Beslut och riktlinjer

Läkarutbildningen är en akademisk legitimationsgrundande professionsutbildning på avancerad nivå. Läkarutbildningen är grunden för att tillgodose samhällets behov av läkarkompetens, i första hand inom hälso- och sjukvård, men även med avseende på internationellt arbete, utbildning, forskning och utveckling inom områden som biomedicin, bioteknik och hållbar samhällsutveckling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, främja ett vetenskapligt och professionellt förhållningssätt samt förbereda för kommande yrkesutövning och för fortsatt professionell utveckling. Det innebär att utbildningen ska ge de studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det yrkesområde och de ämnesområden utbildningen avser.

Läkarutbildningen ska präglas av de studerandes medinflytande och medansvar. Utbildningen ska bidra till att göra de studerande medvetna om sina egna ställningstaganden i värdegrundsfrågor och stimulera till att kontinuerligt bearbeta dessa som ett led i den professionella utvecklingen. Utbildningens mål ska konkretiseras i kursplanerna för de kurser som ingår i Läkarprogrammet och relateras till något eller några av de övergripande mål som föreskrivs i examensordningen. I enlighet med examensordningens föreskrifter ingår verksamhetsförlagd utbildning, där läkarstudentens lärande är integrerat i den kliniska verksamheten. Utbildningen ska därvid präglas av ett nära samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, samt primärvård och sjukhus i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Region Gotland, och därmed åstadkomma nära och stark anknytning mellan medicinsk forskning och hälso- och sjukvård.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 2, Kemi 2, Matematik 4/Matematik D

Syfte

Läkarutbildningen ska i enhetlighet med högskoleförordningen förbereda de studerande för ett yrkesliv som innebär krav på goda medicinska kunskaper och färdigheter, förmåga till fortgående utveckling av den egna professionella kompetensen och förhållningssättet, samt förmåga att i samverkan med andra, analysera, planera, utveckla och utvärdera verksamheten.

Mål

Mål enligt examensordningen

Enligt examensordningen bilaga 2 i Högskoleförordningen uppnås läkarexamen efter fullgjorda kursfordringar om 360 högskolepoäng. För läkarexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som fordras för att få behörighet som läkare.

Kunskap och förståelse

För läkarexamen skall studenten

• visa såväl bred som fördjupad kunskap inom det medicinska området,
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet i yrkesutövningen,
• visa kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder inom området och insikt i metodernas möjligheter och begränsningar,
• visa kunskap om etiska principer och deras tillämpning inom hälso- och sjukvården samt inom forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa kunskap om, och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar hälsan för individer och olika grupper ur ett nationellt och globalt perspektiv,
• visa kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer,
• visa kunskap om hälso- och sjukvårdssystem i Sverige, inbegripet deras organisation och styrning, och kännedom om sådana system i andra länder, samt visa förståelse för strategier för likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård,
• visa kunskap om patientsäkerhet, kvalitet och prioriteringar i hälso- och sjukvården samt om metoder för att utvärdera medicinsk verksamhet, och
• visa kunskap om relevanta författningar.

Färdighet och förmåga

För läkarexamen skall studenten

• visa fördjupad förmåga till professionellt bemötande av patienter och deras närstående med respekt för patienterna och deras närståendes integritet, behov, kunskaper och erfarenheter,
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera och använda kunskap samt analysera och värdera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt diagnostisera och inleda behandling av akuta livshotande tillstånd,
• visa fördjupad förmåga att självständigt diagnostisera de vanligaste sjukdomstillstånden ur patofysiologiskt och psykosocialt samt andra relevanta perspektiv och i samverkan med patienten handlägga dessa,
• visa förmåga att initiera och medverka i hälsoinriktat och sjukdomsförebyggande arbete för enskilda och grupper, samt att redogöra för hur sådant arbete bedrivs på samhällsnivå,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter och dokumentera dessa i enlighet med relevanta författningar,
• visa fördjupad förmåga att bidra till lärande i olika grupper, och att genomföra handledande uppgifter,
• visa förmåga till ledarskap och interprofessionellt samarbete såväl inom hälso- och sjukvården som med professioner inom andra delar av samhället,
• visa förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete samt visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar inom det medicinska området med olika grupper samt att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information, och
• visa förmåga att använda digitala verktyg inom såväl hälso- och sjukvården som forsknings- och utvecklingsarbete.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För läkarexamen skall studenten

• visa förmåga till självreflektion och empati samt till ett professionellt förhållningssätt,
• visa förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt med helhetssyn på patienten utifrån ett vetenskapligt synsätt och med särskilt beaktande av etiska principer och de mänskliga rättigheterna, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av att fortlöpande utveckla sin kompetens och att ta ansvar för detta.

Självständigt arbete (examensarbete)

För läkarexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

Programmets uppläggning

Läkarprogrammet omfattar 360 hp och är uppbyggt av kurser, samlade i tre stadier om vardera fyra terminer (Stadium I-III).

Under Stadium I (termin 1-4) ges en basvetenskaplig grund för de efterföljande kliniska studierna. Under Stadium II (termin 5-8) studeras sjukdomar och symtominom olika specialiteter, med särskilt fokus på det vanliga och det farliga. Stadium III (termin 9-12) inleds med det självständiga arbetet om 30 hp under termin 9. På termin 10 är de studerande placerade under längre perioder vid medicinska, kirurgiska och psykiatriska kliniker. Termin 11 är också i betydande omfattning verksamhetsförlagd och syftar till en fördjupning i kliniska färdigheter och professionella kompetenser inom främst arbets- och miljömedicin, allmänmedicin, akutsjukvård, barnmedicin och gynekologi/förlossningsvård. Termin 12 inleds med en period av valbara kurser. Återstoden av terminen ägnas helt åt att förbereda studenterna för komplexa situationer och förhållanden. Genom hela programmet undervisas i professionell utveckling, som bl.a. omfattar medicinsk etik och rätt, ledarskap och kommunikationsfärdigheter, interprofessionell kompetens, vetenskapligt förhållningssätt och e-hälsa.

.

Utbildningen följer bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning. Studenter inom läkarprogrammet kan endast läsa och tentera obligatoriska kurser som ingår i läkarprogrammet inom ramen för kurserna i programmet. Undantag utgörs av student som läst och tenterat kurs som ingår i läkarprogrammet, innan studenten antogs till läkarprogrammet. I detta fall kan den tenterade kursen efter bedömning eventuellt tillgodoräknas.

Kurserna på terminerna 1-6 utgör grundnivå och kurserna på terminerna 7-12 avancerad nivå. Kursernas mål, progression och innehåll framgår av respektive kursplan, vilken fastställs av programkommittén för läkarprogrammet.

Undervisningsspråket är svenska, men även undervisning på engelska förekommer. Undervisningen i ämnena global hälsa, barnmedicin, gynekologi och förlossningsvård, samt vetenskaplighet under den första halvan av termin 8 sker på engelska (internationellt block)

STADIUM I (Termin 1-4) - Basvetenskap och Professionell utveckling

Termin 1

• Människokroppens byggnad och funktion, 9 hp
• Medicinsk cellbiologi, 16,5 hp
• Professionell utveckling 1-2, 4,5 hp (del av kurs på 7,5 hp)

Termin 2

• Klinisk anatomi med embryologi, 15 hp
• Metabolism och endokrinologi, 12 hp
• Professionell utveckling 1-2, 3 hp (del av kurs på 7,5 hp)

Termin 3

• Neurobiologi, 9 hp
• Fysiologi, 8,5 hp
• Farmakologi, 9,5 hp
• Professionell utveckling 3-4, 3 hp (del av kurs på 6 hp)

Termin 4

,

• Patologi och immunologi, 16,5 hp
• Medicinsk mikrobiologi, 10,5 hp
• Professionell utveckling 3-4, 3 hp (del av kurs på 6 hp)

STADIUM II (Termin 5-8) - Sjukdoms- och symtomlära

Termin 5

Klinisk medicin 1, 30 hp

• Professionell utveckling 5: Propedeutik
• Sjukdomar i hjärta (Kardiologi), blodkärl (Angiologi), lunga samt deras diagnostik, prevention och behandling,  samt klinisk fysiologi
• Sjukdomar i mag-tarmkanal (Gastrologi) samt deras diagnostik, prevention och behandling, anestesiologi och lilla kirurgin

Termin 6

Klinisk medicin 2, 30 hp

• Reumatiska sjukdomar (Reumatologi), hudsjukdomar och sexuellt överförbara infektioner (Dermatologi), rörelseorganens sjukdomar och skador (Ortopedi),
• Sjukdomar i endokrina organ och bröstkörteln (Endokrinologi) liksom njure och urinvägar (Nefrologi), samt deras diagnostik, prevention och behandling, och nutrition
• Röntgendiagnostik (Radiologi)
• Klinisk kemi
• Klinisk patologi

Termin 7

Klinisk medicin 3, 30 hp

• Professionell utveckling 7: Ledarskap och samtal
• Infektionssjukdomar och klinisk mikrobiologi, tumörsjukdomar och klinisk genetik, blodsjukdomar, samt deras diagnostik, prevention och behandling
• Nervsystemets sjukdomar (Neurologi), psykiatriska sjukdomar (Psykiatri), barn- och ungdomspsykiatriska sjukdomar (BUP), samt deras diagnostik, prevention och behandling

Termin 8

Klinisk medicin 4, 30 hp

• Professionell utveckling 8: Vetenskaplighet
• Global hälsa
• Kvinnosjukdomar (Gynekologi), förlossningsvård (Obstetrik), barnets sjukdomar (Pediatrik), samt deras diagnostik, prevention och behandling
• jukdomar i synorganen (Oftalmiatrik), öron-näs-halssjukdomar och åldrandets sjukdomar (Geriatrik) samt deras diagnostik, prevention och behandling, samt palliativ vård.
• Områdena Professionell utveckling 8, Global hälsa, Gynekologi och obstetrik samt  Pediatrik undervisas på engelska under terminens första tio veckor.

STADIUM III (Termin 9-12) - Tillämpning och fördjupning

Termin 9

Självständigt arbete, 30 hp

Termin 10

Klinisk fördjupning 1, 30 hp

• Professionell utveckling 10: Underläkarfärdigheter inkl. farmakologi
• Klinisk träning inom Medicin, Kirurgi och Psykiatri

Termin 11

Klinisk fördjupning 2 , 30 hp

• Professionell utveckling 11: Ledarskap
• Allmänmedicin, Socialmedicin, Arbets- och miljömedicin samt Akutsjukvård 
• Klinisk träning inom Allmänmedicin och Akutsjukvård med fokus på det vanliga och det farliga
• Klinisk fördjupning och träning inom Pediatrik, Gynekologi och Obstetrik

Termin 12

Klinisk fördjupning 3 och valbar kurs,

• Valbar kurs, 7,5 hp
• Klinisk fördjupning 3, 22,5 hp

    - Integrering - klinisk genetik, kön och genus, e-hälsa

    - Symptomdriven teoretisk fördjupning och praktisk träning, inklusive komplexa moment där medicinsk basvetenskap och klinisk medicin integreras

Undervisning

.

Undervisningen är kompetensbaserad, det vill säga inriktad mot förmåga att tillämpa kunskaper och färdigheter i konkreta situationer.  Undervisningen vilar på studentdriven pedagogik  såsom problem-, fall- och teambaserat arbete i grupp liksom seminarier, laborationer, demonstrationer, gruppövningar och handledd klinisk tjänstgöring. På vissa kurser finns obligatoriska moment där studenterna förväntas träna olika för läkararbetet viktiga färdigheter på varandra. Den studentaktiverande undervisningen kompletteras med föreläsningar, som stöd till litteraturstudier. Undervisningen är i betydande omfattning verksamhetsförlagd till primärvårdsinrättningar och sjukhus i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och region Gotland, samt till kommunala sjukvårdsinrättningar. Under Stadium I sker den mesta kliniska tjänstgöringen vid primärvårdsinrättningar i Uppsala, under Stadium II vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och under Stadium III vid sjukhus och vård­inrättningar utanför Uppsala.

Det övergripande målet är att studenterna skall uppnå de mål som anges i högskoleförordningen, samt nå den kompetensnivå för en nyutbildad läkare som sammanfattas i det nationellt överenskomna konceptet "Entrustable Professional Activities" (EPA).

Läkarprogrammets regelverk för frånvaro från och underkänt deltagande vid obligatoriska moment samt regler för deltagande i tentamen.

Obligatoriskt moment (allmänt):

Läkarprogrammet innehåller moment med obligatoriskt deltagande. Detta innebär att en student på en kurs skall ha godkänt på dessa undervisningsmoment för att erhålla godkänd kurs.

• För att ett moment skall kunna göras obligatoriskt skall det vara av karaktär, alternativt skall kunskapen ej vara möjligt att med rimlig arbetsinsats inhämta eller utveckla på annat vis.
• Kurs-/blockledning skall vid kursstart tydligt informera om vilka undervisningsmoment som är obligatoriska.
• Vissa obligatoriska moment kan ej kompletteras under pågående termin. Komplettering kan endast ske vid senare termin. Kursledningen skall vid kursstart informera om vilka dessa undervisningsmoment är.
• Studenten skall omedelbart kontakta kursledning när frånvaro från obligatoriska moment uppstått eller kommer att uppstå. Kursledningen ansvarar för information om hur sjukanmälan/annan frånvaro skall ske.

• Obligatoriskt moment kan utgöra del av examination. Däremot bör ett sådant moment endast undantagsvis utgöra enda examinationstillfälle eller -form för kursmål av typen kunskap och förståelse eller färdighet och förmåga. Däremot kan exempelvis basgruppsarbete vara examinerande för kunskap av slaget värderingsförmåga och förhållningssätt, såsom förmågan att kritiskt diskutera eller att ta ansvar för eget och andras lärande. Basgruppsarbete bör å andra sidan inte examinera kunskap och förståelse, då detta riskerar hämma det fria utforskande som bör prägla exempelvis seminarier.

• Kunskapstest som är av slaget formativ bedömning, dvs. inte summativt examinerande, kan vara obligatoriska. Generellt är det då deltagandet och inte resultatet som är grund för godkänt moment

Obligatoriskt deltagande kan krävas vid följande typ av undervisning

a) Basgruppsmöten

b) Föreläsningar, gruppundervisning och demonstrationer (där studenten inte med rimlig arbetsinsats kan förväntas nå lärmålen på annat sätt)

c) Seminarier

d) Laborationer, dissektioner och obduktioner

e) Färdighetsträning

f) Bedömnings- och beslutsträning

g) Klinisk tjänstgöring

h) Studiebesök och konferenser

Regler för komplettering av ej godkänt obligatoriskt moment:

Generellt gäller att student som underkänns eller uteblir från obligatoriskt moment får genomföra momentet vid ett senare tillfälle under terminen eller om det inte är praktiskt möjligt att ordna ett ersättningstillfälle med en rimlig arbetsinsats, nästföljande termin. Undantagsvis kan, där examinator bedömer så är förenligt med målet med det obligatoriska momentet, studenten göra en ersättningsuppgift som ska godkännas av examinator

Stadium I

• Frånvaro från obligatoriska moment skall kompletteras genom godkänd genomförd kompletteringsuppgift, alternativt närvaro vid extrainsatt undervisningsmoment. Kursledningen avgör vilket alternativ som används.
• Varje kursledning avgör formerna för kompletteringsuppgift. Vid frånvaro från PBL-seminarier bör kompletteringsuppgiften i första hand vara en muntlig presentation, och i andra hand ett PM.
• Kompletteringsuppgift bör erbjudas inom kursens ram. För studenter med omfattande frånvaro måste varje enskilt fall bedömas individuellt av kursledningen, då läkarintyg eller lik­nande beaktas. Om frånvaron är omotiverad och/eller alltför stor kan kursledningen välja att ej ordna kompletteringsuppgifter, utan studenten får komplettera momenten/kursen vid senare termin/tillfälle.

Termin 5 - 12

Teoretiskt undervisningsmoment

Frånvaro från obligatoriska teoretiska moment skall kompletteras genom godkänd genomförd kompletterings­uppgift, i likhet med regelverket för Stadium I (se ovan). Vid omfattande frånvaro gäller samma regler som under Stadium I.

Klinisk praktisk undervisning/Klinisk placering

För kliniska placeringar och annan praktiskt inriktad undervisning under Stadium II och III bedömer kursledningen varje fall individuellt och ordnar i görligaste mån ersättningsplacering/uppgift. Vid kortare planerad frånvaro från klinisk placering, till exempel vid tandläkarbesök, kan om den i förväg planeras tillsammans med block/kursledning ej behöva kompletteras. Kursledningen avgör om enstaka sjukdagar som anmälts inom rimlig tid behöver kompletteras eller ej.

I enlighet med gällande regelverk för Uppsala universitet skall översiktliga scheman, där obligatoriska moment ingår, föreligga senast fem (5) veckor före kursstart. Ett detaljerat och definitivt schema ska föreligga senast en vecka före kursstart. Om en schemaändring strax före eller under pågående kurs sker, skall detta snarast meddelas från kursledningens sida. Om denna ändring inkluderar ett obligatoriskt moment ska kursledningen ordna ett ersättningstillfälle/ kompensationsuppgift för de studenter som inte kunnat närvara på grund av schemaändringen. I de fall en student ej har fullgjort alla obligatoriska moment under en termin har studenten ändå möjlighet att skriftligt tentera kursen. Vid examinationer där tredje part involveras (till exempel patienter) eller det av säkerhetsskäl är nödvändigt, kan dock krävas att relevanta praktiska undervisningsmoment är fullgjorda innan studenten tillåts delta i prov.

Läkarutbildningen innehåller moment som hos vissa personer kan leda till samvetsbetänkligheter av etisk eller religiös natur, t.ex. djurförsök, abort, förskrivning och utprovning av preventivmedel, blodtransfusion, genterapi samt transplantation av stamceller och organ. Den som vill genomgå läkarutbildning har skyldighet att inhämta kunskaper och färdigheter även inom sådana områden.

Under kursen ingår obligatoriska moment där studenterna förväntas delta i övningar där man tränar på varandra. Dessa moment är nödvändiga för att uppnå praktiska färdigheter enligt kursmålen och för att få en ökad förståelse för hur det upplevs att bli undersökt och utfrågad. Önskan om särskild anpassning eller undantag från att bli undersökt av medstudent ska påkallas av den enskilde studenten till kursledaren i god tid innan det aktuella undervisningsmomentet. Studenten ska kunna ange synnerliga skäl. Undantag får inte påverka möjligheterna att uppfylla kursmålen

Förkunskapskrav för tillträde till ny termin:

Förkunskapskrav för tillträde till aktuell termin specificeras i respektive kursplan.

Förläggning av klinisk utbildning och praktik:

Klinisk utbildning och praktik genomförs huvudsakligen inom sjukvårdsinrättningar i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion och Region Gotland.

Valbara perioder:

Ett självständigt arbete om 30 högskolepoäng ingår under termin 9 och en period med valbara kurser om tillsammans 7,5 högskolepoäng under termin 12.

Examination:

Examination sker fortlöpande under kursen och vid dess slut. Betyg sätts för kurs eller del av kurs. Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd.

Teoretisk tentamen sker vanligen med frågor av typen Essay Questions, Modified Essay Questions (MEQ) och Multiple Choice Questions (MCQ), men även andra former av skriftliga, liksom muntliga, examinationsformer förekommer. Praktisk examination sker vanligen i form av så kallad stationstentamen/Objective Structured Clinical Examination (OSCE), men även andra typer av praktiska prov förekommer. Portföljexamination används på programmet, vilket innebär att studenterna skall dokumentera och spara genomförda moment, uppgifter och tester i en elektronisk portfölj, och det totala insamlade materialet utgör i slutet av en kurs underlag för betygsbeslutet godkänt eller underkänt. I portföljen dokumenteras särskilt sådant som kräver observationer över tid och i olika sammanhang, som t.ex. värderingsförmåga samt vetenskapligt och professionellt förhållningssätt. Det mest omfattande materialet i portföljen utgörs av genomförd verksamhetsförlagd undervisning (VFU). Andra exempel på uppgifter är utförande av praktiska moment till exempel enligt "Entrustable Professional Activities" (EPA; se ovan) och Mini CEX (Clinical Evaluation Exercise), liksom bedömningar av muntliga och skriftliga redovisningar, vetenskapliga texter eller skriftliga reflektioner över etiska och juridiska aspekter i kliniska situationer. Dessutom bedöms det insamlade materialet i den elektroniska portföljen i sin helhet vid vissa specificerade tillfällen under programmet och då värderas bl.a. progression och förmåga att ta till sig återkoppling och utvecklas. 

Angående regler för examination, se "Riktlinjer för studentens arbetsvillkor vid Uppsala universitet".

Examen

Examen

Läkarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 360 högskolepoäng. Examensbeviset utfärdas på begäran av studenten. Läkarexamen ger behörighet att ansöka om läkarlegitimation till Socialstyrelsen och att få denna ansökan prövad. 

Övriga föreskrifter

Tillgodoräknande

Tillgodoräknanden prövas enligt högskoleförordningen bestämmelser.

Antal provtillfällen:

Studerande som underkänts på tentamen har rätt att genomgå förnyad tentamen ytterligare fyra (4) gånger (= totalt fem (5) tentamensprov). Efter fem (5) underkända tentamensprov kan den studerande förlora sin utbildningsplats. Programkommittén kan dock, om synnerliga skäl föreligger, medge rätt till ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av så kallad blank skrivning räknas som tentamenstillfälle. Den studerande har rätt att på begäran byta examinator efter två (2) underkända tentamina.

Studerande som underkänts på praktisk examination har rätt att genomgå ytterligare prov två (2) gånger, vid behov kan kompletterande klinisk tjänstgöring krävas.

Studerande som ej blivit godkänd vid verksamhetsförlagd utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk tjänstgöring en (1) gång.

Praktik avbruten i förtid

Examinator kan med omedelbar verkan underkänna och avbryta en students VFU om studenten visar sådana brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt att det finns påtaglig risk att studenten vid fortsatt VFU kan komma att skada sig själv eller annan person, värdefull egendom och/eller patients förtroende för sjukvården. I sådana fall skall en plan upprättas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av PK, skall anges vilka brister i kunskaper, färdigheter och/eller förhållningssätt som föreligger, vilket stöd studenten kan få från institutionen i att åtgärda dessa, samt hur och när kontrollen av detta kan äga rum liksom hur denna skall gå till. En student har i sådana fall rätt till maximalt två (2) kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i någon VFU innan PK har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för fortsatt klinisk tjänstgöring. Beslut om den individuella studieplanen kan av PK delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Hälsodeklaration

Inför verksamhetsförlagd utbildning (VFU/klinisk praktik) ska alla studerande ha fyllt i en hälsodeklaration enligt de riktlinjer som gäller. Utifrån hälsodeklaration och eventuell hälsoundersökning utfärdas ett hälsointyg. För att få påbörja VFU/klinisk praktik kan vissa VFU-anordnare som tillhandahåller VFU för medicinska fakultetens studenter kräva att studenten kan uppvisa ett godkänt hälsointyg.

Vid starten av utbildningsprogrammet erbjuds kostnadsfria vaccinationer till alla de studenter som saknar fullgott vaccinationsskydd. Med fullgott vaccinationsskydd avses de vaccinationer som GRUNK har beslutat om att varje student bör ha. En del av vaccinationerna krävs för att få ett godkänt hälsointyg. Ett godkänt hälsointyg krävs för att få göra klinisk praktik/VFU.

Belastningsregistret

För att få göra VFU kan vissa VFU-anordnare kräva att studenten uppvisar ett utdrag från belastningsregistret avseende vissa grova brott. Utdrag från belastningsregistret kan beställas kostnadsfritt via polisens e-tjänst.

Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser i samband med avveckling av innevarande Läkarprogram (330 hp)

Sista tillfället för antagning till Läkarprogram om 330 hp (MME2Y) vid Uppsala universitet sker till vårterminen 2021. Från och med höstterminen 2021 sker all antagning till det 6-åriga Läkarprogrammet 360 hp (MLA2Y). Som en konsekvens av att Läkarprogram 330 hp avvecklas kommer detta att avslutas i och med utgången av vårterminen 2026. Möjligheter att tentera resterande kurser och obligatoriska moment i detta program kommer att vara möjligt under tre terminer efter det att den aktuella kursen givits för sista gången. Studenter i läkarprogram om 330 hp som vid denna tidpunkt inte avslutat sina studier måste ansöka om plats på det 6-åriga läkarprogrammet för att kunna erhålla läkarexamen. I samband med ansökan om att inträda i det 6-åriga programmet kommer ett förfarande med tillgodoräknande av tidigare utbildning att genomföras för att avgöra på vilken termin/kurs studenten ifråga har möjlighet att börja. För att påbörja det 6-åriga programmet krävs att den ansökande studenten kan beredas studieplats. Programkommittén för läkarprogrammet kommer att fastställa riktlinjer för tillgodoräknande av tidigare utbildning till det 6-åriga programmet.