Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap. Kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. För programstudenter antagna till Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Vid slutet av kursen förväntas studenterna kunna:

1. Förstå, sammanfatta och diskutera olika begrepp, teorier och egenskaper hos staten, och de utmaningar som interna konflikter, klansamhällen och migrtion utgör
2. Känna till och utvärdera olika normativa och empiriska ståndpunkter om staten i relation till interna konflikter, klansamhällen och migration
3. Analysera ett visst normativt eller empiriskt problem i relation till staten och dess utmaningar
4. Presentera och diskutera vetenskapligt arbete inom området med sina studiekamrater

Innehåll

Staten är kanske det mest centrala begreppet inom statsvetenskap. Men vad är staten? Denna kurs fokuserar på olika teorier om staten, och undersöker deras begränsningar och potential i ljuset av nya politiska utmaningar, såsom nya krig, klaner och migration. Till att börja med fokuserar kursen på själva staten, både i ett historiskt och ett nutida perspektiv. Vad är staten? Vilka olika teorier finns?

Vi tar upp egenskaper hos den moderna staten - dess monopol på våld, dess anspråk på suveränitet och idéer om gemenskap - och frågar hur dessa egenskaper utmanas. Vi ägnar mycket energi åt att försöka förstå Thomas Hobbes teori. I ljuset av de normativa principer som utvecklas i hans teori utforskar vi den grundläggande frågan om förpliktelsen att lyda lagen och lär oss mer om vissa svaga och fallerade stater liksom om statslösa samhällen. Genom att fokusera på sådana områden och problem tillämpar och återupptäcker vi den normativa teorin i ljuset av den verkliga världens komplexitet.

På samma sätt diskuteras normerna för staters och andras användning av organiserat våld. Vem för krig mot vem, för vem och i vems namn? När kan man säga att en stat har misslyckats som stat? Hur kan och bör man bekämpa fiender som varken är stater eller följer krigets lagar, exempelvis terrorister? Hur kan rörelser som arbetar över gränser (till exempel genom illegala invandrare eller inhemska anhängare till terrororganisationer), eller militärteknisk utveckling i form av exempelvis drönare, utgöra ett hot mot stater och nationer?  Bör staten och dess natur förstås på ett nytt sätt i ljuset av dessa nya politiska utmaningar?

Dessutom utforskar vi sambandet mellan stat och migration. Vad säger det ökande antalet "illegala" migranter, asylsökande och de facto statslösa personer runt om i världen om statens suveränitet som den vägledande principen i domestik och internationell politik? Utmanar eller bekräftar försöket att skydda dessa grupper genom vad Hannah Arendt kallar "rätten att ha rättigheter" staten som garant för mänsklig värdighet och rättsstatsprincip? Finns det en avvägning att göra mellan medborgarnas rättigheter och migranternas rättigheter, eller går de hand i hand? Borde statens karaktär och uppgift omprövas i ljuset av dessa nya politiska utmaningar?

Undervisning

Kursen består av föreläsningar och seminarier. Undervisningen kommer i huvudsak att baseras på seminarier, vilket innebär att alla deltagare är skyldiga att aktivt delta i seminariediskussioner. I kursen ingår dessutom författandet av ett kort arbete till det enskilda seminariet vecka och/eller en muntlig presentation samt en slutuppsats. En session kommer att ägnas åt slutuppsatserna, där alla studenter kommer att diskutera en slutuppsats skriven av en av studiekamraterna. Undervisningsspråket är i regel, eller i princip, engelska.

Elektroniska enheter (datorer, mobiltelefoner, surfplattor etc.) används INTE under seminarier. Studenter får, men avråds från att, använda elektronik när de gör anteckningar under föreläsningar. Studenterna rekommenderas starkt att ta med all diskuterad litteratur - tryckt på papper - till seminarierna, detta för att kunna prestera i enlighet med de krav som ställs för godkännande. Studenter som är ovilliga att köpa böckerna eller låna dem på bibliotek, respektive att skriva ut övriga texter på papper för att ta med dem till seminarierna, uppmuntras inte att ansöka till kursen.

Examination

Examinationen baseras på deltagande i föreläsningar och seminarier, vilka är obligatoriska, samt på bedömning av en skriftlig seminarieuppsats. Seminarieuppsatsen ska vara 10-12 sidor lång, typsnitt 12, 1 ½ rad. Följande betyg kommer att tillämpas: Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Kursbetyget kommer att spegla studenternas prestationer med hänsyn till alla dessa krav. För att bli godkänd krävs att alla studenter deltar aktivt vid seminarier och lämnar in alla uppgifter. Kursuppsatsen blir avgörande för slutbetyget. Alla bidrag som görs under kursen kommer dock att beaktas.

Vid bedömning av elevernas prestationer med hänsyn till slutuppsatsen är de viktigaste kriterierna för betygsättning: 1) att relatera det normativa eller empiriska problemet till positionerna i litteraturen, 2) oberoende och kritisk analys, 3) design, struktur och analysens klarhet. En typisk VG innehåller inte bara en korrekt och noggrann presentation och reflektion över relevant litteratur, utan innehåller också en oberoende och sofistikerad analys av ett valt ämne. En enkel design, där en forskningsfråga vägleder hela uppsatsen och konsekvent och kritiskt bedöms i förhållande till kurslitteraturen, är också ett typiskt inslag i en VG-uppsats.

Kursen lägger stor vikt vid aktiv diskussion som ett inslag i ett levande seminariesamtal. Frånvaro från seminarier kan därför endast i mycket liten utsträckning kompenseras genom skriftliga kompletteringsuppgifter. Då kursen fokuserar på komplexa normativa, teoretiska och empiriska frågor, och i enlighet med kursens krav på rationalitet och tydlighet, måste språket i studenternas PM och uppsatser vara grammatiskt korrekt och precist - oavsett om studenten skriver på svenska eller på engelska. Studenter som överväger att söka kursen bör reflektera över dessa krav och sina möjligheter att motsvara kraven.

Om det finns särskilda skäl får en examinator göra undantag från ovan angivna bedömningssätt och låta en student bedömas på något annat sätt. Ett exempel på särskilda skäl kan vara ett intyg om specialpedagogiskt stöd från universitets samordnare för stöd till studenter med funktionsnedsättning.