Populärvetenskaplig presentation av vår forskning
Hur påverkar genernas uttryck hela organismens alla olika funktioner?
I fysiologin undersöker vi med hjälp av fysiologiska, biokemiska och molekylära studier hur olika djur och växter har anpassat sig till olika levnadsätt och livsmiljöer. Vi studerar såväl hela organismer, som djur och växter på vävnads-, cell- och molekylnivå. En viktig frågeställning är hur olika fysiologiska processer har utvecklats från ett mer primitivt stadium till en mer avancerad och komplex form, samt vilka förändringar som har skett under utvecklingens gång.
Vilka historiska faktorer och genetiska mekanismer ligger bakom ryggradsdjurens mångfald?
På avdelningen för evolution och utvecklingsbiologi studerar vi hur olika ryggradsdjurs kroppsform, inre struktur och funktion förändrats av evolutionen. Vi använder information från fossil och nulevande djur, och undersöker också de underliggande utvecklingsbiologiska och genetiska processer som ger upphov till den mångfald vi idag ser hos ryggradsdjur. Av särskilt intresse är att rekonstruera i vilken ordning karaktärsdrag har uppstått över tid. Genom att koppla detta till hur geners uttryck påverkar utvecklingen från embryo till vuxen individ kan vi bättre förstå ryggradsdjurens evolutionshistoria.
Hur påverkar kemikalier som finns i miljön olika funktioner hos djur och människor?
Inom forskningsprogrammet i miljötoxikologi studerar vi hur kemikalier som används i olika delar av samhället påverkar fysiologiska funktioner som t.ex. fortplantning och beteende. I flera experimentella djurmodeller studerar vi bland annat hur exponering för kemikalier tidigt under utvecklingen kan ge effekter senare i livet. Av särskilt intresse är att klargöra hur kemikalierna verkar på molekylär och cellulär nivå. Våra djurmodeller innefattar fiskar, grodor, fåglar och gnagare.
Hur uppkom den moderna människan?
Människans evolution handlar om hur den moderna människan har utvecklats, dess historia och genetik. Vi kan idag använda moderna genetiska metoder för att analysera mycket gammalt material från forntida människor och jämföra det med material från dagens människor och på det sättet ta reda på hur människan spritt sig över världen och hur människans genetik har förändrats. På det här sättet kan vi finna kunskap om människans dolda förflutna.
Hur ser den biologiska mångfalden ut och hur har den uppkommit?
Redan innan Carl von Linné, på 1700-talet, försökte människan reda ut vilka arter det finns och varför vi ser de mönster i mångfalden som vi gör. På 1800 talet så presenterade Darwin sin evolutions teori som ger en vetenskaplig förklaring till de mönster vi ser. Men ju mer vi lär oss om biodiversitet desto mer förstår vi hur enorm den är, förmodligen mer än 9 miljoner arter av vilka den absoluta majoriteten fortfarande inte är vetenskapligt beskrivna. På systematisk biologi så utforskar vi den biologiska mångfalden och de evolutionära processer som ger upphov till den. Vi forskar på diversitet både inom och mellan organismer. Detta inklderar att beskriva nya arter men också att använder nya tekniker för att kunna studera den mer dolda diversiteten. Vår forskning täcker många olika typer av eukaryoter, från encelliga mikroorganismer till djur, svampar, och växter.
