Behörighetskrav

Programmets uppläggning bygger på progression och att kurserna läses i turordning enligt studieplan.

Mål

MÅL

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

• Redogöra för oralmotorisk utveckling och ätande hos typiskt utvecklade barn
• Förstå och förklara den normala sväljningens fysiologi
• Beskriva symptom på medfödda och förvärvade ät- och sväljsvårigheter och koppla dessa till fysiologiska orsaker
• Utföra och motivera innehållet i en klinisk logopedisk sväljbedömning
• Utifrån kliniska samt instrumentella sväljbedömningar kunna diagnosticera art och grad av ät- och sväljsvårigheter
• Planera och motivera kompensatoriska och rehabiliterande åtgärder vid ät- och sväljsvårigheter
• Utifrån en helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar relaterade till medicinska och etiska aspekter

Innehåll

Då kursen bygger på progression från tidigare kurser förväntas studenten, utöver vad som anges

under Behörighet ovan, aktualisera kunskaper från tidigare kurser såsom anatomi, pediatrik, ÖNH och nervsystemets sjukdomar. Kursen behandlar patienter med medfödda och förvärvade svårigheter och kunskaperna kommer att praktiskt tillämpas på de kliniska kurserna inom medfödda och förvärvade kommunikationsstörningar.

Kursen behandlar:

• Typisk oralmotorisk utveckling och ätande hos barn
• Normal sväljning
• Orsaker till och symptom på motoriska och sensoriska ät- och sväljsvårigheter hos barn med medfödda funktionsnedsättningar
• Orsaker till och symptom på sväljsvårigheter hos vuxna med förvärvade neurologiska sjukdomar och skador
• Metoder för logopedisk klinisk bedömning och kartläggning av ät- och sväljsvårigheter
• Instrumentella undersökningar så som fiberendoskopisk undersökning av sväljning och sväljröntgen
• Kompensatoriska åtgärder och rehabiliterande behandlingsinsatser vid ät- och sväljstörningar
• Ät- och sväljsvårigheters påverkan på hälsa, nutrition och livskvalitet
• Sväljsvårigheter vid trakeotomi
• Logopediska insatser för prematura barn med ät- och sväljsvårigheter
• Teamets funktion vid utredning och val av intervention vid ät- och sväljsvårigheter

Examination

Examinationen är baserad på kursmålen och består av muntlig, skriftlig och praktisk examination samt obligatoriska seminarier.

Studenten visar resultat av sitt lärande genom examinerande moment. För godkänd kurs krävs både deltagande i obligatoriska lärandeaktiviteter och godkända resultat på examinerande moment. Föreskrifter om examinerande moment respektive obligatoriska lärandeaktiviteter föreligger vid kursstart. Examinationen är målrelaterad och studenten förväntas i muntlig och/eller skriftlig form kunna redovisa sina kunskaper på samtliga kursmål. Innehållet i undervisningstillfällena (liksom litteraturen) kan utgöra grund för examination även i de fall undervisningstillfällena inte kräver obligatorisk närvaro.

För godkänd kurs krävs:

- godkänt resultat på alla obligatoriska undervisningsmoment

- godkänd tentamen

Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra gånger (totalt fem tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studenten har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.