Vad är rasism?

Ras är en produkt av rasism och inte tvärtom

Rasism kan definieras på olika sätt. I vår arbetsdefinition utgår vi från observationen att rasism innefattar såväl tankefigurer, idéer och ideologier, som handlingar, processer och praktiker: rasism är något som både tänks och görs.

Att det är en arbetsdefinition anger att den inte är huggen i sten utan kan komma att förändras då ny kunskap kring problemområdet möjliggör att begreppet ytterligare preciseras.

Forskningen visar att rasism inte är ett universellt fenomen som alltid funnits överallt, utan att den har en historia. Rasism är dynamiskt, föränderligt i tid och rum. Rasism är inget abstrakt problem, utan har en konkret inverkan på historien, samhället och individen.

Vi föreslår därför att rasism kan ses som en teknologi. Med ”teknologi” avses de sammantagna materiella och immateriella metoder, processer, aktiviteter, tekniker, färdigheter, kunskaper, föreställningar och verktyg som formar och förändrar det sociala livet, som åstadkommer, producerar något, eller med Ursula Franklins definition, ”de sätt på vilka vi gör saker här”.

Rasism är en teknologi som:

• klassificerar människor i åtskilda kollektiva enheter kallade raser/kulturer/etniciteter/folk/ eller angränsande benämningar, vilka tillskrivs olika nedärvda essenser och särdrag

• inordnar de särskilda enheterna på en hierarkisk skala mellan polerna ”värdefullt” och ”värdelöst” liv, där det värdefulla livets välstånd skall värnas och det värdelösa kan låtas dö eller dödas om det anses gagna det värdefulla livets välgång.

• åstadkommer och upprätthåller en ojämlik fördelning av status, privilegier, resurser, rättigheter och möjligheter till människor på basis av vilken sort de antas tillhöra,
  
• placerar människor i enlighet med logiken att var slag bör vara på sin plats, samt
  
• naturaliserar den maktordning som skapats och bevakar de gränser och flöden teknologin skapar och privilegierar

Rasism kan såldes ses som en teknologi som skapar och upprätthåller ojämlikhet mellan olika slags människor. Därmed strider rasism mot demokratins grundläggande princip om alla människors likhet i värdighet och rättigheter.

Rasism upprätthålls, reproduceras och rättfärdigas socialt genom praktiker, föränderliga ideologier och diskurser, genom institutionell och vardaglig praxis, och genom olika former av våld.

Rasism är en teknologi som skapar det ”folk” vars välstånd skall värnas genom en differentierad distribution av resurser, möjligheter och död.

Vad är rasismforskning?

Rasismforskning benämner det vetenskapliga studiet av rasism i dess olika former, inte endast rasism som tankefigur, föreställning och ideologi, utan också rasism som praktik, handling och erfarenhet. Som forskningsfält är studiet av rasism mångvetenskapligt till sin karaktär, där viktiga bidrag kommit från historievetenskaperna, samhällsvetenskaperna, kulturvetenskaperna och rättsvetenskaperna. Vid Uppsala universitet återspeglas detta i att Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism är en gemensam satsning av sex fakulteter inom det humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.

Det administrativa ansvaret har axlats av den teologiska institutionen, vilket kan verka förvånande för de som är mindre bekanta med rasismens historia och föreställer sig att ”rasism” förutsätter föreställningen om ”biologisk ras”. Hur denna i det offentliga samtalet vanligt figurerande föreställning etablerats utgör i sig en viktig forskningsuppgift som rör produktionen av kollektiv glömska och historielöshetens utspridning. Egentligen vet vi, eller borde åtminstone veta, att rasismens historia föregår föreställningen om biologisk ras med många århundraden och länge legitimerades med hänvisning till teologi, inte biologi.

Den biologiska rasteorin var ett sent tillskott i rasismens historia, var aldrig enhetlig eller allenarådande, utan samexisterade med idéer om ”ande”, ”civilisation” och ”miljö”. I samband med den ”vetenskapliga rasismens” gradvisa detronisering efter det andra världskrigets slut kom förställningen om biologisk ras alltmer ifrågasättas, samtidigt som rasismens bärande idé om ”nedärvd essens” fortsatte att färdas inbäddad i begrepp som ”kultur”, ”religion”, ”etnicitet” och närliggande termer. Detaljerade granskningar och analyser av denna komplexa historia som situerats på skilda sätt i olika samhällen och sociala kontexter utgör andra exempel på problemfält rasismforskare tagit itu med från olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter, men här återstår mycket att göra.

Under senare år har det blivit alltmer vanligt att tala om rasismer, i plural, för att fokusera specifika rasismformationer som på olika sätt och i olika sammanhang utvecklats genom historien, inklusive antisemitism, antimuslimsk rasism (islamofobi), antiromsk rasism (antiziganism), antisvart rasism (afrofobi) och rasism mot urfolk, som antisamisk rasism. Inom fältet rasismforskning ingår också kritiska vithetsstudier och studier av antirasism.

Rasismforskning utgör således ett brett kunskapsområde. Här samsas forskning om strukturell rasism inom partikulära områden som arbetsmarknad, utbildning, sjukvård, och bostadsmarknad, med granskningar av vardagsrasism, kulturvetenskapliga studier av rasstereotyper inom exempelvis film, reklam, bild, genusvetenskapligt informerade studier av könade rasismer, analyser av rasism som begärsordning, intersektionellt orienterade undersökningar av rasism, klass, kön och sexualitet, språkvetenskapliga rasismstudier, granskningar av rasism inom rättsväsende och myndighetsutövning, studier av hatbrott, fascism, nationalsocialism och ultranationalism, undersökningar av rasism som dimension i väpnade konflikter, krig, koloniala maktordningar och folkmord, liksom rasism i förhållande till stat, modernitet, nation/alism, internationella relationer och globaliseringsprocesser.

Rasism bör inte endast uppfattas som en tankefigur, en idé, föreställning, fördom eller ideologi och kan inte förklaras i termer av tolerans eller enskilda individers etiska tillkortakommanden. Rasism är också praktik, något som görs.

Därmed är rasism en teknologi som producerar ”folket/den universella människan” som ”hör hemma” i ett visst territorium och vars välfärd skall säkras.
Därmed är rasism en maktordning som sorterar människor och fördelar resurser.
Därmed är rasism ett politiskt problem som rör jämlikhet och lika villkor.

* Med teknologi avses de sammanlagda materiella och immateriella metoder, kunskaper, föreställningar, färdigheter, processer, tekniker, verktyg, ansträngningar, och handlingar som formar och förändrar samhälle och kultur; som åstadkommer något, producerar något. Med Ursula Franklins definition: teknologi är “praktik, de sätt på vilka vi gör saker här.”

Professor Mattias Gardell & Professor Irene Molina
Grundare CEMFOR och Vetenskapliga ledare 2016-2021