Behörighetskrav

60 hp ekonomisk historia, där Ekonomisk historia A:Ekonomi och samhälle, 15 hp, eller Frågor till det förflutna, 30 hp, samt Ekonomisk historia B: Vetenskapligt skrivande, 15 hp, ingår, eller 60 hp historia eller 60 hp idéhistoria.

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• redogöra för vad som skiljer vetenskaplig kunskap från vardagskunskap samt problematisera uttrycket "god vetenskap"
• redogöra för vad som menas med intersubjektivitet och vilken roll denna spelar för utvecklingen av vetenskaplig kunskap
• ange skillnader mellan hypotetiskt-deduktiv och induktiv vetenskaplig metod samt diskutera teorianknytningens roll i ekonomisk-historisk forskning
• reflektera över hur problemformulering, metodval och materialtillgång som steg i forskningsarbetet inverkar på varandra och på en undersöknings resultat och slutsatser
• kort redogöra för några textanalytiska inriktningar samt självständigt lösa uppgifter inom någon av dessa
• redogöra för huvudinnehåll och tillvägagångssätt i vetenskapliga texter med kvantitativa inslag och själv använda grundläggande kvantitativa metoder
• göra seminariepresentationer (muntliga och skriftliga), aktivt delta i seminariediskussioner samt leda seminarier där konkreta, avgränsade metodfrågor diskuteras
• med tillämpning av ekonomisk-historisk metod självständigt avgränsa, utforma och genomföra en vetenskaplig undersökning som svarar mot formulerad frågeställning och som har relevans för forskningsområdet
• självständigt författa och i seminarium försvara en vetenskaplig uppsats.

Innehåll

Kursen syftar till att stärka studenternas förmåga att självständigt genomföra och skriftligt redovisa vetenskapliga undersökningar. 

Innehållet i delkurs 1 sträcker sig från basala vetenskapsteoretiska spörsmål till praktiska övningar i ekonomisk-historisk metod. I fokus står hela tiden den särpräglade karaktär som ämnet får av att befinna sig i gränslandet mellan samhällsvetenskap och historia, och hur detta återverkar på sådant som den roll teorianvändningen respektive källkritiken och empirin spelar i ekonomisk-historisk forskning. I den mer praktiskt inriktade metoddelen av kursen läggs stor vikt vid frågan om hur valet av problemställning, metod och material hör samman och vilken roll alternativa val kan spela för en undersöknings resultat. Skillnader och likheter mellan kvalitativ och kvantitativ metod diskuteras och problematiseras. Som ett exempel på kvalitativ metod behandlas textanalys mer ingående, och praktiska övningar genomförs. Även i fråga om kvantitativ metod sker en väsentlig fördjupning av tidigare kunskaper, framför allt genom att regressions- och tidsserieanalys behandlas. Denna del av metodundervisningen är också kopplad till praktiska övningar, där användningen av Minitab introduceras. Läsning och diskussion av vetenskapliga texter baserade på kvantitativ metod utgör ett viktigt komplement.

Delkurs 2 omfattar dels författande av en uppsats av självständig karaktär och dels seminarieverksamhet i anslutning till uppsatsförfattandet, inklusive seminarieventilering av uppsats där såväl opposition och försvar ingår.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, samt uppsatshandledning. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt.

Examination

Delkurs 1 examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga och skriftliga seminariepresentationer, självständig ledning av seminarier samt hemuppgifter.

Delkurs 2 examineras genom författande och försvar av egen uppsats, opposition på annan uppsats samt aktivt seminariedeltagande.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.