Behörighetskrav

90 hp statskunskap (A+B+C) eller motsvarande kunskaper samt 30 hp i annat ämne eller 90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet (A+B+C) samt 60 hp statskunskap. Kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. För programstudenter antagna till Politices masterprogram krävs att programkurser om minst 15 hp är avklarade.

Mål

Kursen syftar till att ge studenterna kunskap om hur man analyserar politiska processer och politik ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv.

Efter avslutad kurs förväntas studenten:

• På grundval av teorier som introduceras under kursen, kunna redogöra för och kritiskt diskutera begreppen kön/genus, makt och institutioner
• Kunna redogöra för skillnaden mellan formella och informella institutioner
• Kunna ge exempel på och beskriva empirisk genusforskning inom det nyinstitutionella fältet
• Kunna skriva en kortfattat uppsats där ett politiskt fenomen analyseras ur ett nyinstitutionellt genusperspektiv

Innehåll

Att förstå hur ojämställda villkor i politik och samhälle uppstår, upprätthålls och förändras, är av stor betydelse för såväl forskare som praktiker intresserade av jämlikhetsfrågor. Den här kursen erbjuder verktyg för att förstå och analysera hur formella regler och lagar, såväl som informella normer och praktiker skapar olika förutsättningar och villkor för människor med olika identiteter och bakgrund.

Med utgångspunkt i nyinstitutionell teori, samt teorier om kön/genus och makt ger kursen både en gedigen teoretisk orientering i dessa frågor och en mängd empiriska exempel från aktuell forskning och samhällsdebatt. 

I de teoretiska delarna introduceras grundläggande begrepp och teorier om kön/genus, politik och institutioner. Huvudfokus ligger på hur dessa perspektiv kan hjälpa oss att förstå hur "spelreglerna" dvs. regler, praxis och normer i samhället könas på olika sätt (formellt och informellt). Även betydelsen av andra sociala identiteter beaktas i viss utsträckning. Vi tar också upp teoretiska frågor om reproduktion av ojämlikhet mellan könen och vilka hinder och möjligheter som finns för politisk förändring. 

I kursens empiriska delar ges studenterna konkreta exempel från aktuell forskning på hur begrepp och teorier kan användas för att analysera politik ur ett jämställdhetsperspektiv på olika områden som exempelvis politisk representation och framväxten och konsekvenserna av politiska reformer. Exempel tas från Sverige men även från andra geografiska kontexter.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier. Seminarierna är obligatoriska och inför varje seminarium finns en uppgift som skall genomföras inför seminariet. Deltagarna förväntas också att självständigt studera relevant kurslitteratur inför varje moment. Den totala studietiden ska vara cirka 40 timmar per vecka. Kursens undervisningsspråk är engelska.

Examination

Examination sker kontinuerligt över hela kursen genom skriftliga och muntliga uppgifter samt genom aktivt deltagande på seminarierna. I slutet av kursen skriver eleverna en avslutande kursuppsats som ventileras under ett seminarium och betygsätts av läraren. Ett krav på kursuppsatsen är att den behandlar något av de teman som tagits upp under kursen. Följande betyg tillämpas: Väl Godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att bli godkänd på kursen krävs följande:

• Studenten har uppnått kursmålen
• Studenten har deltagit i alla obligatoriska delar av kursen
• Alla seminarieuppgifter och kursuppsatsen är inlämnade och godkända

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.