Allmänt

Ansvarig institution är Filosofiska institutionen.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Mål

Kursens syfte är att tematiskt presentera estetikens mest betydelsefulla filosofiska frågeställningar och inriktningar samt belysa estetikens idéhistoria från antiken till nutid. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• använda de begrepp och distinktioner som är nödvändiga för att kritiskt granska och ta ställning till estetiska teorier och argument
• läsa och förstå text som innehåller filosofisk analys och argumentation
• redogöra för övergripande förståelse av den filosofiska estetikens utveckling
• redogöra för och kunna ge en systematisk behandling av centrala nutida frågeställningar inom filosofisk estetik
• ha grundläggande kunskaper om filosofisk estetik
• analysera styrkor och svagheter i de teorier vi studerar
• föra en kritisk diskussion angående förhållandet mellan olika estetiska teorier och ett urval av konstverk som utmanar dessa teorier
• använda teoretiska verktyg för att argumentera för och emot centrala teorier om estetiskt värde, konst och konstupplevelser

Innehåll

Kursen består av fyra delar:

Konstfilosofi: Vad är konst? 7.5 hp

I kursen studeras det moderna konstsystemets uppkomst samt nutida svar på följande frågor: Vad är konst? Hur skiljer sig konst från andra föremål eller handlingar? Måste all konst ha estetiskt värde? Bör konst ha en viss funktion, eller är just avsaknaden av funktion en del av förklaringen till varför vi beskriver vissa föremål eller handlingar som konstverk? Kan man ens definiera konst? Centrala begrepp och distinktioner studeras och diskuteras i samband med verk från olika genrer, tidsåldrar och konstformer, däribland tolkning, intention, konstnärligt och estetiskt värde, uttrycksfullhet och kreativitet. Under kursen besöker vi Moderna Museet i Stockholm och låter de konstverk vi upptäcker där utmana de filosofiska teorier vi studerar.

Estetik och politik: Konst, makt och kunskap 7.5 hp

Kursen ger en översiktlig framställning av de förhållanden som råder mellan filosofisk estetik och etiska frågeställningar i ett större socialt sammanhang. Konstens makt, vare sig den är känslomässig, politisk eller moralisk, har legat till grund för många filosofiska teorier ända sedan antikens Grekland då Platon argumenterar för att konstnärer bör förbjudas i den ideala staten. Andra vidhåller att konstens värde till stor del ligger i att den har moralisk och politisk makt över oss och kan påverka olika ideologiska strömningar i samhället. Varför? Hur bör vi hantera konstens politiska innehåll? Kan konsten vara ett verktyg för våra etiska och politiska övertygelser, och vilka risker kan vara förknippade med ett sådant ställningstagande?

Kultur, kritik och estetik 7.5 hp

En stöttepelare av den filosofiska estetiken är att vi kan föra kritiska resonemang runt konst och kultur, debattera samt fälla omdömen om konstnärligt och estetiskt värde. Men vad är kritik egentligen? Går det att ha rätt eller fel om estetik? Frågeställningen driver estetikens utveckling som akademisk disciplin och vår utgångspunkt är problematiken som både David Hume och Emmanuel Kant identifierar redan på 1700-talet: är estetiska omdömen objektiva eller subjektiva? Finns estetiska experter? Vi studerar också hur konstkritik har bidragit till konstens utveckling och historia. Syftet med kursen är att förstå de centrala frågorna kring konstkritik samt att reflektera över hur kritiska texter formar våra uppfattningar om konst och kultur. Vi får även tillfälle att samtala med konstkritiker under kursens gång.

Estetik och filosofi: Är konsten död? 7.5 hp

Kursens problematik utgörs av högaktuella teorier och diskussioner om konst och estetiskt värde. Hur närmar vi oss ösningar på traditionella filosofiska problem om konst och estetik idag? På vilket sätt har konstfilosofins gränser tänjts och bör centrala begrepp nu omvärderas? Kan datorgenererade bilder, en japansk te-ceremoni, så kallad 'street art', eller elektronisk dansmusik vara konst? Vi inleder med att studera A.C. Dantos filosofiska tes om konstens död som vilar på ett resonemang från 1800-talet då bland annat G.W.F. Hegel argumenterar för att filosofin kommer att överta konstens funktion. Vi studerar utom-västerländska perspektiv på konstens ontologi och nya konstformer för att bättre förstå estetikens och konstens utveckling. Delkursen inkluderar en föreställning på t.ex. Gottsundateatern och samtal med regissörer och konstnärer.

Undervisning

Undervisning sker i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier.

Examination

Kunskapskontrollen sker genom skriftliga prov.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan. t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.