Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Global miljöhistoria 7,5 hp

• redogöra för och diskutera hur miljö- och hållbarhetsfrågor förståtts, debatterats och förhandlats i tider präglade av stora förändringar;
• beskriva utmaningar, idéer och debatter inom hållbarhetsområdet med hjälp av ett miljöhistoriskt perspektiv;
• redogöra för och ge exempel på kopplingar mellan olika miljöhistoriska narrativ och framställningar och samtida tolkningar och inramningar av hållbarhetsfrågor.

Välfärd, utveckling och globalisering 7,5 hp

• redogöra för och kritiskt diskutera olika definitioner av begreppet hållbar utveckling;
• redogöra för och granska olika sätt att värdera och förstå sociala, ekonomiska och ekologiska system;
• redogöra för och diskutera globala maktförhållanden och rättviseaspekter i relation till hållbarhetsproblematiken;
• redogöra för och kritiskt diskutera hur hållbar utveckling kan implementeras på individ- till systemnivå;

Klimatet, energin och det moderna samhället 7,5 hp

• redogöra för klimat-, energi- och resursfrågor utifrån ett hållbarhetsperspektiv;
• redogöra för och kritiskt diskutera olika lösningsförslag på klimat- och energiproblematiken;
• på vetenskaplig grund kritiskt diskutera olika aktörers ståndpunkt och argumentation i klimat- och energidebatten;

Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling 7,5 hp

• tillämpa systemtänkande på centrala frågor inom hållbarhetsområdet;
• planera, genomföra och utvärdera projekt inom hållbarhetsområdet;
• kommunicera hållbarhetsfrågor utifrån ett avgränsat projekt.

Innehåll

Kursen består av tematiska moment om 7,5 hp samt ett praktiskt tillämpat moment om 7,5 hp:

Global miljöhistoria 7,5 hp

Momentet är en introduktion till ämnet global miljöhistoria och utgår ifrån aktuella miljö- och hållbarhetsutmaningar, som exempelvis resursutnyttjande och -flöden och dess koppling till biologisk mångfald och miljöförstöringar, klimatförändringar, tekniska förändringar och inlåsningar och rättviseutmaningar. Genom historiska exempel diskuteras hur denna typ av utmaningar har förståtts och hanterats i olika historiska sammanhang, vilket ger perspektiv och kunskap i liknande situationer idag.

Utöver att behandla frågor som rör relationen mellan människor och natur och den roll som naturen och miljön spelat i olika historiska skeenden och skiften ger kursen också utrymme för studenter att skapa sig en förståelse för hur miljöhistoriska narrativ och historieskrivning påverkar nutida förståelser för dagens hållbarhetsutmaningar och hur vi med hjälp av en historisk bakgrund och perspektiv kan närma oss dagens komplexa hållbarhetsproblem med mer förståelse och djup.

Välfärd, utveckling och globalisering 7,5 hp

Utifrån både etik- och maktperspektiv belyser momentet den globala hållbarhetsproblematiken och global utveckling. Momentet behandlar samband mellan välfärd, utveckling, fattigdom och rikedom. Synsätt på natur, människa och marknad inom ekonomiska teorier behandlas. Samspelet mellan stat, internationella institutioner, den fria marknaden, teknologisk utveckling, internationell handel och globaliseringsprocesser granskas kritiskt. Uppmärksamhet ges även migrationsprocesser, bistånd och utvecklingsstrategier. Olika aktörers roller och samhällsansvar diskuteras utifrån ett ekonomiskt och socialt perspektiv.

Klimatet, energin och det moderna samhället 7,5 hp

Momentet behandlar frågor rörande problematiken kring klimatförändringar och energiförsörjning. Innehållet inkluderar växthuseffekten, klimatvariationer i tid och rum, metoder för klimatforskning och olika faktorer som påverkar klimatet. Vidare diskuteras olika energislags betydelse för det moderna samhället och dess historiska utveckling. Möjligheterna till och konsekvenserna av en omställning från fossila till förnybara energikällor granskas. I relation till detta ges en orientering i energisystem, energisäkerhet och ett antal centrala begrepp introduceras. Momentet belyser även kontroverser kring forskning och politik. Vikt läggs på att förklara grundläggande antaganden och koncept som förekommer i debatten samt att kritiskt granska de lösningsförslag som presenteras, bland annat ur ett rättvise- och maktperspektiv. Därutöver behandlas konsekvenser av klimatförändringar och förändrade energitillgångar på bland annat ekosystem, vattenförsörjning, jord- och skogsbruk, naturkatastrofer, hälsa, ekonomi och konflikter. Vidare ges en introduktion till och praktisk träning i systemtänkande. Slutligen belyses framtidsscenarier och strategier för att hantera klimat- och energiproblem.

Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling 7,5 hp

Momentet syftar till att ge studenter möjlighet att utveckla sin kompetens att samarbeta i och leda olika projekt inom området hållbar utveckling. Grunderna i projektledning introduceras och de studerande ges utrymme att utforma egna projekt och tillämpa presenterade modeller och metoder. Sammantaget stimulerar momentet de studerande att utveckla sin förmåga inom områdena kommunikation, organisation, ledarskap och samarbete.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, workshops, exkursioner och projektarbete i grupp. Föreläsningarna ges av gästföreläsare från olika akademiska discipliner och andra relevanta samhällssektorer. Stort utrymme ges till aktivt studentdeltagande och kritisk reflektion. Deltagande vid seminarier och workshops är obligatoriskt. Icke-obligatoriska studiebesök eller motsvarande kan förekomma.

Examination

Examinationen består av tre teoretiska moment och ett praktiskt tillämpat moment.

I de tre tematiska momenten om vardera 7,5 hp examineras studenten genom skriftliga förberedelser inför (2 hp) och aktivt deltagande vid seminarier och workshops (1,5 hp), samt genom skriftlig redovisning (3,5 hp) och muntlig framställning (0,5 hp) av fördjupningsarbete.

I det praktiskt tillämpade momentet om 7,5 hp examineras studenten genom skriftlig och muntlig presentation av projektarbete (4 hp), deltagande vid workshops (2hp) samt individuell skriftlig uppgift (1,5 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Övriga föreskrifter

Omexamination av aktivt deltagande sker i första hand genom omseminarium. Om student efter erbjudet omseminarium inte uppnått godkänt på de moment som kräver aktivt deltagande kan examinator även här besluta om en alternativ examinationsform

1MV020 Hållbar utveckling A kan inte ingå i samma examen som 1MV052 Global Miljöhistoria och 1MV053 Klimatet, energin och det moderna samhället.