Allmänt

Kursansvarig institution är Litteraturvetenskapliga institutionen.

Kursen är en fristående kurs på grundnivå, som även kan inräknas som valfri kurs i Litteraturvetenskap C samt inom ramen för Svenska 4.

Behörighetskrav

60 hp i ett ämne

Mål

Kursen syftar till att belysa den dystopiska litteraturen samt de apokalyptiska och postapokalyptiska undergångsberättelserna ur ett historiskt, samtidspolitiskt, estetiskt och bokmarknadsmässigt perspektiv. Kursen behandlar deras framväxt och särprägel som genrer och rymmer texter av både kanoniserade författare och författare med mer populärlitterär prägel, med särskilt fokus på det anglosaxiska och det svenska språkområdet.

Efter genomgången kurs förväntas den studerande

* ha kännedom om de dystopiska, apokalyptiska och postapokalyptiska genrernas framväxt och spridning i olika delar av det litterära systemet

* kunna analysera berättarteknik, retorik, strukturer och återkommande inslag inom dessa genrer samt hur de kan uppträda i andra medier som film, tv-serier, datorspel och grafiska romaner

* ha god kännedom om några av dessa genrers klassiker och mest kända moderna uttryck

* kritiskt kunna diskutera dystopiers och undergångsberättelsers allegoriska betydelser och historisk-politiska kontext (inklusive att anlägga bl.a. genus- och klassperspektiv på texterna)

Innehåll

Varje seminarium behandlar ett tema, en period eller en inriktning inom ämnesområdet såsom exempelvis: Den sekulära apokalyptiska och postapokalyptiska litteraturens franska och brittiska rötter under tidigt 1800-tal; de klassiska dystopierna 1920-1950; svenska dystopiska och postapokalyptiska klassiker; i väntan på undergången; livet i ruinerna; kön/genus och apokalyps, etc.

Förslag på skönlitterära texter ur vilket ett urval kan göras (och andra texter kan tillkomma):

Jean-Baptiste Cousin de Grainville, Le Dernier Homme/The Last Man (1805)

Lord Byron, "Darkness" (1816)

Mary Shelley, The Last Man (1826)

H.G. Wells, "The Star" (1897) och The War of the Worlds (1898)

Jevgenij Zamjatin, Vi (1924)

Aldous Huxley, Brave New World (1932)

Karin Boye, Kallocain (1940)

George Orwell, Nineteen Eighty-Four (1949)

George R. Stewart, Earth Abides (1949)

Judith Merril, Shadow on the Hearth (1950)

John Wyndham, The Day of the Triffids (1951)

Leigh Brackett, The Long Tomorrow (1955)

Harry Martinson, Aniara (1956)

Nevil Shute, On the Beach (1957)

Walter M. Miller, Jr., A Canticle for Leibowitz (1959)

J.G. Ballard, The Drowned World (1962)

Anna Kavan, Ice (1967)

Angela Carter, Heroes and Villains (1967)

P.C. Jersild, Efter floden (1982)

William Gibson, Neuromancer (1984)

Margaret Atwood, The Handmaid's Tale (1985)

Margaret Atwood, Oryx and Crake (2003)

Cormac McCarthy, The Road (2006)

Suzanne Collins, The Hunger Games (2008)

Juli Zeh, Corpus Delicti (2009)

Michel Houellebecq, Soumission/Underkastelse (2015)

Nils Håkanson, Ödmården (2017)

Johannes Anyuru, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar (2017)

Lyra Koli, Allting växer (2018)

Mats Strandberg, Slutet (2018)

Undervisning

Seminarier i diskussionsform med inslag av översiktliga exposéer. I de fall den studerande avser att tentera kursen som läskurs diskuteras förslag till kurslista med examinator.

Examination

Aktivt deltagande i seminarier. Fullgörande av en muntlig referatuppgift av t.ex. aktuell forskning samt en avslutande skriftlig examination som salsskrivning eller självständig hemskrivningsuppgift. Ges kursen som läskurs utgörs examinationen av såväl skriftliga uppgifter som en muntlig tentamen.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.