Forskarnätverk med tidigare stöd från Circus
Forskarnätverk och forskarprogram som tidigare fått stöd från Circus.
Akvifärer i antropocen
Grundvatten existerar utom mänskligt synhåll och därför är svårt att mäta, värdera och tillvarata. Hur påverkar det experter, politiska beslutsfattare och medborgare? Hur utformas regler, konventioner och avtal och hur kan detta skapa såväl konflikter som samarbeten? Genom att skapa ett tvärvetenskapligt forskningsnätverk bestående av seniora och juniora forskare inom kulturantropologi, juridik, freds- och konfliktforskning, samt andra discipliner har forskargruppen som ambition att etablera ett nytt forskningsområde vid Uppsala universitet. Nätverket vill rikta det vetenskapliga ljuset mot akviferer (geologiska bildningar som lagrar och släpper igenom grundvatten) för att visa på dess samhälleliga betydelse för beslutsfattare och samhället i stort och därigenom stödja en hållbar global användning av grundvatten.
Projektledare: Susann Baez Ullberg, Institutionen för kulturantropologi och etnologi
susann.baez.ullberg@antro.uu.se
Bostaden som rättighet
Bostaden som rättighet erhöll stöd från Circus under 2019-2020. Nätverket samlar forskare från Centrum för socialt arbete (CESAR), Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) och Institutet för Fastighetsrättslig Forskning (IFF) för att skapa nydanande forskning kring bostadsfrågor. Genom att sammanföra de tre forskningsmiljöerna kan bostadsfrågan beröras från det yttersta skalet – samhället – till den innersta kärnan – de boende.
Projektledare: Emma Holmqvist, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), emma.holmqvist@ibf.uu.se
Den digitala staden
Under det senaste decenniet har vårt samhälle snabbt ändrats från analogt till digitalt. Genom detta genereras oerhört stora mängder data som bland annat beskriver var och vart vi reser, var och när vi handlar, ringer, åker kollektivt, m.m. Dessa dataflöden benämns ofta som Big Data och används i allt större utsträckning för att mäta och beskriva samhällens funktion. Men enbart stora datamängder hjälper inte till att besvara samhällets centrala frågor om t.ex. hållbarhet, segregation och hälsa. I stället måste fokus vara på att blanda metoder och angreppssätt så olika datamängder kan kombineras och driva vår kunskap framåt. Den digitala staden samlar forskare från olika ämnen med både teoretiska och metodologiska bakgrunder. Nätverket har som mål utveckla nya mångvetenskapliga samarbeten där de olika forskarnas kompetens kan mötas och utvecklas.
Projektledare: John Östh, Kulturgeografiska institutionen, john.osth@kultgeog.uu.se
Ecological Narratives: Bio/Cyber/Semiotic Perspectives
Ecological Narratives received support from CIRCUS between 2019-2020. The network brings together researchers from English, Cultural Geography, Gender Studies and Modern Languages to investigate diverse ecologies of signs and how these signs develop into narratives. Building on the interdisciplinary field of biosemiotics, the research network will develop a theoretical framework (cyber/bio/semiotics) that includes signifying and meaning-making practices in nonhuman lifeforms and computational media as well as human practices.
Projektledare: N. Katherine Hayles, gästprofessor vid Engelska institutionen (2018-2020), katherine.hayles@duke.edu
Exploring Rules and Principles in Citizenship: New challenges in the Wake of Migration, Populism and Increasing Global Interdependence
Syftet med forskarprogrammet Exploring Citizenship som erhöll stöd från Circus under 2017-2019 var att skapa en integrativ miljö för tvärvetenskaplig forskning om medborgarskap och demokrati. Utgångspunkten för programmet var att internationell migration och globalisering utmanar den rådande ordningen där demokratisk inkludering är förbehållen medborgarna. Forskarprogrammet förenar forskare från filosofi, juridik och statsvetenskap.
Projektledare: Patricia Mindus, Filosofiska institutionen, patricia.mindus@filosofi.uu.se
FAL: Fältarbete i antropologi och lingvistik
Vår värld rymmer en fantastisk mångfald av både kulturer och språk, där lejonparten står under utrotningshot när världen globaliseras. Därför är det ytterst viktigt att dokumentera dem innan de dör ut för all framtid. Tanken med detta nätverket är att sammanföra forskare -i huvudsak antropologer och lingvister – som har beskrivande fältarbete som huvudsaklig forskningsmetod. Fältarbete behöver göras effektivt, etiskt, samt kunna svara dynamiskt mot de förändringar som sker i världen, särskilt gällande teknologisk utveckling och COVID-pandemin. FAL-nätverket vill möjliggöra för forskare från olika discipliner att mötas och lära av varandras erfarenheter.
Projektledare: Harald Hammarström, Institutionen för lingvistik och filologi
harald.hammarstrom@lingfil.uu.se
Finding High-Level Image Content through AI Pre-Training with Contrastive Language-Image Pairs
Nutida sökmotorer på nätet är bra på att hitta bilder som avbildar något konkret, som t. ex. äpplen. Men sökmotorerna är inte så bra på att finna fram till vad bilderna egentligen handlar om – äpplet skulle till exempel kunna betyda Newtons äpple, som lär ha inspirerat honom till upptäckten av tyngdlagen. Nätverket samlade forskare inom konstvetenskap, informationsteknologi och lingvistik för att utveckla bättre sökmotorer som inte bara finner fram till vad bilderna visar, utan också vad de handlar om. Genom en nyutvecklad metod kallad CLIP kan man genom maskininlärning och artificiell intelligens träna neuronnät direkt på data i form av råtext och massiva bildmängder – alltså redan textförsedda bilder. CLIP bygger på 400 miljoner bilder från nätet som kopplats med sina respektive bildtexter. Metoden låter ett neuronnät självt klura ut vad som är vad i bilden. Nätverket ville förbättra CLIP-systemet genom språkligt rikligare och mer specialiserade beskrivningar.
Projektledare: Jan von Bonsdorff, Konstvetenskapliga institutionen
jan.von.bonsdorff@konstver.uu.se
Forskarnätverket om digital politik
Digitalisering av samhället - integreringen av sociala medier, blockchain-teknik och AI-baserade system - för med sig stora politiska konsekvenser. Speciellt väcker utvecklingen viktiga frågor om (om)fördelningen av politisk, social, och ekonomisk makt i den digitala tidsåldern. Digitaliseringen formar valkampanjer, den allmänna opinionen, och hur människor deltar i politiken. Den skapar också nya eliter, nya resurser i form av data, och ger allt större plats till teknik med autonom agens. Forskarnätverket om digital politik samlade forskare från statsvetenskap, lingvistik, juridik, informationsteknologi och media- och kommunikationsstudier för att diskutera frågor som rör hur digitalisering formar och formas av politisk praktik och makt och vilka värden som spelar in i försök att styra, reglera och organisera sådana processer.
Projektledare: Alexandra Segerberg, Statsvetenskapliga institutionen
alexandra.segerberg@statsvet.uu.se
Från närläsning till fjärrläsning: digital humaniora och nya former för textanalys
Forskarprogrammet Från närläsning till fjärrläsning erhöll stöd från Circus mellan 2017-2019. Programmet arbetar med att bygga grunden till en infrastruktur för datorstödd textanalys av svenska texter. Datorstödd textanalys är ett relativt nytt forskningsfält som ger forskare stora möjligheter att analysera stora textmassor för att hitta semantiska, språkliga och tematiska mönster.
Projektledare: Johan Svedjedal, Litteraturvetenskapliga institutionen, johan.svedjedal@littvet.uu.se
HERO- den högre utbildningen som forskningsobjekt
Givet den högre utbildningens enorma expansion under det senaste halvseklet och dess ökade strategiska betydelse för samhället i stort är det förvånande och anmärkningsvärt att relativt lite forskning har ägnats åt området i Sverige idag. HERO studerar frågor som rör den högre utbildningens organisation och styrning, dess sociala strukturer, och universitetet som idé. Här samlas forskare från statsvetenskap, företagsekonomi, utbildningsstudier, idé- och lärdomshistoria samt filosofi. Forskarnätverket fick stöd från Circus i två omgångar mellan 2017-2020. Sedan 2021 är HERO ett eget centrum, Centrum för högre utbildning och forskning som studieobjekt (HERO).
Projektledare 2017-2019:
Mikael Börjesson, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, mikael.borjesson@edu.uu.se
Projektledare 2019-2020:
Linda Wedlin, Företagsekonomiska institutionen, linda.wedlin@fek.uu.se
Historiska studier av nationella kristendomar
Folkhemmet framställs ofta som ett upplyst och sekulärt projekt, där välfärd, framtidsoptimism, renhet och byggande av rejäla bostäder skapade ett nytt Sverige. Detta ställs ofta i kontrast till det gamla landet som präglades av fattigdom, trångboddhet, förtryck och religion. Men det moderna Sverige tog aldrig avstånd från kristendomen. Det handlade snarare om att nya politiska krafter och sociala skikt ville ha en kristendom som förmedlade etik, solidaritet och idealism, i stället för Lutherskt "katekesplugg”. Under 1920-talet trädde folkskollärare fram med en liberal och medborgerligt syftande kristendomsuppfattning utifrån Jesus som en etisk och moralisk förebild. Fram till 1960-talet kom folkskolan att fungera som en kyrka för denna uppfattning. Denna folkhemskristendom är förvånansvärt outforskad och kommer av nätverket att undersökas som uttryck för ett försök att skapa en svensk nationell värdegrund, samt jämföras internationellt med liknande projekt.
Projektledare: Urban Claesson Teologiska institutionen
urban.claesson@teol.uu.se
Human Diversity Research Network
Forskarnätverket Human Diversity erhöll stöd från Circus mellan 2017-2019. Nätverket samlade forskare i lingvistik, arkeologi, genusvetenskap och genetik för att studera den mänskliga mångfalden som språkliga, kulturella och biologiska uttryck.
Projektledare: Michael Dunn, Institutionen för lingvistik och filologi, michael.dunn@lingfil.uu.se, Gabriele Griffin, Centrum för genusvetenskap, gabriele.griffin@gender.uu.se, Mattias Jakobsson, Institutionen för organismbiologi, mattias.jakobsson@ebc.uu.se, Paul Lane, Institutionen för arkeologi och antik historia, paul.lane@arkeologi.uu.se. Neil Price, Institutionen för arkeologi och antik historia, neil.price@arkeologi.uu.se
Inre kraft
Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Att skapa interventioner för att stärka inre kraft hos utsatta grupper i tidiga skeden, och på så sätt möjliggöra vändning av en negativ utveckling, kan motverka kronisk ohälsa. Nätverket Inre kraft samlade forskare inom psykologi, filosofi, sociologi, pedagogik, litteraturvetenskap och teologi som tillsammans med relevanta samhällsaktörer bygger upp en gemensam infrastruktur, kunskaps-, metod- och erfarenhetsbank. Därmed bidrog nätverket till arbetet med att lindra den kollektiva bördan av utanförskap och psykosocial utsatthet, samt förbättrar människors möjligheter att utveckla sitt välmående och förverkliga sina potentialer – till egen och gemensam nytta.
Projektledareg Taeda Tomic, Filosofiska institutionen
ttaeda.tomic@ub.uu.se
Justice, Sustainability and Arctic Futures
Den arktiska regionen genomgår just nu stora geopolitiska och klimatmässiga förändringar. Hur kan responsen på dessa utmaningar göras mer rättvis? Artic Futures samlar forskare för att undersöka förutsättningarna för att skapa en hållbar utveckling genom att studera rättviseaspekter på de globala klimatmålen och den ekonomiska expansionen i Arktis. Genom att studera hur olika etiska system kan vara en del av regional och nationell styrning och politiska mål vill projektet utveckla teoretiska modeller för att minska ojämlikhet och orättvisa i framtida hållbarhetsagendor. Nätverket samlar forskare från internationella relationer, geografi, teologi, antropologi, statsvetenskap och företagsekonomi.
Projektledare: Corine Wood-Donnelly, Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier, corine.wood-donnelly@ires.uu.se
Kulturarv i omvandling
Kulturarvet är ett fenomen i ständig rörelse och under konstant förhandling. Kulturarv i omvandling utforskar hur kulturarvsomvandlingar kan förstås från ett tvärvetenskapligt perspektiv. Nätverket samlade forskare från en rad olika vetenskapliga discipliner, såsom genusvetenskap, arkeologi, kulturgeografi, juridik, idé- och lärdomshistoria, lingvistik och musikvetenskap. Målet var att stärka Uppsala universitets samtal kring kulturarv samt att bidra till den nationella och internationella vetenskapliga diskussionen med nya perspektiv, såväl teoretiska som metodologiska. Tillsammans arbetade deltagarna fram ett manifest och en antologi. För att kunna nå ut till en större grupp intressenter så producerade nätverket en podcasts-serie.
Projektledare: Cecilia Rodéhn, Centrum för genusvetenskap
cecilia.rodehn@gender.uu.se
Podd: How to Heritage
Kulturarv och etik i fred och konflikt
Nätverket Kulturarv och etik i fred och konflikt erhöll stöd från Circus mellan 2019-2020. Nätverket samlade forskare inom juridik, filosofi, konstvetenskap och fred- och konfliktstudier för att studera faktorer som påverkar planeringen och genomförandet av kulturegendomsskydd, och hur detta i sin tur inverkar på fred och återuppbyggnad efter konflikt.
Projektledare: Elisabeth Schellekens Dammann, Filosofiska institutionen, elisabeth.schellekens@filosofi.uu.se
Ledarskap, effektivitet och rättsstatlighet i fredstida kriser
Covid-19-pandemin har aktualiserat frågan om den svenska offentliga förvaltningens krisberedskap, samt de konstitutionella och juridiska ramverk som krisberedskapen regleras genom. Under senare decennier har oklarheter kommit i dagen vid olika typer av kriser. Händelserna har alla följts av utredningar om kris- och katastrofberedskapen i Sverige men något samlat grepp om krislagstiftning och krisorganisation har egentligen aldrig tagits. Nätverket Ledarskap, effektivitet och rättsstatlighet i fredstida kriser är ett mångvetenskapligt initiativ för att förena olika specialistkompetenser vid och utanför Uppsala universitet kring ett forskningssamarbete om svensk fredstida krisberedskap med fokus på konstitutionella, förvaltningsrättsliga och förvaltningspolitiska aspekter och hur dessa kan reformeras.
Projektledare: Olof Wilske, Juridiska institutionen, olof.wilske@jur.uu.se
Migration as a legal and political process
Migration är en av de stora sociala utmaningarna i vår tid och beslutsfattare behöver en solid kunskapsbas för att möta dessa utmaningar. Nätverket Migration som juridisk och politisk process samlar forskare från olika discipliner som på olika sätt närmar sig rättsliga och politiska dimensioner av migration. Traditionell migrationsforskning har ofta tagit sin utgångspunkt i uppfattningen om migration som en rörelse over gränser, dvs. en rumslig rörelse. Men var en person befinner sig geografiskt är inte nödvändigtvis avgörande för hens migrationsstatus. Detta projekt vill även studera migration som en rörelse i tid, dvs. som en temporal process. Tid, som i ålder, tid tillbringad i ett visst land etc. är också viktiga faktorer för att identifiera vem som räknas som en migrant. samt var, hur och varför detta är fallet. Nätverket samlar forskare i juridik, historia, filosofi, samhällsvetenskap och teologi.
Projektledare: Rebecca Thorburn Stern, Juridiska institutionen, rebecca.stern@jur.uu.se
Nature as Culture: The (Re)production of Common Sense (NaC)
The multidisciplinary network Nature as Culture: The (Re)production of Common Sense (NaC) investigates first, how the concepts of nature and culture figure and are articulated in various disciplinary contexts and secondly, how these concepts, frequently through being taken as common sense, feature in establishing truth claims within different scientific cultural formations.
Projektledare: Ulrika Dahl, Centrum för genusvetenskap, ulrika.dahl@gender.uu.se
Rasism och diskriminering i den svenska förskolan och skolan
Trots skolans demokratiska uppdrag, visar studier att rasism och diskriminering hör till vardagen i den svenska förskolan och skolan. Det saknas även kunskap om rasism och diskriminering bland skolans personal och det finns stora skillnader mellan olika förskolor och skolor i vilken mån arbetet för att främja barns och ungas lika villkor bedrivs systematiskt. Nätverket Rasism och diskriminering i den svenska förskolan och skolan samlade forskare inom sociologi, statsvetenskap, utbildningsvetenskap och barn- och ungdomsvetenskap för att samla och koordinera den expertis som finns i Sverige om rasism och diskriminering i skolan. Genom tvärvetenskaplig interaktion hade nätverket som mål att ge en systematisk bild av rasismens och diskrimineringens omfattning, uttryck, orsaker och konsekvenser i dagens skolvärld.
Projektledare: Claes Tängh Wrangel, Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism och Hassan Sharif, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier claes.wrangel@cemfor.uu.se; hassan.sharif@edu.uu.se
Studies on Education, Migration and Segregation (EMS)
I Sverige har den etniska och socioekonomiska segregationen ökat, både när det gäller boende och utbildning. De negativa effekterna av båda dessa segregationsprocesser har främst missgynnat socialt och ekonomiskt utsatta grupper. En grupp som fått det allt svårare att hävda sig på såväl bostadsmarknaden som på skolmarknaden är individer med utländsk bakgrund, dvs. människor som antingen själva är födda i ett annat land eller vars föräldrar invandrat till Sverige. EMS samlas forskare från utbildnings- och kultursociologi, bostads- och urbanforskning, samt kulturgeografi för att studera de sociala, rumsliga och samhälleliga effekterna som går att relatera till utbildning, migration och segregation.
Projektledare: Håkan Forsberg, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, hakan.forsberg@edu.uu.se
Nytt forskarnätverk studerar det segregerade samhället, intervju med projektledare Håkan Forsberg
TextWorlds: Global Mapping of Texts From the Pre-Modern World
Från papyrusrullar med egyptiska hieroglyfer och babyloniska kilskriftstavlor till inkakulturens quipu-knutar, kinesiska orakelben och vikingatidens runstenar - texter från den förmoderna världen utgör ett kritiskt underlag för vår kännedom om forntiden. Men hur jämförbara är dessa samlingar av historiskt textmaterial? Hur många finns det? Och varifrån kommer de? TextWorlds samlar forskare från assyriologi, latin, turkiska språk, nordiska språk, historia, arkeologi och digital humaniora for att undersöka och jämföra textsamlingar från den förmoderna världen.
Projektledare: Rune Rattenborg, Institutionen för lingvistik och filologi, rune.rattenborg@lingfil.uu.se
TextWorlds: Global Mapping of Texts From the Pre-Modern World (länk till webbsida)
The Interdisciplinary Island and Seascape Research Cluster
Det finns över 600 miljoner öar i världen. Trots att de utgör en liten del av den totala landmassan så har öar spelat en stor roll i människans historia. Hur kan vi möta morgondagens utmaningar genom att studera öar och kustlandskap ur ett långtidsperspektiv? Här samlas forskare för att undersöka klimatförändringars påverkan på ekosystem, hur livet formas av öar och kusters speciella förutsättningar, samt hur öar och kustmiljöer tolkas och används av lokalbefolkning och externa intressenter – som kulturarv, turistdestination och vetenskapligt laboratorium. I nätverket ingår forskare från arkeologi, kulturarvsforskning, antropologi, etnologi, management, fysik, historia, sociologi, geovetenskap och teknikvetenskap.
Projektledare: Helene Martinsson-Wallin, Institutionen för arkeologi och antik historia, helene.martinsson-wallin@arkeologi.uu.se
The role of commensality in the present and the past: implications for policy and planning
Forskarnätverket The role of commensality in the present and the past hade stöd från Circus mellan 2017-2019. Nätverket syftade till att fördjupa kunskaperna om måltid ur ett sociologiskt, historiskt och teologiskt perspektiv och vidare om hur måltider tillsammans med andra påverkar oss och hur de kunskaperna kan omsättas i praktiska sociala innovationer och riktlinjer för till exempel byggande, stadsplanering och måltidsplanering för äldre.
Projektledare: Agneta Yngve, Institutionen för kostvetenskap, agneta.yngve@ikv.uu.se
Uppsala forskarnätverk om mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är ett forskningsfält som från olika perspektiv studerar alltifrån politiskt-filosofiska och etiska frågeställningar om hur vi förstår vad en rättighet är och hur en rättighet regleras rättsligt, till hur rättigheter tillämpas och (kan) utövas i olika delar av världen. Det studerar också vilka konsekvenser det i teorin och i praktiken har för människors livsvillkor att se dem som rättighetsbärare (eller inte). Uppsala forskarnätverk om mänskliga rättigheter samlade forskare från juridik, teologi, och statsvetenskap och hade till syfte att synliggöra existerande forskning om mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet med målet att bidra till att skapa förutsättningar för ny forskning såväl genom forskningsansökningar som genom tillämpade analyser.
Projektledare: Anna-Sara Lind, Juridiska institutionen
anna-sara.lind@jur.uu.se
Ångest – ett tvärvetenskapligt forskarnätverk
Ångest är en känsla som inom psykologin brukar beskrivas som upplevelsen av skräck inför ett tänkt, men ej närvarande, hot. Ångest kan förstås som ett kulturellt uttryck och drivkraft på individuell, men även på politisk nivå, som en sida av religiöst och existentiellt sökande, och som en del av historiska och samhälleliga sammanhang. Tanken är med detta nätverk är att bygga en plattform för tvärvetenskapligt samarbete, där forskare från olika discipliner kan mötas, utbyta perspektiv och utarbeta nya samarbetsformer. Genom dialog och möten är det tänkt att nätverket skall öka förståelsen av ett mångfacetterat fenomen som har en bred vetenskaplig och samhällelig betydelse.
Projektledare: Malin Gingnell, Institutionen för psykologi, malin.gingnell@psyk.uu.se