Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå, samt Engelska B. För programstudenter antagna till Masterprogram i politik och internationella studier, Masterprogram i utvecklingsstudier eller Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Syftet med den här kursen är att ge en introduktion till den senaste forskningen som försöker beskriva och förklara bildandet och förändringen av politiska attityder och politiskt beteende. Hur förvärvar vi våra grundläggande politiska attityder, såsom fördomar eller tolerans mot minoriteter? Hur påverkar dessa i sin tur relaterade beteenden som etnisk diskriminering? Vilka faktorer påverkar förändringar i dessa attityder och beteenden? Vilken roll spelar personlighet, situation, socialisering och institutionella förutsättningar för dessa processer? Och hur mobiliserar medborgare politiskt? Hur uppstår sociala rörelser, till exempel inom radikalhögern, och varför blir vissa av dem framgångsrika? Kursen utgör ett avancerat, kumulativt steg i förhållande till kunskapen som erhållits inom dessa forskningsområden på lägre utbildningsnivåer.

Målsättningen är att bekanta studenterna med den senaste forskningen inom dessa områden, men också att placera den nya forskningen i retrospektiv genom att förklara forskningstraditionerna inom politisk psykologi och politisk sociologi. Varje lärare presenterar litteratur som de själva forskar kring; många inkluderar även en egen forskningsartikel.

Kursen presenterar olika metodologiska tillvägagångssätt och innehåller litteratur från statsvetenskap, (social- och politisk) psykologi och sociologi. Vårt mål är att ta med exempel från samtida politik, så som framväxten av högerextrema rörelser och invandringskritisk populism.

Efter avslutad kurs förväntas studenterna ha följande färdigheter och förmågor:

• En fullgod förståelse av det nuvarande forskningsläget kring politiska attityder och beteenden
• En förmåga att summera och kritiskt utvärdera forskning på avancerad nivå inom fältet
• En förmåga att självständigt formulera teoretiskt förankrade forskningsfrågor inom fältet

Innehåll

Hur och när anskaffas politiska attityder och kan de någonsin förändras? Hur kan vi förklara politiskt beteende och politiska attityder med arv (t.ex. genetik) och miljö (t.ex. socialisering), och är sådana förklaringar kompatibla? Varför verkar lika behandling av och tolerans gentemot olika grupper vara så svårt att uppnå? Med andra ord: vilka är rötterna till etnisk diskriminering? Vad är gruppens respektive individens roll i förklaringen av våld, aggression och rasism, enligt forskning inom politisk psykologi? Under vilka förhållanden och för vilka ändamål skapas radikala sociala rörelser, och vilken roll spelar nätverk och socialt kapital för utfallen i ens politiska liv?

Det här är de främsta frågorna som tas upp i kursen. Huvuddelen av kursen ägnas åt dessa ämnen, med en vecka innehållande en föreläsning och ett seminarium per tema.

De sista veckorna är avsatta för att skriva en avslutande uppsats på cirka 4000-4500 ord om ett tema som tas upp under kursen. Uppsatsen ska diskutera en teoretisk eller empirisk fråga inom politisk sociologi. Studenterna förväntas använda kurslitteraturen i stor utsträckning och vid behov välkomnas också användningen av ytterligare litteratur (data, artiklar, böcker). Uppsatsen ska vara analytiskt orienterad; en ren sammanfattande redogörelse får inte högsta betyg.

Detta är en kurs på avancerad nivå som är mycket forskningsorienterad. Litteraturen består av vetenskapliga artiklar. Detta innebär att de studerande som deltar i kursen kommer att utveckla sina förmågor att förstå och bedöma vetenskapliga argument och slutsatser. Avsikten är att ytterligare stärka förmågan att kritiskt bedöma och kunna identifiera hur val gjorda av forskare eller författare gällande definitioner, teorier, forskningsdesign och metoder påverkar slutsatserna som kan dras. I relation till detta syftar kursen också till att utveckla studentens förmåga att identifiera alternativa metodologiska sätt att undersöka ett givet ämne. Till skillnad från lägre nivåer läggs mer tonvikt på muntliga färdigheter. Förmågan att skriva omfattande men ändå analytiskt tränas genom hela kursen, med veckovisa läsrapporter och en längre avslutande uppsats.

Undervisning

Föreläsningar och seminarier är de huvudsakliga undervisningsformerna. Kursen undervisas uteslutande på engelska, och det gäller både föreläsningar, seminarier, skriftliga inlämningar och muntliga presentationer.

Examination

Kursen examineras genom muntliga presentationer och skriftliga inlämningar. Eleverna ska delta aktivt i seminariediskussionerna. Den skriftliga tentamen består av två delar - läsrapporter och en längre avslutande uppsats. Först korta läsrapporter till varje seminarium och sen en längre avslutande uppsats (4000-4500 ord) som behandlar ett ämne från kursen, med omfattande analytisk användning av relevant litteratur. Uppsatserna diskuteras i ett avslutande seminarium där varje elev också agerar opponent på en annan uppsats. Det här avslutande seminariet pågår vanligtvis en hel dag och ger gott om möjligheter att fundera över hur de olika metoderna som diskuteras i kursen kan användas i praktiken, det vill säga i nuvarande och framtida forskning av eleverna själva.

Betygsättning

Betygsskala: Underkänt (U) - Godkänt (G) - Väl godkänt (VG).