Allmänt

Hugo Valentin-centrum ansvarar för kursen.

Behörighetskrav

120 hp varav 90 hp i ett humanistiskt eller samhällsvetenskapligt ämne. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Efter avslutad kurs kommer studenten att kunna

• Förstå och kritiskt analysera de viktigaste icke-juridiska definitionerna av folkmord, samt jämföra hur dessa förhåller sig till den juridiska definitionen
• Använda teoretiska modeller för att kategorisera och genomföra strukturerade komparativa analyser av olika typer av massvåld
• Kritiskt diskutera och jämföra olika teoretiska modeller och förklaringar till massvåld, bland annat genom analys av vetenskapliga debatter
• Självständigt tillämpa teorier om folkmord och annat massvåld, samt relatera fenomenen till hisoriska processer och specifika händelser
• Analysera, förstå och förklara specifika faktorer av relevans för studiet av massvåld, såsom organiserade politiska aktörers roll, ideologins funktion och påverkan, samt olika strukturella faktorers betydelse

Innehåll

Kursen ger studenten kunskaper om samhällsvetenskapliga teoribildningar rörande folkmord och andra former av massvåld, med särskild fokus på strukturella faktorers betydelse, samt statens och olika politiska aktörers inflytande på våldsprocessen. Andra viktiga frågor rör ideologins och propagandans funktion och betydelse, relationen mellan beslutsfattande på central politisk nivå och våldets implementering i lokalsamhället. Studenten kommer att förvärva kunskaper om olika definitioner och kategoriseringar av folkmord och annat massvåld, men även att jämföra utbrott av massvåld och sätta in dem i olika historiska, politiska, sociala och geografiska kontexter.

Undervisning

Undervisningen består av seminarier.

Examination

Studenternas examineras genom fullgörande av skriftliga och muntliga uppgifter. De studenter som inte fullgjort enstaka obligatoriska uppgifter ges möjlighet att senast vid terminens slut komplettera dessa. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.