Behörighetskrav

Programmets uppläggning bygger på progression och att kurserna läses i turordning enligt studieplan.

Mål

Kursen består av fyra delkurser fördelade på fyra terminer och avslutas som helhet termin sju. Efter avslutad delkurs får godkänd student delkursens poäng registrerad. Kursen bygger på den vetenskapliga introduktionen som gavs i Logopedens yrkesroll 1.

FOMS 1 (4,5 hp)

Efter avslutad kurs ska studenten:

• ha kännedom om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur vetenskapen används
• ha kännedom om begreppet evidensbaserad hälso- och sjukvård
• ha kännedom om vad som menas med vetenskaplig redlighet
• kunna, på en översiktlig nivå, kritiskt granska olika typer av vetenskapliga artiklar utifrån styrkor och svagheter
• ha förståelse för vetenskapliga artiklars struktur och disposition
• kunna skriva ett kortare vetenskapligt arbete och däri tillämpa referenssystemet APA
• visa förmåga att tydligt och ändamålsenligt beskriva och informera om del av ett logopediskt forskningsfält, såväl muntligen som i posterform
• visa förmåga att självständigt opponera på ett arbete utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt såväl som att kunna reflektera och diskutera sitt eget arbete
• ha översiktlig kännedom om olika forskningsfält inom internationell barnlogopedi och ingående kännedom om ett av dessa

FOMS 2 (3 hp)

Efter avslutad kurs ska studenten:

• kunna redogöra för vad som kännetecknar vetenskaplig arbetsmetod
• kunna formulera forskningsfrågor
• kunna redogöra för olika metoder för datainsamling respektive dataanalys inom både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod
• kunna motivera val av forskningsdesign utifrån vetenskapliga frågeställningar
• kunna kritiskt granska och analysera vetenskapliga artiklar utifrån metodval och design
• kunna utifrån feedback tillämpa och utveckla sitt vetenskapliga skrivande

FOMS 3 (4,5 hp)

Efter avslutad kurs ska studenten:

• på en översiktlig nivå kunna redogöra för grundläggande statistiska principer, begrepp och metoder, såsom beskrivande statistik, effektstorlek, signifikansprövning (parametrisk, icke-parametrisk, och frekvensanalys), och korrelation
• kunna välja mellan grundläggande statistiska metoder beroende på frågeställning och typ av data
• kunna tillämpa datorprogram för statistiska analyser och diagram
• kunna kritiskt diskutera vetenskapliga artiklar utifrån grundläggande statistik samt förhållande mellan resultat och slutsatsens formulering

FOMS 4 (3 hp)

Efter avslutad kurs ska studenten:

• kunna genomföra en manifest kvalitativ innehållsanalys
• kunna utifrån kliniska frågeställningar inom flerspråkighet återge en relevant sammanfattning av en litteratursökning
• kunna redogöra för principer för evidensbaserad vård samt hur de tillämpas i den egna yrkesrollen

Innehåll

Kursen innehåller huvudsakligen nedanstående ämnesområden. Dessa ämnesområden återkommer flera gånger under kursen för att främja progression och stimulera lärande.

1. Förståelse för forskningsprocessen
2. Vetenskapligt skrivande
3. Kritisk artikelgranskning
4. Förståelse för och tillämpning av statistik och kvalitativ analys
5. Besvara frågeställningar utifrån principer för evidensbaserad vård

FOMS 1, 4,5 hp

FOMS 1 (termin 4): Att kritiskt granska och skriva vetenskap

FOMS 2, 3 hp

FOMS 2 (termin 5): Forskningsprocessen, om kvantitativ och kvalitativ metod och design

FOMS 3, 4,5 hp

FOMS 3 (termin 6): Statistik, kvantitativ dataanalys

FOMS 4, 3 hp

FOMS 4 (termin 7): Kvalitativ innehållsanalys och evidensbaserat arbetssätt

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, workhops/laborationer och peer learning.

Examination

Studenten visar resultat av sitt lärande genom examinerande moment. Examinationen är baserad på kursmålen och består av skriftlig tentamen, skrivuppgifter samt deltagande i obligatoriska övningar och seminarier. Specifika föreskrifter om examinerande moment och obligatoriska lärandeaktiviteter föreligger vid kursstart. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare. Innehållet i undervisningstillfällena kan utgöra grund för examination även i de fall undervisningstillfällena inte kräver obligatorisk närvaro.

För godkänd kurs krävs:

- godkänt resultat på alla obligatoriska undervisningsmoment

- godkänd tentamen

Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra gånger (totalt fem tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Studenten har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.