepp. Men vad är staten? Statens existens är en förutsättning för många diskussioner i statskunskapen; ändå undersöks mer sällan staten själv. Denna kurs inriktar sig på olika teorier om staten och dessas begränsningar och potential i ljuset av nya politiska utmaningar, exempelvis krigets förändrade natur och ökande migration över territoriella gränser.

Kursen består av tre delar. Den första delen rör staten själv i historiskt och jämförande perspektiv. Vad är staten? Vilka teorier finns om staten? Är det möjligt att överskrida staten? De därpå följande två delarna fokuserar på två egenskaper hos staten – dess monopol på fysiskt våld och dess anspråk på suveränitet – och ställer frågor om huruvida, och i så fall hur, staten utmanas av nya krig och ökande migration mellan stater. Vem för krig mot vem, för vem och i vems namn? När kan man säga att en stat har misslyckats som stat? Hur kan och bör man bekämpa fiender som varken är stater eller följer krigets lagar, exempelvis terrorister? Hur kan rörelser som arbetar över gränser, eller militärteknisk utveckling i form av exempelvis drönare, utgöra ett hot mot stater och nationer? Vad finns det relation mellan suveränitet och migration? Vad säger det ökade antalet illegala invandrare, icke-avvisbara flyktingar och de facto statslösa personer i världen om suveränitet som grund för inrikespolitik och internationell politik? Kan försöket att skydda dessa grupper, som uttryck i Hannah Arendts formulering om “rättigheten att ha rättigheter”, utmana eller stärka staten som den mänskliga värdighetens skyddsmakt? Bör staten och dess natur förstås på ett nytt sätt i ljuset av dessa nya politiska utmaningar?

Undervisning

Kursen består av tre delar enligt ovan. Varje del innehåller föreläsningar och seminarier – främst det senare, där studenterna förväntas delta aktivt i diskussionerna. Därutöver skrivs en kort pm varje vecka, med muntligt framförande, samt en kursuppsats. Vid kursens slut kommer ett seminarium att ägnas åt kursuppsatserna, varvid varje student kommer att opponera på en kursuppsats. Undervisningsspråk är engelska, men varje student kan skriva sina texter på svenska.

Examination

Examinationen inbegriper deltagande i föreläsningar och seminarier, vilket alltså är ett obligatorium, och bedömning av de skrivna texterna. Kursuppsatsen skall vara 10-12 sidor, typsnitt 12, radavstånd 1,5. Betyg: VG, G, U. Kursbetyget avspeglar alla kurskraven. För att godkännas måste studenterna delta aktivt vid seminarierna och lämna in alla texter. Kursuppsatsen är avgörande för betyget, men alla delar spelar roll.

När studenternas kursuppsats bedöms är de viktigaste kriterierna 1) förmåga att förhålla det normative eller empiriska problemet till litteraturen 2) självständig och kritisk analys, 3) analysens uppbyggnad, struktur och tydlighet. Ett typiskt VG inbegriper inte bara en korrekt och sorgfällig framställning av den relevanta litteraturen, utan även en självständig och sofistikerad analys. En enkel uppbyggnad där forskningsfrågan systematiskt präglar hela uppsatsen och förstås i förhållande till relevant forskning är en typisk egenskap hos en VG-uppsats.