Invandrade mödrar – rasifierade barn. Vägval, konflikter och visioner

Hur ser kopplingen ut mellan migration och rasism? På vilket sätt kan mödrars överföring av minnen, värderingar samt materiella och symboliska resurser till sina söner och döttrar bidra till att hantera vardagsrasism och diskriminering? Projektets övergripande syfte är att undersöka invandrade kvinnors erfarenheter av moderskap i ljuset av rasifierande praktiker i arbetsliv, i boende och inom familjen och faster uppmärksamheten på kulturella, värderingsmässiga och materiella överföringar mellan olika generationer. Projektets frågeställningar berör tre centrala områden: a) vilka förståelser av rasism formar kvinnors erfarenheter som mödrar och hur påverkas dessa förståelser av politisk bakgrund, kulturell tillhörighet eller religiös trosuppfattning? b) vilka strategier mot rasism återfinns i kvinnors berättelser om moderskap och hur pass internaliserade är dessa strategier inom grupper, familjer, släkt och grannskap? c) hur är det förflutna, nuet och framtiden artikulerade i berättelser som mödrar överför till sina barn och vilka uppfattningar om rasism förmedlas i dessa berättelser?

En viktig utgångspunkt är att moderskap utgör en central position för att analysera om och på vilket sätt migrationsbakgrunder kopplas till rasifierande hierarkier i Sverige. Under efterkrigstiden har många kvinnor migrerat till Sverige antingen ensamma eller tillsammans med deras familjer men deras migrationshistorier är bara delvis dokumenterade. Ofta beskrivs dessa kvinnor som passiva och traditionsbundna. Sällan lyfts deras insatser i arbetslivet och i grannskapet. Genom att studera kvinnors strategier i olika historiska kontexter kan projektets resultat bidra till en fördjupad förståelse av mödrars möjligheter att hantera och agera mot vardagsrasism.

Projektet tar avstamp i postkoloniala teorier och intersektionella perspektiv samt anknyter till internationell och nationell forskning som problematiserar hur kön, klass och etnicitet tillsammans skapar olika former av maktutövande och specifika former att hantera och erfara vardagsrasism och diskriminering. Undersökningsperioden mellan 1970 och fram till idag kan således delas in i fyra olika migrationskontexter; solidaritetens tidevarv mellan 1970 och 1989, den neoliberala vändningen och anpassningen till EU: migrationspolitik mellan 1990 och 2000, gränskontrollen och kriget mot terrorism efter 2001 och liberaliseringen av arbetskraftsinvandringen och urholkningen av asylrätten efter 2008.

Projektet kommer att utveckla en intersektionell metodologi som tar fasta på variationer i kvinnors erfarenheter av moderskap och rasism. Det empiriska underlaget består i första hand av djupintervjuer med ett strategiskt urval av kvinnor som migrerat till Sverige under de kontexter som identifierats ovan. Deras berättelser kommer att kombineras med fokusgruppintervjuer men vuxna barn till föräldrar som invandrat under dessa perioder. Därutöver kommer bland annat statistiskt material, utredningsmaterial och forskningsresultat att analyseras för att belysa den generella kontexten där kvinnors strategier tar form och överförs till nästa generation.