Allmänt

Kursen är en fristående kurs. Den ingår dessutom som obligatorisk delkurs i Lingvistik B samt som obligatorisk kurs i Språkteknologiprogrammet (STP). Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden 2007-02-15.

Behörighetskrav

Grammatik, 7,5 hp eller 30 hp i språkvetenskapligt ämne.

Mål

Kursen syftar till att ge en introduktion till vetenskaplig beskrivning av språklig betydelse ur ett såväl semantiskt som pragmatiskt perspektiv.

Efter avslutad kurs skall studenten för att förtjäna betyget Godkänd minst kunna:

förklara några olika sätt att definiera begreppet betydelse utifrån olika teoretiska utgångspunkter

förklara grunderna för de gränsdragningar mellan grammatik, semantik och pragmatik som görs inom några olika teoretiska ramverk

redogöra för grundläggande teoretiska positioner kring relationerna mellan språklig betydelse, den fysiska verkligheten och språkanvändarnas mentala tillstånd

redogöra för viktiga lexikala relationer och tillämpa dem för att resonera kring godtyckliga ords relationer

klargöra sambandet mellan satsers betydelse och logiska konsekvensförhållanden

översätta elementära utsagor till predikatlogik och informellt förklara

principerna bakom denna översättning

redogöra för några teoretiska ansatser som förklarar hur språkliga uttrycks betydelse och/eller referens kan bero på kontexten, samt tillämpa dem i resonemang kring autentiska språkliga data

Innehåll

Kursen syftar till att ge en introduktion till vetenskaplig beskrivning av språklig betydelse. Historisk genomgång av olika ansatser till beskrivning av språklig betydelse inom lingvistiken. Grundläggande semiotik. Både lexikal och kompositionell semantik behandlas. Extensioner och extensionell analys (mängdlära). Definitioner och prototyper. Introduktion till sanningsvillkorssemantik och logisk analys. Relationen mellan semantik och pragmatik. Grundläggande pragmatik: presupposition, troper (t.ex. ironi, metafor och metonymi), talakter, konversationella maximer, artighet och implikatur.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsnings-, övnings- och examinationsmoment. Studentens egna lärandeaktiviteter är av avgörande vikt för arbetet på kursen.

Examination

Studenterna visar resultaten av sitt lärande genom en kombination av examinerande moment. Dessa moment kan vara muntliga eller skriftliga. De kan äga rum vid schemalagd tid och plats (t.ex. inom ramen för ordinarie undervisning), eller vara sådana som studenten utför på egen hand. Föreskrifter om detta föreligger vid kurstillfällets början.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen bygger vidare på minst en halv termins studier inom ämnesområdet lingvistik. Fördjupning till filosofie kandidatexamen kräver ytterligare 67,5 hp inom detta, varav en kandidatuppsats om 15 hp.

Övriga föreskrifter

Kursen får ej medtagas i examen som fristående kurs om motsvarande moment lästs inom annan kurs som ingår i examen.