Behörighetskrav

Kandidatexamen eller motsvarande

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• kritiskt redogöra för den historiska utvecklingen av medicinsk kunskap och evidens.
• använda centrala analytiska begrepp på ett sådant sätt att de bidrar till förståelsen av kunskap inom medicin och folkhälsa lokalt och globalt.
• använda etnografiska berättelser för att analysera hur medicinska bevis är avhängiga det sammanhang inom vilka de tillkommer
• i detalj beskriva den sociala dynamiken och det politiska beslutsfattandet i samband med framtagandet av epidemiologiska bevis i nödsituationer
• självständigt belysa och analysera möjligheter, utmaningar och begränsningar i produktionen och tillämpningen av medicinska bevis

Innehåll

Frågor om medicinsk kunskap är högaktuella inom både vetenskaplig och allmän debatt. Medicinskt vetande är en central del av hur den samtida människan förstår och relaterar till sig själv; det ligger till grund för viktiga områden för politisk styrning, och är kopplat till betydelsefulla ekonomiska intressen. De senaste årens coronapandemi med diskussioner om smittspridning, dödlighet och motåtgärder har bidragit till att ytterligare sätta medicinskt vetande i fokus för den breda allmänheten och dagspolitiken. Denna utveckling visar tydligt hur medicinsk kunskap är intimt sammanflätad med politiska, sociala och kulturella processer. Kursen syftar till att på ett tvärvetenskapligt sätt belysa den medicinska kunskapens samhällsroll.

Kursen syftar också till att ge en fördjupning i centrala frågor i skärningspunkten mellan medicin och samhälle: om demokratisering av kunskap, tillit, misstro och beslutsfattande. Den tillhandahåller analytiska tolkningsverktyg för att förstå såväl framväxten av medicinsk kunskap som dess implementering och mottagande, både på lokal och global nivå.

Kursen belyser också epistemologiska och sociopolitiska frågor relaterade till evidensbaserad medicin och folkhälsa. Kursen analyserar olika folkhälsokriser, som HIV, EBOLA eller COVID-19 och är uppbyggd kring konkreta etnografiska exempel och på så sätt ger både en historisk och antropologisk förståelse av medicinsk kunskap i sitt sammanhang.

Kursen riktar sig till studenter på master- och doktorandnivå inom humaniora, samhällsvetenskap, och medicinska vetenskaper med ett intresse för medicinsk humaniora, den medicinska kunskapens historia, dess mottagande och tillämpning, samt hur sociala och kulturella aspekter samspelar med medicinsk kunskap.

Undervisning

Undervisningsspråket är engelska. Kursen består av obligatoriska seminarier, föreläsningar samt skriftliga inlämningsuppgifter.

Examination

Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier och skriftliga uppgifter.