Behörighetskrav

90 hp informationssystem eller motsvarande.

Mål

Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- beskriva den historiska utvecklingen av IT och digitalisering,

- beskriva centrala begrepp och teorier relaterade till digitala praktiker, resurser och agentskap,

- förklara modellbegreppet i relation till digitala praktiker,

- förklara grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp,

- förklara kvantitativa forskningsmetoder,

- förklara och motivera strukturen för en vetenskaplig undersökning samt vad som kännetecknar en vetenskaplig undersökning,

- beskriva vad som kännetecknar projektarbete och projektkommunikation.

Vad gäller färdigheter och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- använda centrala begrepp och teorier för att diskutera digitala praktiker och digitalt agentskap,

- använda metoder och modeller för att beskriva digitala praktiker,

- tillämpa kvantitativa forskningsmetoder,

- planera, strukturera och genomföra en vetenskaplig undersökning relaterande till digitala praktiker,

- planera, strukturera, leda och genomföra projektarbete relaterande till digitala praktiker i grupp.

Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- analysera och utvärdera digitala praktiker,

- kritiskt utvärdera vetenskapliga undersökningar,

- identifiera och utvärdera etiska problem i samband med forskning rörande digitala praktiker,

- reflektera kring projektarbete och -ledning i digitala praktiker.

Innehåll

Den första kursen i programmet syftar till att introducera studeranden till digitala praktiker och den förändring i arbete som digitaliseringen har medfört och kommer att medföra i fortsättningen. I och med digitaliseringen behöver IT-verksamma anställda ha bredare kunskaper och bakgrund för att kunna arbeta i tvärdisciplinära, distribuerade, dataintensiva och dynamiska omgivningar och skapa nya digitala praktiker. Kursen börjar med en översikt av utvecklingen av IT, inklusive olika datorgenerationer, kommunikationsteknologier, användningsmodeller samt nya trender. Vidare behandlas centrala begrepp som data, information, kunskap, handling och kommunikation i sammanhanget digitala praktiker. Kursen introducerar sedan olika teoretiska modeller för att studera digitala praktiker, såsom digitalt agentskap, upptagningsmodeller, diffusions- och disruptionsmodeller, samt framgångsmodeller. Digitala metoder, kunskapsmodellering, kvalitetsdimensioner som säkerhet, användbarhet och nyttoeffekter, behandlas inom ramen för dessa. Ämnena behandlas genom seminarier och fallstudier.

Kursen introducerar också studeranden till grundläggande projektledning och grupparbete i sammanhanget av digitala praktiker. Både studier och praktiskt arbete inom området systemvetenskap förutsätter oftast grupparbete i projektform, varför kursen avser att bygga en gemensam grund och metod för internationella studeranden med varierande bakgrunder. Reflektion kring projektledning sker under handledda seminarier.

Som första kurs i programmet introducerar den också studeranden till vetenskapsfilosofi och -teori, inklusive grundläggande begrepp som epistemologi, ontologi, och metodologi, samt forskningsmetodik och forskningsetik. Studeranden introduceras också till vetenskapligt skrivande. Inom programmets kurser används integrerad forskningsmetod, inom denna kurs kommer studeranden att introduceras till och få jobba med kvantitativa metoder. Kursen innehåller en introduktion till statistisk modellering och sannolikhet, deskriptiv statistik och egenskaper hos data, sannolikhet, sampling, statistisk inferens, samt design av statistiska undersökningar och metod.

Undervisning

Föreläsningar, seminarier och handledning.

Examination

Seminarier, tentamen och inlämningsuppgifter. Vissa moment kräver obligatorisk närvaro.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare eller beslut om undantag som fattats av institutionens arbetsgrupp för studieärenden.