Behörighetskrav

Programmets uppläggning bygger på progression och att kurserna läses i turordning enligt studieplan.

Mål

Efter genomgången teoretisk kurs ska kursdeltagaren:

• ha inblick i den historiska dövundervisningen och utvecklingen av teckenspråk.
• kunna redogöra för de vanligaste orsakerna till hörselnedsättning/dövhet samt eventuella tilläggshandikapp som kan vara av betydelse för språklig och kommunikativ utveckling.
• känna till grundläggande audiologisk diagnostisering samt vanligt förekommande hörselhjälpmedel och kunna tolka audiogram.
• ha inblick i hörselsystemets möjligheter och begränsningar när det gäller talperception.
• kunna beskriva tal- och rumsakustiska faktorer av betydelse för talperceptionen vid hörselnedsättning.
• kunna redogöra för faktorer av betydelse för kommunikations- språk- och talutveckling hos barn med hörselnedsättning.
• kunna redogöra för logopediska arbetsmetoder vid utredning och behandling av barn med hörselnedsättning.
• känna till grundläggande principer för hörselimplantat.
• kunna relatera tidigare kunskaper inom audiologi, lingvistik och utvecklingspsykologi till grundläggande principer för hörsel- och talspråksträning.

Innehåll

Kursen bygger på, och är en fördjupning av tidigare kunskaper om barns normala och avvikande språk- och talutveckling. Studenten undervisas inledningsvis i audiologisk utredning och habilitering med utgångspunkt i logopedens intresseområde. Vidare betonas logopedens roll och arbetsmetoder när det gäller barn med hörselnedsättning eller dövhet som använder hörapparat och/eller cochleaimplantat eller auditiva perceptionsstörningar. Studenten får även kännedom om teckenspråksutveckling och ett historiskt perspektiv på hörselnedsättning.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, och workshops.

Examination

Studenten visar resultat av sitt lärande genom examinerande moment. Examinationen är baserad på kursmålen och består av en skriftlig fördjupningsuppgift och deltagande i obligatoriska seminarier. Specifika föreskrifter om examinerande moment och obligatoriska lärandeaktiviteter föreligger vid kursstart. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. Innehållet i undervisningstillfällena kan utgöra grund för examination även i de fall undervisningstillfällena inte kräver obligatorisk närvaro.

För godkänd kurs krävs:

- godkänt resultat på alla obligatoriska undervisningsmoment

- godkänd examination

Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra gånger (totalt fem tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Studenten har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.