Behörighetskrav

Programmets uppläggning bygger på progression och att kurserna läses i turordning enligt studieplan.

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• redogöra för, värdera och kritiskt diskutera teoretiska modeller rörande språkets organisation i hjärnan,
• problematisera fonologi, grammatik, lexikon och pragmatik ur neurolingvistiskt perspektiv,
• på ett grundläggande sätt redogöra för relationen mellan tal- och skriftspråk i hjärnan,
• på ett grundläggande sätt redogöra för relationen mellan språklig produktion och förståelse i hjärnan,
• översiktligt kunna redogöra för icke-verbala språkliga processer i hjärnan
• på ett grundläggande sätt redogöra för språk och hjärna ur flerspråkighetsperspektiv
• kunna inhämta, värdera och kritiskt diskutera hjärnforskning kring språkliga representationer i hjärnan samt bearbetning av språk hos friska individer.

Innehåll

Kursen ger kännedom om teoretiska modeller rörande språkets organisation i hjärnan (dvs språkets funktionella anatomi) samt att kunskap om fonologi, grammatik, semantik, lexikon, diskurs och pragmatik ur neurolingvistiskt perspektiv. Teorier om dessa nivåer av språk och deras relation till hjärnan behandlas. Ämnen som vidare behandlas är hjärnans nätverk för förståelse och produktion av talat och skrivet språk samt gester och annan icke-verbal kommunikation. Flerspråkighet ur neurolingvistiskt perspektiv diskuteras. Studenten övas i att inhämta, värdera och kritiskt diskutera hjärnforskning kring språkliga representationer i hjärnan samt bearbetning av språk hos friska individer.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Undervisningen kommer att ske i form av seminarier med föreläsningsmoment blandat med aktivt deltagande. Exempel på aktivitet som förväntas av kursdeltagaren:

• Kursdeltagaren löser mindre uppgifter, självständigt eller i grupp, som sedan diskuteras.
• Kursdeltagaren söker efter information, självständigt eller i grupp, som sedan återges muntligt och diskuteras.
• Kursdeltagaren arbetar med diagram för djupinlärning av funktionell anatomi.
• Kursdeltagaren ställer frågor på föreläsningsmoment eller kurslitteratur, som leder till diskussion.

Kursen innehåller också skriftliga inlämningsuppgifter. I arbetet med skriftliga inlämningsuppgifter arbetar kursdeltagaren självständigt och får individuell återkoppling. Återkoppling ges i första hand i korta individuella möten, med webbkamera, telefon och eller i andra hand via e-post. Den individuella återkopplingen utgår från arbetet med inlämningsuppgifter, men kommer även innebära att kursdeltagaren erbjuds en dialog om arbetet mot att nå kunskapsmålen.

Examination

Studenten visar resultat av sitt lärande genom examinerande moment. Examinationen är baserad på kursmålen och består av skriftlig tentamen, muntliga presentationer, och deltagande vid obligatoriska lärandeaktiviteter. Specifika föreskrifter om examinerande moment och obligatoriska lärandeaktiviteter föreligger vid kursstart. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. Innehållet i undervisningstillfällena kan utgöra grund för examination även i de fall undervisningstillfällena inte kräver obligatorisk närvaro.

För godkänd kurs krävs:

- godkänt resultat på alla obligatoriska undervisningsmoment

- godkänd tentamen

Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra gånger (totalt fem tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Studenten har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.

Övriga föreskrifter

Kursen kan komma att ges på engelska.