Kultur, kritik och estetik
Kursplan, Grundnivå, 5ES066
- Kod
- 5ES066
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Estetik G1N
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 4 november 2019
- Ansvarig institution
- Filosofiska institutionen
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)
Mål
Kursens syfte är att presentera estetikens mest betydelsefulla filosofiska frågeställningar och inriktningar. Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:
- använda de begrepp och distinktioner som är nödvändiga för att kritiskt granska och ta ställning till teorier och argument
- läsa och förstå text som innehåller någon grad av historisk analys och filosofiska argument
- redogöra för huvudinriktningarna inom estetikens moderna historia
- analysera styrkor och svagheter i de teorier vi studerar
- använda teoretiska verktyg för att argumentera för och emot centrala teorier om estetiskt värde, konst och konstupplevelser
Innehåll
En stöttepelare av den filosofiska estetiken är att vi kan föra kritiska resonemang runt konst och kultur, debattera samt fälla omdömen om konstnärligt och estetiskt värde. Men vad är kritik egentligen? Går det att ha rätt eller fel om estetik? Frågeställningen driver estetikens utveckling som akademisk disciplin och vår utgångspunkt är problematiken som både David Hume och Emmanuel Kant identifierar redan på 1700-talet: är estetiska omdömen objektiva eller subjektiva? Finns estetiska experter? Vi studerar också hur konstkritik har bidragit till konstens utveckling och historia. Syftet med kursen är att förstå de centrala frågorna kring konstkritik samt att reflektera över hur kritiska texter formar våra uppfattningar om konst och kultur. Vi får även tillfälle att samtala med konstkritiker under kursens gång.
Undervisning
Undervisningen sker i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier.
Examination
Kunskapskontrollen sker skriftligt genom examinerande prov.
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan. t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.