Behörighetskrav

90 hp varav 60 hp ekonomisk historia, historia eller idéhistoria eller 60 hp från Historikerprogrammet.

Mål

problematisera begreppen kunskap och vetenskap utifrån historiska och vetenskapsteoretiska perspektiv.

• redogöra för förhållandet mellan vetenskap och demokrati och hur det utvecklats över tid
• redogöra för den svenska historikerkårens professionalisering och dess konsekvenser för historikernas roll i samhället
• redogöra för den svenska statens användning av expertkunskap och dettas samband med olika styrningsformer
• reflektera över och problematisera innebörden av begreppet kunskapssamhälle
• uppvisa analytisk och kommunikativ förmåga i tal och skrift.

Innehåll

Syftet med kursen "Kunskap och politik" är att belysa de politiska dimensionerna av vetenskapen och de vetenskapliga dimensionerna av politiken under i första hand 1900-talet. Detta förutsätter en diskussion också av kunskapsteoretiska ställningstaganden och kunskapssyn, varför kursen inleds med att problematisera dessa områden. Den senare delen av kursen koncentrerar sig på frågan om relationen mellan vetenskap och demokrati. Ett traditionellt synsätt är att den moderna vetenskapen, som utvecklades bl.a. inom det s.k. forskningsuniversitetet som uppstod under 1800-talet, har varit intimt sammankopplad med det demokratiska politiska system som växte fram under samma tid. Historikerna hade, som vi ska se, länge ett förhållande till statsmakten som var mycket nära. Historievetenskapen fjärmade sig dock från det politiska beslutfattandet under första hälften av 1900-talet. I stället blev samhällsvetenskapen och naturvetenskapen allt viktigare som tillhandahållare av expertkunskap.

Ett exempel på en koppling mellan vetenskap och demokrati är det svenska utredningsväsendet som etablerades samtidigt med den allmänna rösträtten, strax efter första världskriget. I dag har synen på expertkunskap förändras betydligt, som ett led i introducerandet av nya styrformer och nya målsättningar för offentligt finansierad verksamhet. Detta har också haft konsekvenser för forskning som politikområde. Frågan är hur en mer instrumentell och ekonomiskt orienterad kunskapssyn påverkar demokratin och hur det påverkar de som ska tillhandahålla kunskapen?

Undervisning

Undervisningen består av seminarier samt ett studiebesök hos någon instans i det offentliga utredningsväsendet.

Examination

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande samt genom en skriftlig PM.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.