Kursplan för Mätteknik för energisystem

Measurement Techniques for Energy Systems

  • 5 högskolepoäng
  • Kurskod: 1FA591
  • Utbildningsnivå: Avancerad nivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Fysik A1N, Teknik A1N

    Förklaring av koder

    Koden visar kursens utbildningsnivå och fördjupning i förhållande till andra kurser inom huvudområdet och examensfordringarna för generella examina:

    Grundnivå
    G1N: har endast gymnasiala förkunskapskrav
    G1F: har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G1E: innehåller särskilt utformat examensarbete för högskoleexamen
    G2F: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    G2E: har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen
    GXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

    Avancerad nivå
    A1N: har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
    A1F: har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav
    A1E: innehåller examensarbete för magisterexamen
    A2E: innehåller examensarbete för masterexamen
    AXX: kursens fördjupning kan inte klassificeras.

  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5)
  • Inrättad: 2016-03-08
  • Inrättad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2021-03-26
  • Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden
  • Gäller från: vecka 26, 2022
  • Behörighet: 120 hp inom teknik/naturvetenskap inklusive Beräkningsvetenskap II, Grundläggande matematisk statistik, Elkraftteknik och Teknisk termodynamik.
    Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)
  • Ansvarig institution: Institutionen för fysik och astronomi

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

  • utforma och utföra experiment för att besvara energisystemrelaterade frågeställningar
  • använda mekaniska, termodynamiska och elektriska mätinstrumenten samt bestämma deras mätosäkerhet
  • diskutera behovet av olika typer av mätningar inom energisektorn och relatera till hur mätosäkerhet och systemkrav sätter randvillkor för val av mätteknik
  • koppla elektronikkretsar för signalmätningar från olika givare
  • planera och utvärdera experiment utifrån uppskattade osäkerhetskällor och olika sätt att mäta
  • utföra datoriserade mätningar och analysera data med hjälp av statistik
  • kritiskt jämföra olika resultat med hänsyn till mätosäkerhet och experimentella osäkerhetskällor
  • granska och opponera på en teknisk rapport

Innehåll

Utformning av experiment från design till rapportering. Mätosäkerhetsbegreppet och mätvärdesbehandling med hjälp av statistik (medelvärde, mätosäkerhetsberäkningar, minsta kvadratanpassningar, diagramritning) och dator (t.ex. MATLAB). Elektriska mätinstrument (digital multimeter, oscilloskop, funktionsgenerator, effektmätare) och grundbegrepp (ström, spänning, resistans/impedans, frekvens, pulser, filter). Termodynamiska mätinstrument (t.ex. flödes-, temperatur-, tryckmätare). Mekaniska mätinstrument (t.ex. vridmomentmätare, kraftmätare, drag- och tryckmätare). Elektriska givare och grundläggande elektronikkomponenter med kopplingsövningar utifrån ett givet schema. Instrumentstyrning och mätdatainsamling med dator (MATLAB, LabVIEW).

Undervisning

Föreläsningar, lektionsövningar i laboratoriet och laborationer.

Examination

Laborativ examination med mät- och datoruppgifter (4hp). Laborationsrapporter samt inlämningsuppgifter, skriftlig och muntlig granskning av en teknisk rapport (1 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.

Litteratur

Uppgift om kurslitteratur saknas. Ta kontakt med ansvarig institution för mer information.