Behörighetskrav

Estetik A, 30 hp

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten erhållit en god förståelse av de genom tidigare studiekurser förvärvade kunskaperna i estetik. Studenten förväntas kunna:

• använda de begrepp och distinktioner som är nödvändiga för att kritiskt granska och ta ställning till teorier och argument
• läsa och förstå texter som innehåller utvecklad historisk analys och detaljrika filosofiska argument
• kunna ge en systematisk behandling av centrala nutida frågeställningar inom filosofisk estetik och dess konsekvenser
• ha mycket goda kunskaper om filosofisk estetik
• analysera ett flertal styrkor och svagheter i de teorier vi studerar
• föra en välgrundad kritisk diskussion angående förhållandet mellan olika estetiska teorier och ett urval av konstverk som utmanar dessa teorier
• använda teoretiska verktyg för att argumentera för och emot centrala teorier om estetiskt värde, konst och konstupplevelser med ett eget ställningstagande som målsättning.

Innehåll

Kursen består av tre delar:

Filosofisk estetik: tre centrala problem (15 hp)

Uppsats (7,5 hp)

Valbar specialisering (7,5 hp)

Filosofisk estetik: tre centrala problem (7,5 hp)

I kursen studerar vi tre av de mest centrala problemen inom filosofisk estetik. Vi börjar med att undersöka huruvida en konstnärs intention avgör konstverkets mening: bör vi alltid ta hänsyn till konstnärens intentioner när vi tolkar konstverk? Är ett konstverks betydelse på något vis begränsat av det som konstnären vill uttrycka eller meddela? Nästa problematik berör bildkonsten och förhållandet mellan det som avbildas och avbildningen. Vad innebär konstnärlig representation i till exempel tavlor och vad är det som konstnären tillför originalet? Hur skiljer sig tavlor från fotografier? Till sist vänder vi oss till musiken och relationen till våra känslor. Det sägs ofta att musiken är värdefull på grund av dess uttrycksfullhet, men vad menar vi egentligen när vi vidhåller att musik kan uttrycka eller överföra känslor? Borde vi istället säga att musik kan väcka känslor? (Beroende på lärare kan eventuellt ett tema bytas ut från år till år.)

Uppsats (15 hp)

Momentet avser att skänka fördjupade kunskaper i författandet av akademiska uppsatser. Stor vikt fästs vid att den studerande ger prov på självständigt, metodologiskt och kritiskt tänkande, samt att den studerande behärskar uppsatsskrivandets tekniska och formella aspekter. Efter samråd med läraren och under dennes handledning författar den studerande en uppsats som diskuteras vid ett seminarium.

Valbar specialisering (7,5 hp)

Undervisningen i detta moment sker i seminarieform. Deltagandet i undervisningen är obligatoriskt. Innehållet i detta moment varierar.

Våren 2021 erbjuds två kurser: 'Konstens ontologi' och 'Estetikens klassiker'. Den första kursens målsättning är att få insikt i hur metafysiken kan hjälpa oss att uppfatta konsten och vidareutveckla vår förståelse av hur (och när) konsten finns i världen. Vi diskuterar bland annat följande frågor: 'Vad är förhållandet mellan en skulptur och det stycke marmor ur vilket det är hugget?', 'Hur mycket kan ett objekt restaureras och ändå förbli samma verk?', 'Röda Rummet är knappast förstört om jag råkar förstöra min personliga kopia av Strindbergs roman. Hur finns ett litterärt verk i världen?', 'Hur finns Beethovens Symfoni Nr 9?'.

Den andra kursen fokuserar på estetikens historiska utveckling och de frågeställningar som tas upp av bl.a. Aristoteles, Platon, Hume, Kant, Schiller, Hutcheson, osv. och än idag präglar våra filosofiska diskussioner om konst och estetiska upplevelser. Hur belyser historiska texter de begrepp och distinktioner som är centrala inom nutidens estetik? Hur hänger estetikens utveckling ihop med teorier och strömningar inom andra filosofiska områden? Urvalet av texter som studeras avgörs av kursansvarig lärare.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och handledning.

Examination

Examinationen på delkurserna sker genom inlämningsuppgifter. Examinationen på B-uppsatsen sker genom ventilering av uppsatsen. Studenten ska också opponera på en annan students uppsats.