Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter avklarad kurs ska studenten i relation till kunskapsinhämtningen i de olika momenten kunna:

• förklara och ge exempel på ämnesdidaktisk kunskap samt värdera vad olika synsätt får för konsekvenser för elevers lärande i Hem- och konsumentkunskap
• tillämpa och visa ämnesdidaktisk förmåga i undervisningssituationer samt vid bedömning och betygsättning relatera kunskap och arbetssätt till aktuella styrdokument

Moment 1: Introduktion till ämnet Hem‐ och konsumentkunskap

Efter avklarat moment ska studenten kunna:

• beskriva ämnet Hem‐ och konsumentkunskap och dess utveckling
• översiktligt beskriva, tillämpa och analysera innehållet i de styrdokument som reglerar undervisningen i Hem- och konsumentkunskap

Moment 2: Näringslära och livsmedelskunskap

Efter avklarat moment ska studenten kunna:

• förklara och ge exempel på olika livsmedelsgruppers näringsmässiga betydelse och  hur kostintag kan värderas utifrån de Nordiska näringsrekommendationerna
• redogöra övergripande för hur myndigheter och andra organisationer arbetar kring kost och hälsa samt kunna tillämpa modeller och redskap som används i det hälsofrämjande arbetet
• tillämpa grundläggande kunskaper om kost och hälsa utifrån specifikt barns och ungas behov

Moment 3: Matlagningsmetoder, livsmedelssäkerhet och hemmets skötsel

Efter avklarat moment ska studenten kunna:

• beskriva matlagningstekniker och bakningsprocesser som kan användas i undervisningen inom grundskolan samt tillämpa kunskaperna i praktiskt arbete och receptkonstruktion
• identifiera risker i relation till  livsmededelssäkerhet inom livsmedelsvetenskap och matlagning, samt tillämpa kunskaperna i praktiskt arbete
• redogöra för hygieniska aspekter i relation till hemmets skötsel, samt välja och värdera lämpliga arbetssätt och hjälpmedel för tvätt och rengöring i hemmet, relaterat till ekonomi och miljö

Moment 4: Måltidsprocessen

Efter avklarat moment ska studenten kunna:

• redogöra för råvaror och livsmedel av olika beredningsgrad samt använda lämpliga beredningsmetoder
• planera och tillaga måltider ur perspektiven hälsa, hållbar utveckling samt sensoriska aspekter
•  identifiera och exemplifiera mat och måltiders kulturella och sociala värde samt förklara hur mat och måltider används för att kommunicera identitet och kulturell tillhörighet

Moment 5: Konsumentkunskap med ekonomi

Efter avklarat moment ska studenten kunna:

• relatera barns och unga konsumenters situation och beteende i dagens konsumtionssamhälle, särskilt med fokus mot olika förutsättningar och villkor
• förklara hur marknad och medier påverkar livsstil och konsumtion
• redogöra för märkning av olika konsumtionsvaror och diskutera dess betydelse och användning
• sammanfatta och ge exempel på hur vardagsvanor, hemmets skötsel och konsumtion påverkar jämställdhet, ekonomi, hälsa och hållbar utveckling samt kunna tillämpa dessa kunskaper

Innehåll

Kursen omfattar fem moment. Under kursen behandlas pedagogiska och ämnesdidaktiska frågor i samband med kunskapsinhämtning inom de olika momenten.

Moment 1: Introduktion till ämnet Hem- och konsumentkunskap, 3 hp

Momentet behandlar utvecklingen av ämnet Hem- och konsumentkunskap och den ämnesdidaktiska forskningen. Vidare riktas fokus mot de styrdokument som reglerar undervisningen i ämnet.

Moment 2: Näringslära och livsmedelsvetenskap, 6 hp

Grundläggande näringslära liksom livsmedelsvetenskap utgör basen i momentet. Matens betydelse för hälsan fokuseras speciellt på barns och ungas individuella energi- och näringsbehov och val av livsmedel.

Moment 3: Matlagningsmetoder, livsmedelssäkerhet och hemmets skötsel, 6 hp

Momentet behandlar grundläggande kunskaper om mat och måltider. Matlagning och bakning behandlas teoretiskt, samt övas utifrån användning av olika matlagningstekniska metoder och undervisningssituationer. Livsmedelssäkerhet med fokus mot hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel behandlas. Tvätt och rengöring och val av material och metoder för detta diskuteras. Momentets delar:

Matlagningsmetoder 3 hp och Livsmedelssäkerhet och hemmets skötsel 3 hp.

Moment 4: Måltidsprocessen, 7,5 hp

I momentet fördjupas och tillämpas kunskaperna i näringslära och livsmedelsvetenskap. Momentet behandlar hur man väljer, värderar, hanterar och tillagar livsmedel utifrån aspekter som näringsinnehåll, livsmedelshygien, sensorik och hållbar utveckling. Vidare diskuteras kökets utrustning och redskap, receptkonstruktion samt planering och organisation av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet utifrån ett undervisningsperspektiv. Matvanor i relation till kön, socioekonomisk grupptillhörighet, etnicitet och kultur diskuteras i relation till ämnesdidaktisk forskning.

Moment 5: Konsumentkunskap med ekonomi, 7,5 hp

Ekonomi och konsumtion behandlas i relation till hushållet samt mer specifikt kring barns och ungdomars situation. Även mer övergripande aspekter på ekonomi, konsumtion samt det rättsliga systemet kring detta belyses i förhållande till samhälle och marknad. Livsstil och identitetsutveckling i relation till samhälle, marknad, reklam och media behandlas med ämnesdidaktiska perspektiv. Olika gruppers konsumtionsvanor och förhållningssätt diskuteras.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter, grupparbeten, praktiska övningar och laborativ verksamhet.

Examination

Examination sker genom bedömning av skriftliga prov samt muntliga och praktiska uppgifter. Som betygsgrader används underkänd (U) och godkänd (G). För godkänt betyg krävs aktivt deltagande vid samtliga obligatoriska moment, att uppgifter genomförs utifrån givna instruktioner och uppfyller de kriterier som anges för respektive moment. En god förmåga att ur olika perspektiv problematisera och kunna resonera kring olika frågeställningar ska uppvisas. Hänvisning till adekvata källor som stöd för resonemang och fakta är också av betydelse för bedömning.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

Vid kursstart ska betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro, samtidigt ska läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment ska genomföras. Vidare ska kriterier för olika betygsgrader anges.