Behörighetskrav

180 hp inom biologi, (bio-)medicin, bioteknologi, farmaceutisk biovetenskap, medicinsk vetenskap eller annan utbildning som ger relevant kunskap inom cellbiologi, genetik, biokemi och molekylärbiologi. Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Mål

Syftet med kursen är att ge studenterna fördjupad kunskap om molekylära detektionsmetoder samt dessas användning inom forskning och medicin.

Kunskap och förståelse:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• visa grundläggande kunskaper om proteiner
• redogöra för och värdera aktuella metoder och tekniker inom forskningsområdet, dessas praktiska utförande och användning inom forskning och diagnostik

Färdigheter och förmågor:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• självständigt analysera, bearbeta och formulera relevanta vetenskapliga frågeställningar inom forskningsområdet, applicera lämpliga molekylära metoder och diskutera dessa såväl muntlig som skriftligt
• sammanställa, kritiskt analysera och bedöma relevant vetenskaplig litteratur inom ämnet proteomanalys och diagnostik

Värderingsförmåga och förhållningssätt:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• sammanställa, kritiskt analysera och värdera forskningsresultat samt redovisa dessa både muntligt och skriftligt.

Innehåll

Kursen syftar till att belysa applikationer, strategier och betydelse av molekylärdiagnostiska metoder inom forskning och medicin. Aktuella forskningsrön samt utvecklandet av nya metoder och teknologier kommer att behandlas under kursen. Olika metoder för proteinanalys, däribland affinitetsbaserade detektionsmetoder, kommer att behandlas i detalj. Molekylära verktyg och teknologier kommer att illustreras genom exempelvis affibodies och dess användning för cancerterapi samt LigandTracer för att visa protein-cell interaktioner i realtid. Molekylärdiagnostiska metoder kommer också att illustreras genom praktisk tillämpning av proximity ligation assay (PLA) för detektion av proteiner i lösning samt detektion av komplex in situ.

Metoder för proteinanalys, däribland kryelektronmikroskopi, masspektrometritekniker och deras tillämpning, kromatografi och produktion av vacciner kommer att introduceras.

Utvecklandet av nya molekylära metoder för att diagnosticera sjukdomar, inkluderande bland annat nanoteknologibaserad diagnostik, kommer att diskuteras.

Undervisning

Undervisningen ges på engelska i form av teoretiska och praktiska moment, såsom föreläsningar för att förmedla grundläggande kunskaper, obligatoriska seminarier inriktade på vetenskaplig forskningsmetodik samt obligatoriska problemorienterade övningar och presentationer som relaterade till aktuella forskningsområden. Ytterligare aktiviteter omfattar obligatoriska moment som laborationer, datorlaborationer och platsbesök hos relevanta företag. Litteraturpresentationer och minisymposier ingår för att främja diskussion och kritisk analys.

Examination

Examinationsformer:

Skriftlig tentamen, inlämningsuppgifter i form av skriftlig redovisning, muntlig presentation samt kontinuerlig bedömning av obligatoriska moment

Undantag från examinationsform:

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Krav för godkänt:

För godkänd kurs krävs godkänt resultat på den skriftliga examination, godkända laborationer och tillhörande inlämningsuppgifter, litteraturuppgifter och muntliga presentationer.

För godkänd kurs krävs också aktivt deltagande i seminarier. För att klara kraven i läroplanen måste alla tilldelade uppgifter vara avklara.