Allmänt

Ingår i Biomedicinprogrammet

Behörighetskrav

Godkända kurser i Biokemi 7 hp, Anatomi 8 hp och Cell-och molekylärbiologi 15 hp, eller motsvarande.

Mål

Undervisningen avser att ge grundläggande och integrerade kunskaper om nervsystemets struktur och funktion.

KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE

• Redogöra för nervsystemets cellers struktur och funktion, beskriva det centrala nervsystemets (CNS), det autonoma nervsystemets, det perifera nervsystemets (PNS) och de sensoriska systemens, inklusive sinnesorganens, struktur och funktion samt förklara hur samspelet mellan nervsystemets delar och de viktigaste neurotransmittorerna påverkar kroppens funktioner.
• Beskriva de neurobiologiska mekanismerna bakom motoriska och regulatoriska system i kroppen samt beskriva några av hjärnans högre funktioner som biologiska rytmer, emotioner, minne och kognition.

FÄRDIGHET OCH FÖRMÅGA

• Beskriva och utföra grundläggande metoder inom neurobiologi.
• Förklara teorin bakom genomgångna praktiska moment och kunna sammanställa och tolka experimentella resultat i såväl skriftlig som muntlig form.
• Sammanställa och presentera en litteraturstudie.

VÄRDERINGSFÖRMÅGA OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

• Söka, sammanställa, presentera och till del även kritiskt granska information om nervsystemet och dess funktioner.

Innehåll

Teorikursen består av: 

Neuronal signalering: Celler i nervsystemets struktur och funktion, utveckling, synapser, neurotransmittorer och det centrala nervsystemets struktur och uppbyggnad.

Sensoriska system: Ögats, örats samt lukt- och smaksinnenas struktur och funktion, somatosensorik och de sensoriska organens sjukdomar.

Motoriska och regulatoriska system: Motorenheten, reflexer, motorisk kontroll, basala ganglier, motoriska sjukdomar samt det perifera och autonoma nervsystemets struktur och uppbyggnad.

Regulatoriska system: Autonoma funktioner, reglering av aptit och törst och neuroendokrinologi. 

Nervsystemets utveckling och plasticitet: Nervsystemets utveckling, regeneration och plasticitet.

Kognitiva system: Kognition, emotioner, inlärning och minne, språk, neurogenetik, påverkande sjukdomar, biologiska rytmer, belöningssystemet och beroende.

Laborationskursen:

Laboration synapsfunktion, Laboration elektrofysiologi, Laboration praktisk elektrofysiologi, Laboration hjärndissektion.

Träning i muntlig och skriftlig presentation.

Seminarier:

Litteraturanalys, fallbaserad inlärning, seminarier baserade på instuderingsfrågor och konstruktion av egna tentamensfrågor.

En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller upplägg och innehåll i kurserna.

Undervisning

Undervisningen är organiserad utifrån riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala Universitet (Dnr UFV 2009/902) och sker bl.a. genom föreläsningar, seminarier, fallbaserad inlärning samt laborationer. SEMINARIER är lärarledda gruppdiskussioner som baseras på förberedda presentationer av studenterna om ämnen eller specifika frågeställningar. LABORATIONER utgör en viktig del av kursen med vidhängande teori. Laborationerna redovisas muntligt vilket ger träning i att formulera sig vetenskapligt. FALLBASERAD INLÄRNING är studentledda gruppdiskussioner som syftar till att identifiera och följa upp frågeställningar.

Presentationsteknik är integrerat med kursmoment som innehåller skriftlig/muntlig presentation.

Studentens närvaro är obligatorisk vid: seminarier, fallbaserad inlärning, samtliga moment i samband med laborationer samt vid särskilda moment vilka meddelas av kursansvarig lärare.

Examination

För att få godkänd kurs krävs: i) att den studerande på ett aktivt sätt deltagit i och redovisat de obligatoriska momenten (laborationer, seminarier och gruppredovisningar) och ii) godkänd individuell skriftlig tentamen. I kursen ingår summativa och formativa examinerande moment. I den skriftliga sluttentamen kan hela kursens stoff ingå. Särskild vikt läggs på laborationer och seminarier med vidhängande teori. Bedömning/betygssättning av den skriftliga examinationen sker anonymt.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.