2016 Dan Larhammar, Institutionen för neurovetenskap

Dan Larhammar är en av pionjärerna inom svensk DNA-teknologi och var en av dem som etablerade DNA-sekvenseringsmetoder vid Uppsala universitet. Han gav den första kursen i bioinformatik i Uppsala vilken hölls på BMC 1986. Hans forskning fokuserar på gränsområdet mellan neurobiologi, endokrinologi, evolution, genetik och farmakologi. Hans forskningsgrupp har upptäckt flera av receptorerna för kroppens mest aptitstimulerande signal, neuropeptid Y (NPY), och rett ut deras komplicerade evolution. Studier av evolutionen för ett stort antal genfamiljer hos ryggradsdjur har styrkt slutsatsen att genomets komplexitet till mycket stor del kan förklaras av två tidiga fördubblingar av hela genomet för ca 500 miljoner år sedan. Denna insikt har gjort det möjligt att reda ut evolutionen för många komplicerade neuronala och endokrina genfamiljer. Ett av projekten har klarlagt evolutionen av syn, i synnerhet färgseende, och har påvisat hur nya genkopior kunnat evolvera nya funktioner. Fokus är nu på att klarlägga evolutionen av genfamiljer som är betydelsefulla för inlärning och minne.

Efter grundexamen som farmacie magister/apotekare på BMC 1980 disputerade Dan Larhammar vid dåvarande Inst för cellforskning i Wallenberglaboratoriet 1984 på en avhandling om klonering av de första HLA-proteinerna av klass II. Han återvände därefter till BMC för att vid Inst för medicinsk genetik använda molekylärbiologiska metoder för studier av nervsystemet. Efter utnämningen till professor i molekylär cellbiologi 1994 flyttade han sin forskningsgrupp till Inst för medicinsk farmakologi som sedermera uppgick i Inst för neurovetenskap där han fortfarande är verksam. Dan Larhammar valdes in i Kungliga Vetenskapsakademien 2007 och är sedan 2015 en av dess vice preses och ordförande för dess kommitté för skolfrågor. Han var ordförande för European Society for Comparative Endocrinology 2010-14 och organiserade redan 2004 organisationens konferens i Uppsala. Dan Larhammar har också varit ordförande för föreningen Vetenskap och Folkbildning 1998-2004 och är fortfarande ledamot i dess styrelse. Han har mottagit Linnépriset från Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund och blev 2016 utsedd till Årets farmaceut för sitt arbete med att betona vikten av evidensbaserad medicin och bemöta pseudovetenskaplig alternativmedicin.