Trädgårdarnas historia

Sveriges äldsta botaniska trädgård

Uppsala universitets botaniska trädgård är den äldsta botaniska trädgården i Sverige. Den anlades 1655 av universalgeniet Olof Rudbeck den äldre, professor i medicin. Då låg trädgården mitt inne i Uppsala, i stadsdelen Svartbäcken nära Fyrisån (bilden). I trädgården kunde medicinstudenterna lära sig botanik och studera medicinalväxter. Mot slutet av 1600-talet fanns mer än 1800 växtarter i trädgården, många odlades för första gången i Sverige, till exempel potatis.

Olof Rudbecks botaniska trädgård fick svåra skador under den stora stadsbranden i Uppsala 1702. Eftersom universitetet saknade medel att återställa den, hamnade trädgården i en period av vanvård.

År 1741 tog Carl von Linné över som föreståndare för den då förfallna akademiträdgården. Han omvandlade den till en av de främsta trädgårdarna i världen. Genom sina goda kontakter över hela världen kunde han föra samman tusentals växter. De odlades i en speciell ordning fastställd av Linné, enligt sexualsystemet eller i ekologiska planteringar. Linnés botaniska trädgård är idag rekonstruerad efter hans ursprungliga plan från 1745. Den kallas numera Linnéträdgården och är ett levande minnesmärke över den store naturforskaren.

Illustration över Hortus Upsaliensis från Olof Rudbecks Atlantica 1675

Hortus Upsaliensis enligt Olof Rudbeck den äldres design, publicerad i Atlantica 1675.

Slottsträdgården blir botanisk trädgård

Botaniska trädgården låg från början öster om Fyrisån, där Linnéträdgården ligger idag. Trädgårdens läge nära ån medförde många översvämningar. Mot slutet av 1700-talet hade trädgården dessutom blivit trångbodd. Carl Peter Thunberg, Linnés lärjunge och efterträdare, lyckades övertala kung Gustaf III att 1787 donera Uppsala slottsträdgård till universitetet att använda som ny botanisk trädgård.

Olof Rudbecks planritning för Uppsala slott och slottsträdgård

Olof Rudbeck den äldres ritning till Uppsala slott och slottsträdgård, det som är Botaniska trädgården idag. Bild lånad från Kungl. Konsthögskolan

Hårlemans planritning för Botaniska trädgården från 1744

Förslag till utformning av Uppsala slottsträdgård 1744 och planritning över Uppsala slott, Carl Hårleman.

År 1807 hade alla växter flyttats till den nya trädgården som invigdes den 21 maj, 100 år efter Linnés födelse. Slottsträdgården var en barockträdgård, ritad av arkitekten Carl Hårleman på 1750-talet. Kungen donerade också pengar till att uppföra Linneanum, den byggnad där Botaniska trädgårdens orangeri finns.

Både barockträdgården och Linneanum är kulturminnesmärkta. Enligt Gustav III:s donationsbrev skall barockträdgården hållas i samma skick som då den donerades. En omfattande restaurering skedde 1974 då den återställdes efter Hårlemans ursprungsplan.

Under 1800- och 1900-talet har Botaniska trädgården utvidgats i flera omgångar och nya, mer funktionella växthus, har tillkommit. Trädgårdens främsta uppgift är fortfarande att ge service till forskning och undervisning. Med tiden har den dessutom öppnats allt mer för allmänheten och fått nya uppgifter t.ex. för bevarandet av den biologiska mångfalden. Trädgården fungerar idag också som ett levande växtmuseum med mer än 100 000 besökare om året.

Trädgården i Svartbäcken efter Linné

När Botaniska trädgården flyttade blev den gamla trädgården parkmark och potatisland. Orangeriet byggdes om till studentnation och Director Musices flyttade in i prefektbostaden. När Svenska Linnésällskapet bildades 1917, såg man som en av sina främsta uppgifter att återställa Linnés botaniska trädgård. Detta har varit möjligt tack vare Linnés noggrannhet, hans detaljerade växtlistor och kartor. och drivs av Svenska Linnésällskapet. Uppsala universitet har tagit över ansvaret för trädgården, den kallas numera Linnéträdgården.

Carl von Linnés sommarbostad – Hammarby

Carl von Linné köpte Hammarby 1758. Han tyckte att luften i Uppsala var dålig för hälsan och att där fördes för mycket oväsen. Hammarby kom att bli den privata tillflyktsort, nära naturen, som Linné hade drömt om. Här tillbringade familjen somrarna och här kunde Linné odla växter som inte tålde den alltför fuktiga jordmånen i akademiträdgården i Uppsala.

Det var också här ute, 13 km från Uppsala, som Linné tog emot studenter för privatundervisning. Det kunde då hända att den okonventionella professorn mötte dem endast iklädd nattskjorta vid morgonens första naturpromenad. Linné menade att naturen inte väntade på puder och peruker!

Efter Linnés död bodde hans änka Sara Lisa permanent på Hammarby till sin död 1806. Gården fanns i familjens ägo tills 1879 då staten köpte Hammarby med Uppsala universitet som förvaltare.

Några kända personer i de linneanska trädgårdarnas historia

Uppsala linneanska trädgårdar har haft flera framstående och berömda föreståndare: Olof Rudbeck den äldre, Carl von Linné och Carl Peter Thunberg bland annat. Många av våra trädgårdsmästare har också varit mycket skickliga.

Linnémuseet - prefektbostaden i Linnéträdgården

Linnémuseet är inrymt i prefektbostaden i Linnéträdgården i Uppsala. Där bodde Carl von Linné och hans familj under andra halvan av 1700-talet. I museet visas en samling möbler, föremål och målningar som berättar om Linnés liv både som vetenskapsman och privatperson.

Bostad åt universitetets tjänstemän

När Carl von Linné tillträdde som professor i medicin och botanik 1741 var huset i så dåligt skick att han vägrade att flytta in med sin fru och sin späde son. Det hus som Olof Rudbeck den äldre hade låtit uppföra 1693 som prefektbostad för akademiträdgården var enligt Linné ”mera likt en rövarkula och ett ugglenäste” och byggdes om kraftigt innan han kunde flytta in runt 1743. Huset har fungerat som bostad åt universitetets tjänstemän fram till 1935. Den siste som bodde här var universitetets director musices, tonsättaren Hugo Alfvén.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin