Allmänt

Kursen kan ingå i:

Religionsvetarprogrammet, 180 hp

Teologprogrammet, 180 hp

Behörighetskrav

Fortsättningskurs i religionsvetenskap, 30 hp eller B-kurs i något religionsvetenskapligt område

Mål

Efter genomgången kurs ska studenten ha tillägnat sig utökade kunskaper om olika ställningstaganden rörande moraliska frågor, gudsuppfattningar, människosyner och relationen mellan tro och vetande samt ha utvecklat en förmåga att analysera och kritiskt reflektera över sådana ställningstaganden. Särskild vikt läggs vid träning av förmågan att kritiskt och konstruktivt analysera argumenterande vetenskapliga artiklar och monografier.

Innehåll

Kursen behandlar några centrala etiska och religionsfilosofiska problemområden, teorier och metoder. Två etiska problemområden som ägnas särskild uppmärksamhet är om det finns något som är universellt moraliskt rätt eller om moraliska omdömens giltighet alltid är begränsade till en viss kontext, och vilken relevans religiösa traditioner och sekulära livsåskådningar har för etisk reflektion. Inom den religionsfilosofiska delkursen diskuteras några olika gudsbilder och människosyner och de förutsättningar dessa vilar på, samt olika uppfattningar rörande förhållandet mellan tro och vetande, och mellan religion och vetenskap. 

Delkurs 1: Etik, religion och politik

Delkursen behandlar centrala teorier inom moralfilosofi och teologisk etik. Särskilt uppmärksammas olika uppfattningar om vad som utmärker en rätt handling samt frågan om moraliska omdömen, eller övertygelser, kan rättfärdigas. Spänningar mellan etisk universalism och kontextualism diskuteras i relation till framförallt humanistiska och kristna men även islamiska och judiska traditioner. Frågan ställs om religiösa livsåskådningar kan ge unika bidrag till en kritisk reflektion över moral. En annan fråga som bearbetas är på vilka sätt etik och politisk teori är relaterade.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för och analysera centrala argumentationslinjer i nutida etik;
• i tal och skrift reflektera över relationerna mellan islamiska, judiska, kristna och humanistiska etiska traditioner, särskilt med avseende på etikens innehåll;
• använda och problematisera etiskt teoretiska konceptioner så som kontextualism och universalism;
• på en grundläggande nivå använda normativa etiska teorier i en kritisk analys av moral och politik;
• genomföra sökningar på och framtagning av artiklar från tidskrifter eller antologier.

Examination delkurs 1

• Skrivning, 6 hp
• Obligatoriska seminarier, 0 hp

Delkurs 2: Förnuft och religiös tro

Delkursen behandlar centrala frågeställningar inom samtida religionsfilosofi. Särskilt fyra problemområden står i fokus: gudsuppfattningar, människosyner i både religiösa och sekulära livsåskådningar, relationen mellan livsåskådningar och förnuft/vetenskap samt religiöst språk. Stor vikt läggs vid utvecklandet av färdigheter som behövs för att kunna genomföra filosofiska analyser, särskilt kritisk och konstruktiv prövning.

Delkursmål

Efter avslutad delkurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för centrala ståndpunkter i samtida religionsfilosofiska debatter rörande gudsuppfattningar, religiöst språk, människosyner och livsåskådningar;
• redogöra för centrala ståndpunkter i samtida religionsfilosofiska debatter rörande relationen mellan tro och vetande (inklusive relationen mellan vetenskap och religion);
• reflektera över vilka förutsättningar som olika ståndpunkter inom debatterna vilar på;
• genomföra kritiska och konstruktiva analyser av filosofiska texter, inklusive att kunna identifiera och värdera argument för olika ståndpunkter.

Examination delkurs 2

• Skrivning, 6 hp
• Obligatoriska seminarier, 0 hp

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska. Deltagande i föreläsningarna rekommenderas starkt för att studenten ska kunna tillgodogöra sig kursinnehållet.

Undervisningstillfällen kan komma att genomföras på engelska.

Examination

Examinationen genomförs i form av seminarier och skrivningar, se examination under respektive delkurs.

Seminarier betygssätts med U­-G. Samtliga övriga examinatoriska moment betygssätts med U-G-VG.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från de angivna examinationsformerna. Som särskilda skäl räknas rekommendation om riktat pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Studenten förutsätts under hela kursen arbeta självständigt.

För den student som följer äldre studieordning kan viss anpassning av kursplanen ske.

Övergångsbestämmelser

Om kursen upphör eller genomgår större förändringar ges tre examinationstillfällen enligt denna kursplan under tre terminer. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan examination ske även senare.