Beslut och riktlinjer

Utbildningsplanen är fastställd av Teologiska fakultetsnämnden

Utbildningsplanen träder i kraft 2021-08-30

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Historia 1b/1a1+1a2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 eller Historia A, Samhällskunskap A (områdesbehörighet A1/1)

Syfte

Programmet syftar till att utveckla studentens grundläggande förståelse för religiösa traditioners framväxt och samtida betydelse i olika sociala, historiska och kulturella sammanhang. Vidare syftar programmet till att utveckla studentens förmåga att hantera kunskap om religioner och livsåskådningar på ett ansvarsfullt sätt i relation till olika institutioner och professioner samt i relation till den egna kontexten. Dessutom syftar programmet till att ge studenten förutsättningar för att förstå förhållandet mellan olika typer av praktiker och övertygelser i relation till religioner och livsåskådningar. Programmet syftar också till att ge studenten möjlighet att utveckla färdigheter att kommunicera om religion och livsåskådning med personer från olika religiösa och etniska grupper och traditioner i det vidare samhället.

Mål

För kandidatexamen ska studenten:

Kunskap och förståelse

- visa kunskap och förståelse inom religionsvetenskap, inbegripet kunskap om ämnets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder, fördjupning inom någon ämnesinriktning samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant religionsvetenskapligt material utifrån självständigt formulerade frågeställningar, samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar kopplade till religioner och livsåskådningar i dialog med olika grupper och i relation till samhällets institutioner och till civilsamhället,

- visa sådana färdigheter som fordras för att självständigt arbeta inom det religionsvetenskapliga fältet,

- visa förmåga att identifiera och kritiskt reflektera över religioners och livsåskådningars betydelse i sociala, politiska och kulturella kontexter,

- visa förmåga att reflektera över, diskutera och analysera religioners och livsåskådningars betydelse för ett hållbart samhälle i historia och samtid.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- visa förmåga att göra religionsvetenskapliga bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

- visa insikt om religioners och livsåskådningars roll och betydelse i samhället och om människors ansvar för hur denna kunskap används,

- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och kompetensutveckling inom religionsvetenskap,

- visa förmåga att förstå, analysera och förhålla sig till olika religioner och livsåskådningar i mötet mellan olika grupper och individer.

Programmets uppläggning

Den första delen av programmet syftar till att ge en religionsvetenskaplig bas att stå på. Då sker samläsning med studenter från Teologprogrammet. Utbildningarna skiljer sig dock något åt i denna del genom olika programspecifika seminarier och uppgifter.

Under andra året studeras olika religioners och livsåskådningars samtida roll och betydelse, religionskritik och relationen mellan tro och vetande. Forntida och samtida religioner studeras ur både nationella och globala perspektiv. Det finns även möjlighet att göra arbetsplatsförlagd praktik, studera utomlands eller läsa valbara kurser vid Teologiska institutionen.

Under tredje året ingår även kurser som behandlar mänskliga rättigheter och religioners betydelse för fred, konflikt, rasism och nationalism. Det sista halvåret ägnas åt teori, metod och ämnesfördjupning och samt författande av kandidatuppsats.

Kurserna under termin 4 och 5 är periodiserade och ges endast en gång om året, på höstterminen eller på vårterminen. Beroende på om studenten börjar programmet under höst- eller vårtermin och beroende på vilket kursval som studenten gör, läses kurserna därför antingen under studentens fjärde eller femte termin.

Termin 1

Introduktionskurs i religionsvetenskap, 30 hp:

• Att studera religion i samtiden, 5 hp
• Religioner i historia och nutid, 12 hp
• Bibeln och Koranen, 6 hp
• Livsåskådningar, 7 hp

Termin 2

Fortsättningskurs i religionsvetenskap, 30 hp:

• Religion, individ och samhälle, 6 hp
• Hinduism och buddhism i världen, 3 hp
• Judendom och islam i världen, 3 hp
• Kristendom i världen, 6 hp
• Teologi- och filosofihistoria, 6 hp
• Tolkning och reception av bibliska texter, 6 hp

Termin 3

Breddkurs i religionsvetenskap, 12 hp:

• Etik, religion och politik, 6 hp
• Förnuft och religiös tro, 6 hp

Specialkurs i religionsvetenskap I, 18 hp:

• Samtida religiösa strömningar, 6 hp
• Konstruktiv religionskritik, 5 hp
• Religion och mänskliga rättigheter, 7 hp

Termin 4 och 5

Praktik, 15hp/30 hp (ht) eller

Utbytesstudier, 30 hp (ht) eller

Valbara kurser, 15hp/30 hp (ht)

Specialkurs i religionsvetenskap II, 30 hp (vt):

• Forntida religioner, 7,5 hp
• Religion i mediesamhället, 7,5 hp
• Religion i fred och konflikt, 7,5 hp
• Religion, rasism och nationalism, 7,5 hp

Termin 6

Fördjupningskurs i religionsvetenskap, 30 hp:

• Teori och metod, 7,5 hp
• Fördjupning, 7,5 hp
• Kandidatuppsats, 15 hp

Undervisning

Undervisningen sker på ett varierat sätt utifrån traditionella föreläsningar och seminarier, samt genom studiebesök i religiösa miljöer och möten med företrädare för olika samhällssektorer. I seminariegrupper sker diskussioner utifrån föreläsningar, kurslitteratur, bildmaterial och film. De kompletteras med professionsinriktade seminarier där uppgifter och frågeställningar knutna till de religionsvetenskapliga studierna diskuteras.

Det förekommer kurslitteratur på engelska. Undervisningstillfällen kan komma att genomföras på engelska.

Examen

Teologie kandidatexamen, huvudområde religionsvetenskap.

Övriga föreskrifter

Kurserna inom programmet skall genomgås i den ordning som anges i denna utbildningsplan. Antagning till kurserna sker terminsvis efter anmälan på det sätt som institutionen föreskriver. Den särskilda behörigheten för varje kurs prövas i samband med att anmälan behandlas. Behörighetskraven framgår av respektive kursplan. Platsgaranti gäller förutsatt att anmälan har skett i enlighet med föreskrifterna.

Den student som avser att göra studieuppehåll ska ansöka om detta i god tid. Studieuppehåll begärs för en eller två terminer i taget, varvid sökande med något av de särskilda skäl som anges i högskoleförordningen garanteras rätt att återkomma till utbildningen efter uppehållet.