Behörighetskrav

90 hp informationssystem eller motsvarande

Mål

Vad gäller kunskap och förståelse förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- identifiera och skilja mellan olika typer av digitala infrastrukturer,

- förklara hur digitala infrastrukturer påverkar beteenden, normer och attityder hos individer, grupper och organisationer,

- förklara relationen mellan digitala infrastrukturer, digitala praktiker och institutioner, samt förklara vad som avses med institutionella fakta,

- förutse, förklara och ge exempel på olika nivåer av interoperabilitetsproblem och -lösningar,

- förutse, förklara och ge exempel på relationen mellan materiella och digitala resurser i digitala infrastrukturer.

Vad gäller färdigheter och förmåga förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- analysera och utforma digitala infrastrukturer för olika ändamål i olika kontexter,

- analysera utveckling av drift och förvaltning i en distribuerad miljö,

- analysera digitala infrastrukturer utifrån både ett ägande, design- och användnings perspektiv,

- analysera och utforma digitala infrastrukturer som möjliggör digitala praktiker,

- analysera olika styrformer och maktrelationer i samband med digitala infrastrukturer,

- tillämpa fallstudier för att analysera design- och forskningsproblem som berör digitala infrastrukturer och deras effekter.

Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt förväntas studenten efter genomgången kurs kunna:

- kritiskt värdera befintliga och tänkta infrastrukturlösningar utifrån individuella, organisatoriska och samhälleliga effekter, inklusive säkerhetsmässiga och etiska aspekter,

- kritiskt värdera olika designteorier utifrån olika antaganden och förutsättningar,

- utvärdera olika förutsättningar för utveckling av digitala infrastrukturer,

- utvärdera olika styrformer för ägande, utveckling, förvaltning och drift av digitala infrastrukturer.

Innehåll

Kursen introducerar studenterna till dagens digitala infrastrukturer samt hur de inverkar på interaktionen mellan individer, fysiska ting och organisationer. Kursen inleder med en översikt av begreppet digitala infrastrukturer samt olika typer av digitala infrastrukturer. Teorier om digitala infrastrukturer behandlas, deras ontologi och materialitet, utbredning i tid och rum samt deras betydelse i olika sociala och institutionella kontexter. Institutionella fakta och dess ontologiska status analyseras. Skillnaden mellan formella och institutionella språk diskuteras, och hur det digitala mediet påverkar språket, social interaktion och institutioner. Relationen mellan institution, digital infrastuktur och digitala praktiker diskuteras. Olika former och nivåer av interoperabilitet analyseras: legal, organisatorisk, språklig och teknisk interoperabilitet.

Dagens moderna digitala infrastrukturer samt deras uppbyggnad och beståndsdelar analyseras ingående. Olika teknologier och dess påverkan på framväxten av olika digitala inftarstrukturer diskuteras. Olika designteorier samt förutsättningar för utveckling av digitala infrastrukturer behandlas. I samband med detta diskuteras digitala infrastrukturer både ur ett ägande, design och användningsperspektiv. Olika styrformer och maktrelationer för ägande, utveckling, förvaltning och drift av digitala infrastrukturer diskuteras. Metodik för att analysera digitala infrastrukturer med syfte att ge studenterna en djup förståelse hur digitala infrastrukturer är konstituerade. Olika styrformer för utveckling, förvaltning och drift av digitala infrastrukturer behandlas, liksom kritisk analys av maktrelationer i samband med detta. Utvärderingsmetoder för att analysera effekter på individer och organisationer, som grund för att utvärdera olika strategier för spridning av digitala infrastrukturer, introduceras. Säkerhetsmässiga och etiska aspekter diskuteras i relation till nyttan med digitala infrastrukturer. Fallstudien som forskningsmetod, vilken introducerades i andra kursen i programmet, bildar grunden för de analyser av digitala infrastrukturer som utförs under kursen.

Undervisning

Föreläsningar, seminarier och laborationer.

Examination

Uppsats, seminarier, inlämningsuppgifter och laborationer. Obligatorisk närvaro krävs på vissa moment.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare eller beslut om undantag som fattats av institutionens arbetsgrupp för studieärenden.