Behörighetskrav

Programmets uppläggning bygger på progression och att kurserna läses i turordning enligt studieplan.

Mål

Efter kursen ska studenten kunna

• Översiktligt redogöra för uppkomst, symptom och förlopp hos de vanligaste psykiatriska sjukdomarna samt beskriva hur psykisk sjukdom kan påverka tal, språk och kommunikation 
• Redogöra för neurofysiologiska förändringar, vanliga symptom och förväntat förlopp hos de vanligaste neurologiska sjukdomarna och skadorna hos vuxna som har relevans för det logopediska arbetsområdet 
• Redogöra för uppkomstmekanismer, symptom och förlopp hos kognitiva sjukdomar 
• Resonera kring vilken roll plasticitet, spontan återhämtning och specifik rehabilitering har för sjukdomsförloppet vid neurologiska sjukdomar och skador 
• Beskriva hur rehabilitering skiljer sig åt i olika skeden efter en hjärnskada

Innehåll

Kursen bygger på tidigare inhämtade baskunskaper i neuroanatomi och kognitiv neurovetenskap.

Kursen ger grundläggande teoretiska kunskaper om vanliga neurologiska sjukdomar, akuta hjärnskador och demens. Uppkomstmekanismer, symptom och diagnostiska metoder behandlas. Innehållet lägger därmed en teoretisk grund för de kommande kurserna "Logopedi vid ät- och sväljsvårigheter" samt "Logopedi vid förvärvade kommunikationsstörningar". Vidare ges en orientering i psykiska sjukdomar, grundläggande psykiatriska begrepp och orsaksteorier.  Fokus läggs på hur psykisk sjukdom kan påverka tal, språk och kommunikation. Kursen innehåller även en översikt om rehabiliteringsmedicinska begrepp, hjärnans plasticitet, behandlingsprinciper och hur fokus i rehabilitering förändras över tid.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Examinationen är baserad på kursmålen och består av skriftlig tentamen och examinerande hemuppgifter. 

Studenten visar resultat av sitt lärande genom examinerande moment. För godkänd kurs krävs både deltagande i obligatoriska lärandeaktiviteter och godkända resultat på examinerande moment. Information om examinerande moment respektive obligatoriska lärandeaktiviteter föreligger vid kursstart. Examinationen är målrelaterad och studenten förväntas kunna redovisa sina kunskaper på samtliga kursmål. Innehållet i undervisningstillfällena (liksom litteraturen) kan utgöra grund för examination även i de fall undervisningstillfällena inte kräver obligatorisk närvaro.

För godkänd kurs krävs:

- godkänt resultat på alla obligatoriska moment

- godkänd tentamen

Student som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare fyra gånger (totalt fem tentamensprov). Om synnerliga skäl föreligger kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t ex vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Studenten har rätt att på begäran byta examinator efter två underkända tentamina.