Allmänt

Kursen ges endast under höstterminen. Kursen kan ingå i politices kandidatprogrammet, samhällsvetarprogrammet, kandidatprogrammet i freds- och utvecklingsstudier samt utnyttjas som fristående kurs.

Behörighetskrav

Freds- och konfliktkunskap A och B eller motsvarande

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

1. förklara och diskutera centrala frågeställningar och teorier om väpnade konflikters uppkomst, utveckling och lösning
2. relatera specifika forskningsfrågor till det övergripande forskningsfältet i freds- och konfliktforskning
3. kritiskt analysera och utvärdera olika forskningsargument utifrån ett systematiskt ramverk
4. utforma och värdera grundläggande forskningsupplägg genom att relatera teori, metod och empiriska data till varandra
5. självständigt insamla, värdera och jämföra information och vetenskapliga arbeten om väpnade konflikter
6. aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra kortare presentationer, samt agera opponent och försvara ett självständigt arbete
7. på egen hand genomföra teoretiskt drivna empiriska undersökningar med ett jämförande inslag
8. diskutera och reflektera över olika metoders relativa styrkor och svagheter samt problem rörande kausal och statistisk inferens
9. genomföra och tolka studier av både kvalitativ och kvantitativ karaktär
10. självständigt lösa uppgifter inom givna tidsramar
11. följa institutionens etikpolicy (Policy on Ethical Guidelines for Student Work)

Innehåll

Utbildningens mål är att ge fördjupade kunskaper i teori och metod inom freds- och konfliktforskningen samt att ytterligare öva förmågan till att självständigt genomföra vetenskapliga studier. Till detta hör också att uppöva förståelsen av hur ett speciellt forskningsobjekt är relaterat till generella teoretiska problem som behandlas i forskningslitteraturen.

Kursen består av två delar:

Moment 1. Teori och forskningsmetod (15 hp)

Detta kursmoment fokuserar på teoretiska ansatser och forskningsmetoder inom freds- och konfliktforskningen. Under hela momentet läggs särskild vikt vid sambandet mellan forskningsfrågor, teori och empiri. Momentet går igenom grundläggande begrepp och tekniker i varje steg av forskningsprocessen: specificera en forskningsfråga, utveckla en teori, operationalisera teoretiska begrepp, utvecklar en forskningsdesign, samla in data, analysera data, rapportera resultat och dra slutsatser. Tonvikten läggs på praktiska färdigheter som är relevanta för att skriva en kandidatuppsats. Studenterna lär sig om olika kriterier för att utvärdera teoriers giltighet samt tekniker för hur man strukturerar, sammanfattar och presenterar ståndpunkter och argument i en forskningsdebatt. Momentet erbjuder utbildning i både kvantitativa och kvalitativa metoder av relevans för freds- och konfliktforskning. Detta inkluderar hur olika forskningsdesigner kan användas för samma forskningspussel, samt hur man tolkar och kritiskt bedömer empiriska studier.

Moment 2. Uppsats (15 hp)

Momentet syftar till författandet av en C-uppsats. Uppsatsen ska skrivas självständigt och kursen omfattar även träning i att kritiskt och konstruktivt opponera på en annan uppsats samt att försvara sin egen uppsats. Handledning sker vanligtvis i små grupper.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Examinationen sker huvudsakligen genom skriftliga inlämnings- och övningsuppgifter (PM). Det avslutande momentet examineras genom ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng som skall försvaras i ett avslutande seminarium. Därtill kommer opposition av uppsats.

Betygsgrader: Betygen Underkänd, Godkänd, och Väl godkänd används. För att få väl godkänt på hela C-kursen måste man få väl godkänt på uppsatsmomentet.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare