Behörighetskrav

Programmets uppläggning bygger på progression och att kurserna läses i turordning enligt studieplan.

Mål

Efter genomgången teoretisk kurs ska kursdeltagaren kunna:

• redogöra för riktningstermer och det centrala nervsystemets funktionella anatomi, med fokus på storhjärnan.

• redogöra för huvuddragen hos olika undersökningsmetoder med relevans för neuropsykologi/kognitiv neurovetenskap, och jämföra för- och nackdelar med olika metoder.

• redogöra för karaktäristika och neurofysiologiskt underlag för:

- hjärnans signalering och kommunikation mellan olika delar.

- bearbetning av sensorisk information (syn och hörsel) i hjärnan.

- vakenhet, sömntillstånd och uppmärksamhet.

- inlärning och minne.

- tänkande/kognition, emotioner, motivation, social kognition.

- motorisk kontroll och tal, initiering av rörelser och tal.

- normalt åldrande.

Innehåll

Anatomi:

• Anatomiska riktningstermer och anatomisk terminologi (fortsättning).

• Översikt om hjärnans funktionella anatomi:

- Cortex anatomi och regioner.

- Översikt om basala gangliernas funktionella anatomi.

• Lateralisering, betydelsen av axonens längd, tjocklek och hastighet.

Fysiologi:

• Signalering, oscillationer/hjärnvågor.

• Neurala nätverk, datareduktion.

Metoder:

• Hur kan man undersöka och forska om neuropsykologiska funktioner?

(Orientering om EEG/MEG, anatomisk MR, vitvävnad DTI/tractografi, fMRI, PET, NIRS.)

Funktioner:

• Perception (hörsel, syn).

• Medvetande, uppmärksamhet, sömn.

• Inlärning och minnessystem.

• Kognition (tänkande), emotion/motivation. Stress.

• Om beslut, handlande, exekutiva funktioner.

• Social kognition.

• Motorisk kontroll och tal, om initiering av rörelser och tal.

• Om normalt åldrande och hjärnfunktioner.

Undervisning

Undervisningen sker i form av lektioner och ev. web-baserade föreläsningar.

Kursen kan komma att ges på engelska.

Examination

Studenten visar resultat av sitt lärande genom examinerande moment. Examinationen är baserad på kursmålen och består av skriftlig tentamen samt deltagande i muntliga gruppresentationer. Specifika föreskrifter om examinerande moment och obligatoriska lärandeaktiviteter föreligger vid kursstart. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. Innehållet i undervisningstillfällena kan utgöra grund för examination även i de fall undervisningstillfällena inte kräver obligatorisk närvaro.

För godkänd kurs krävs:

- godkänt resultat på alla obligatoriska undervisningsmoment

- godkänd tentamen

Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra gånger (totalt fem tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Studenten har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.