Medarbetare
Ledning
Vetenskaplig ledare
Michał Krzyżanowski är ämnesprofessor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet samt vetenskaplig ledare för CEMFOR. Han är en av de ledande internationella forskarna i studiet av normaliseringen av rasism, diskriminering, exkludering och ojämlikhet globalt och nationellt i en tid av ökande högerpopulism och neoliberalism. Hans arbete bygger på mångdisciplinär kritisk diskursteori inom områdena kommukation, media och social förändring. Empiriskt utför han systematiska analyser av politisk diskurs och policy, digital och traditionell media, såväl som av och instituionella praktiker.
Projekt: "Invandring och normalisering av rasism: Diskursiva skiften i svensk politik och svenska medier 2010-22" (Vetenskapsrådet). Projektet undersöker normaliseringen av rasistiska och främlingsfientliga yttranden i den svenska offentligheten. Det gör det genom att analysera en gradvis förskjutning från riksdagsvalet 2010 till och med 2022 i hur politiska aktörer och medieaktörer talar om och representerar händelser, människor och processer relaterat till invandrare och invandring.
| Profil | Projekt |
Föreståndare
Claes Tängh Wrangels forskningsintressen rör säkerhetspolitikens roll och funktion i liberala samhällen tider av komplexitet och förändring, kännetecknade av både global terrorism och klimatförändringar. Hans avhandling undersökte hopp som politiskt begrepp och teknik. Kan hopp, ofta sedd som en strategi att hantera en okänd och osäker framtid, förändra vårt behov av säkerhet och kontroll?
Projekt: (i samarbete med University of Lapland, Finland): I sitt postdok-projekt Drömmen om automatiserad neurobiologisk krigsföring: Den amerikanska militären och framtidens krig studerar Claes den amerikanska militärens satsning på neurobiologisk forskning i kombination med AI-teknologi för att motverka radikalisering till våldsbejakande extremism.
Forskare
Ignacio Acosta
Postdoktor
Ignacio Acosta is an artist and researcher working on territories made vulnerable through the exploitation of ecologies by colonial intervention and intensive capitalisation. His interconnected research projects involve intensive fieldwork, audio-visual documentation,investigative analysis, and critical writing. The publication that stems from his PhD Copper Geographies was published by Editorial RM in 2018. He is part of Traces of Nitrate, a research project developed in collaboration with Louise Purbrick and Xavier Ribas, an AHRC funded initiative based at the Royal College of Arts (RCA) and the University of Brighton. Their current project Solid Water, Frozen Time, Future Justice documents the effects of copper and lithium mining on glacier systems of the Chilean Andes.
Project
FORMAS funded project Indigenous perspectives on forest fires, drought and climate change: Sápmi. The overall aim of this inter- and supradisciplinary research project is to analyse, document and bring forward Indigenous – Sámi knowledge in regard to wildfires, extreme weather events and climate change. Led by Acosta in collaboration with Liz-Marie Nilsen (project coordinator) and Dr May-Britt Öhman (post-doctoral supervisor).
Katrina Gaber
Postdoktor
Katrina Gaber är filosofiedoktor i freds- och utvecklingsforskning. Gabers forskningsintressen rör nationalism, gränser, digitala medier och vardagspolitik. Hennes avhandling undersöker nationalism, makt och motstånd i Thailand. Tidigare forskning har behandlat rasistiska representationer online.
Projekt: I hennes nuvarande forskningsprojekt ’Navigating the Invisible Swedish-Finnish Border in Times of the Pandemic’ utforskar hon de sociala konsekvenserna av Covid-19 pandemin i Tornedalen. I fokus är frågor rörande gränsskapande, identitet, språk och makt.
Mattias Gardell
Professor
Mattias Gardell är Nathan Söderblomprofessor i jämförande religionsvetenskap och har i skilda empiriska fält undersökt spänningsfältet religion, politik och rasism. Gardells forskningsintressen inkluderar antimuslimsk rasism (islamofobi), ockult fascism, politisk religion och religion/rasism/våld.
Projekt: Arga vita män? En studie av våldsbejakande rasism, korrelationen mellan organiserad och oorganiserad våldsbrottslighet och ultranationalismens affektiva dimensioner
Projekt: Metodologiska laboratorier – hur skapa etiskt och vetenskapligt hållbara metoder att mäta diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg och religion?
Projekt: Vit nostalgi. Hemhörighetens och tillhörighetens politik
| Profilsida | Publikationer |
Eva Charlotta Helsdotter
Forskare
Eva Charlotta Helsdotter, är Civilingenjör Väg- och vatten, Teknologie Dr i Mark- och vattenresursteknik och docent i säker vattenhushållning. Hon har varit forskningsledare i mark- och vattenfrågor internationellt, bland annat i Bolivia, Nicaragua, Kenya, Tanzania och också ansvarat för miljö- och kretsloppsprojekt i Sverige. Hon har genomfört inventering av dricksvattenkvalitet och utformat skydd av dricksvattentäkter. De senaste tio åren har hon varit involverad i forskningsprojekt i Sápmi.
Projekt: Exploatering till varje pris
Föreläsning: "Vad innebär en Koboltgruva vid sjön" finns här
Patricia Lorenzoni
Forskare
Patricia Lorenzoni är filosofie doktor i idéhistoria och forskarassistent vid CEMFOR. Hennes forskningsintressen rör rasismens relation till historiemedvetande samt hur historisk kontinuitet och diskontinuitet kan förstås över längre tidsperioder. Framför allt intresserar hon sig för relationen mellan modernitetsskapande, kolonialitet och kristen expansion, både i historiska och samtida perspektiv, med särskilt fokus på Brasilien och indigenitet.
Projekt:
- Förklara vår död och begrava oss här – Nation, territoriell expansion och kolonialgränsen i dagens Brasilien.
- Produktionen av deporterbarhet i Sverige: Ensamkommande minderårigas asylprocesser i krisberedskapens tid, tillsammans med Anne Kubai (projektledare), Södertörns Högskola
Foto: Johan Wingborg
May-Britt Öhman
Forskare
May-Britt Öhman är fil. dr i teknikhistoria (KTH, 2007) och lule/skogssame från Lule älv/Julevädno.
Öhman har sedan ett decennium varit engagerad i olika organisationer inom det samiska samhället: styrelseledamot i Silbonah Sámesijdda sedan 2011, styrelseledamot i Svenska Samernas Riksförbund 2011–2015, vald ersättare i Sametinget 2013–2017.
Öhman är även styrelseledamot och en av grundarna av UPPSAM – föreningen för samiskrelaterad forskning i Uppsala. Öhmans forskningsfokus är på stora tekniska system, vattenkraft, vattenresurser, energiproduktion/konsumtion, gruvor, miljöfrågor, risk och säkerhet, rasbiologi, avkolonisering och helande från koloniala trauman, feministisk teknovetenskap och urfolksmetodologi/teori. Geografiskt fokus ligger på Sábme och jämförande studier med andra urfolksterritorier runt om i världen.
Projekt: Dálkke: Urfolksperspektiv på klimat
Projekt: Pandemi i det arktiska Norr
Projekt: Leva utan olja?!
Projekt: "Sijddaj máhttsat betyder "kommer hem"
Affilierade forskare
MINOO ALINIA
Forskare
Minoo Alinia är docent i sociologi. I sin forskning har Minoo fördjupat sig bland annat i olika aspekter av postkolonial migration, diasporiska identiteter och mobiliseringar; nationalism och rasism; bekönad rasism och hegemonisk feminism; heder, manlighet och våld; intersektionellt förtryck och utmaningar för motstånd och aktivism; kunskapsproduktion, agentskap och våld; Relationen mellan forskning och policyutveckling i skärningspunkten mellan genus och etnicitet; Mellanösternstudier med fokus på kurder.
ULRIKA DAHL
Professor
Ulrika Dahl är kulturantropolog (PhD University of California, Santa Cruz) och professor i genusvetenskap. Hennes forskningsintressen inkluderar queer och feministisk politik och teori, anti-genusrörelser, kritiska vithetsstudier, intersektionalitet och avkolonisering av kunskapsproduktion.
Ulrikas pågående etnografiska forskning handlar om LHBTQ familjer och om ras, nation och biopolitik i skandinavisk assisterad reproduktion. Hon leder forskarnätverket Nature as Culture: The (re)production of common sense vid Uppsala Universitet.
Profilsida
DORON ELDAR
Doktorand
Doron Eldar, är doktorand vid institutionen för ekonomisk och social geografi vid Uppsala universitet. Hennes arbete undersöker hur vit okunnighet manifesteras genom minneslandskapet och hur det utmanas.
Hennes avhandling undersöker det europeiska minneslandskapet och ansträngningarna att gräva kolonialismens och slaveriets historia, som fortfarande är föremål för selektiv amnesi. Hennes forskning syftar till att identifiera ”nya” berättelser som rekontextualiserar Europa i tid (genom att historisera det) och rymden (som ett projekt som är oskiljaktigt från andra och andra geografier).
KARIN ERIKSSON
Doktorand
Karin Eriksson är doktorand i Skandinaviska studier vid University of Washington, USA, med specialisering i feministiska studier.
Projekt: Hennes avhandlingsprojekt behandlar svenska koloniala processer i samisk kontext, med fokus på svensk samtida bosättarkolonialism. Eriksson använder etnografisk metodologi och följer specifikt Stockholms process att bli samisk förvaltningskommun samt ett mellansvenskt länsöverskridande museiprojekt. Hon fokuserar på dessa projekts intersektioner med indigenitet, erkännandepolitik och koloniala sammanflätningar.
Gustaf Forsell
Doktorand
Gustaf Forsell är doktorand i kyrkohistoria. Hans forskningsintressen inkluderar religion och radikalnationalism, ockult fascism och frågor som rör gränslandet religion, ideologi och konspirationsteorier. I sitt avhandlingsprojekt undersöker han kristen nationalsocialism i Sverige åren 1925-45 med fokus på hur och i vad grad kristna nationalsocialister använde sig av rasideologi, antisemitism och kristen teologi, och hur det tog sig uttryck i artikuleringen av olika former av arisk kristendom.
Cristina Gomez
Forskare
Cristina Gomes har en doktorsexamen i befolkning och utveckling och är professor vid Latinamerikanska fakulteten för samhällsvetenskap, FLACSO-Mexiko. För närvarande är hon gästforskare på CEMFOR under ett sabbatsår. Hennes aktuella forskning utforskar relationerna mellan rasism, patriarkalism, homofobi, främlingsfientlighet och skillnader i social klass, religion och politisk identitet i staden Rio de Janeiro, Brasilien. Ett andra steg är en kvalitativ forskning som jämför latinamerikanska och europeiska länder för att besvara ”hur” -frågorna som framkom från de statistiska resultaten från Rio de Janeiro; begreppen intersektionalitet och postkolonialism antas för att förstå hur uttryckliga och subtila diskriminering återges i samhällen med olika värderingar av privilegier och jämlikhet.
Projekt: Ojämlikhet och diskriminering i Latinamerika och Europa, ett gemensamt perspektiv. FLACSO-México och Uppsala universitet. I samarbete med Joy Gonzalez (FLACSO-Mexico och Koinonia-NGO för afro-ättlingars barn i Colombia), Marisol Alcocer (University of Guerrero-Mexico), Germán Vázquez (University of Hidalgo-Mexico), Penildon Silva Filho (Federal University of Bahia, Brasilien), Gabriela Candia (National Council of Evaluation, Mexico och University of San Francisco Xavier Chuquisaca, Bolivia), Irene Molina (CEMFOR, Uppsala universitet.
Ylva Habel
Forskare
Ylva Habel är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap, med en bakgrund som filmvetare. I hennes interdisciplinärt präglade forskning om fältet antisvart rasism ingår Black Studies, afrodiasporiska, intersektionella och postkoloniala perspektiv, samt kritiska vithetsstudier. I sin nyligen påbörjade forskning om exceptionalistiska affekt-ekonomier fokuserar hon på diskursiva relationer mellan samtida svenska och holländska debattklimat.
I bägge dessa sammanhang finns ofta outtalade färgblinda föreställningar om att vår bakgrund av välfärdspolitik gör antirasistiska perspektiv och åtgärder överflödiga.
ERIK HANSSON
Postdoktor
Erik Hansson är postdoktor i kulturgeografi vid institutt for geografi, NTNU, Trondheim, Norge.
Han disputerade vid Uppsala universitet juni 2019 på en avhandling om det svenska majoritetssamhällets reaktioner på närvaron av tiggande EU-medborgare. Metoden var huvudsakligen textanalys och teorin en psykoanalytisk ideologikritik, inspirerad huvudsakligen av Slavoj Žižeks arbeten. Han ingår nu i ett forskningsprojekt vid NTNU som kritiskt granskar begrepp som "sammanhållning" och "samhörighet" i urbana lokalsamhällen. Hans specifika forskningsprojekt handlar om dålig stämning i simhallar.
JASMINE KELEKAY
Doktorand
Jasmine Kelekay är doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara. Hennes forskningsintressen berör frågor om relationen mellan rasifiering och kriminalisering, med fokus på konstruktioner av svarthet, institutionaliserad rasism mot afrikanska diasporagrupper, samt de sätt på vilka dessa grupper skapar och utövar motstånd mot rasism.
Projekt: Kelekays avhandlingsprojekt undersöker hur rasifierade politiska diskurser om brottslighet sprids i en global kontext. Utifrån en etnografisk metod analyserar Kelekay hur dessa diskurser påverkar erfarenheter av polisiär kontroll bland afrosvenskar i Stockholm och Malmö samt svarta amerikaner med invandrarbakgrund i New York.
SHAHRAM KHOSRAVI
Professor
Shahram Khosravi är professor vid Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han disputerade 2003 på avhandlingen The Third Generation: The Islamic Order of Things and Cultural Defiance among the Young of Tehran. Khosravis forskningsintressen inkluderar antropologi (Iran och Mellanöstern), migration, mänskliga rättigheter och tvångsutvisningar.
Projekt: Efter Deportationen (2017–2019), Väntan (2017–2019)
GUNILLA LARSSON
Forskare
Gunilla Larsson, är filosofie doktor i Arkeologi och forskare vid Cemfor. Hon disputerade 2007 på avhandlingen “Ship and Society. Maritime Ideology in Late Iron Age Sweden”. Hon har varit forskningsledare i projekt kring båtbyggnadsteknik, sjöfart och samhälle, liksom om skogssamiskt kulturarv, arkeologi och historia. Larssons forskning berör skogssamiskt samhälle från ett långtidsperspektiv. Hon undersöker även fördrivningen av samer från Mellansverige under 1600- och 1700-talen, liksom historieskrivningen kring detta, analyserad utifrån ett postkolonialt perspektiv.
Projekt: Relationen mellan människa, klimat och samhällsförändring i historisk tid utifrån ett urfolksperspektiv. Projektet kommer att belysa sambandet mellan samhällsförändring och klimatförändring, dels inom skogssamisk kultur, dels inom mayakultur. Här kommer även att tas upp hur forskning kring urfolkskunskaper kan bidra till metodutveckling för ett hållbart samhälle. Utgör ett delprojekt inom Fil.Dr May-Britt Öhmans forskningsprojekt Urfolksperspektiv på klimatförändringar, FORMAS dnr 2017-01923.
ANNA-SARA LIND
Professor
Anna-Sara Lind är professor i offentlig rätt vid juridiska institutionen och vetenskaplig ledare för Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle (CRS), Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar på offentlig rätt i vid bemärkelse, på hur EU-rätten inverkar på rättsutvecklingen inom den medicinska rätten och socialrätten samt hur fri- och rättigheter kan säkerställas i en komplex konstitutionell verklighet.
Koordinator för teologiska fakultetens mångvetenskapliga satsningar.
MARKUS LUNDSTRÖM
Forskare
Markus Lundström är forskare på Mångkulturellt Centrum och koordinator för Network for Nordic Fascism Studies (NORFAS). Hans forskning kretsar kring fascistisk och anarkistisk idéproduktion, utomparlamentarisk politik, samt temporalitet och historiebruk hos sociala rörelser.
JAN THERESE MENDES
Doktorand
Jan Therese Mendes är doktorand på forskarutbildningen för social och politiskt tänkande vid York University, Kanada.
Mendes avhandlingsprojekt handlar om rasistisk nationalism i form av anti-svart rasism och anti-muslimsk rasism; nationella användningar av känslor såsom rädsla och sårbarhet samt svarta muslimska kvinnors performativa bärande av slöjan.
Irene Molina
Professor
Irene Molina, är professor i kulturgeografi och forskar om staden som plats för sociala maktrelationer. Specifika intresseområden är rasifiering och diskriminering, samt klass, genus och intersektionalitet.
Projekt: Invandrade mödrar – rasifierade barn. Vägval, konflikter och visioner, finansierad av VRs speciella utlysning för forskning om rasism (2017–2019) tillsammans med professor Paulina de los Reyes (projektledare) från Ekonomisk-historiska institutionen vid Stockholms universitet och professor Diana Mulinari från Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet.
| Profilsida |
|
Mehek Muftee
Postdoktor
Mehek Muftee har forskat om introduktionsprogram för flyktingar som genomgår vidarebosättning till Sverige där hon bland annat tittat på hur stereotypa föreställningar om kvinnor från Afrikas horn kommer till uttryck i information och interaktionen mellan myndighetspersonal och programdeltagare.
Projekt: I sitt postdok-projekt undersöker Muftee muslimska kvinnors erfarenheter av samt strategier för att hantera och utmana antimuslimsk rasism. Hennes intresseområden innefattar migration, transnationell migration, intersektionalitet, postkolonial feminism och antimuslimsk rasism.
Tomas Poletti Lundström
Forskare
Tomas Poletti Lundström är doktor i religionshistoria och bedriver forskning om radikalnationalism, fascism, den svenska väckelserörelsen och politiska betydelser av religionsbegreppet. I sina studier har han inspirerats av bland annat korpusanalys, digitaletnografi och begreppshistoria. Tomas Poletti Lundström disputerade år 2022 på avhandlingen Trons försvarare: Idéer om religion i svensk radikalnationalism 1988-2020.
| Profilsida |
|
Iida Pöllänen
Iida Pöllänen is an Academy of Finland Postdoctoral Researcher at Tampere University and holds a Ph.D. in Comparative Literature from the University of Oregon. Her research interests include minority literatures in the U.S. and the Nordic countries, modernism, feminist and intersectional theory, and cultural histories of race and racism.
Pöllänen is also the co-director of the Intersectionality in Research Network, which brings together scholars from various disciplines working on intersectional approaches to research and activism.
Project: Pöllänen’s ongoing postdoctoral project, The Black Renaissance and Its Nordic Affiliations, is jointly affiliated with CEMFOR and the English Department at Cornell University. Her project traces the intertextual connections between the Harlem Renaissance and Nordic literatures as well as studies how discussions of racism, antiracism, and equity traveled through literature across the Atlantic in the early twentieth century.
Daniel Strand
Postdoktor
Daniel Strand är idéhistoriker och disputerade 2016 på Stockholms universitet med avhandlingen No alternatives. The end of ideology in the 1950s and the post-political world of the 1990s. Hans forskningsintressen inkluderar politisk idéhistoria, postkolonial teori och historieteori.
Projekt: Tillsammans med arkeologen Anna Källén och litteraturvetaren Andreas Nyblom är han verksam i forskningsprojektet "Kod, Narrativ, Historia: Samtida meningsskapande kring forntida DNA", som undersöker samtida arkeogenetisk forskning i Sverige, Frankrike och Storbritannien.
Josias Tembo
Doktorand
Josias Tembo är doktorand och föreläsare vid institutionen för etik och politisk filosofi, vid fakulteten för filosofi, teologi och religionsvetenskap vid Radboud University Nijmegen, Nederländerna. Han är också gästforskare på CEMFOR. Han har en magisterexamen i filosofi från University of Pretoria, Sydafrika. Hans doktorandforskning inom politisk filosofi teoretiserar en transregional politisk teori om kopplingar mellan ras och religion genom att studera bandet mellan ras och religion över Atlanten i Europa, Afrika och Amerika. Tembo är mycket intresserad av kritisk rasfilosofi, social och politisk filosofi, postkoloniala och dekoloniala teorier och afrikansk filosofi. Han är medlem i The Race-Religion Constellation Project (RRC) som ligger på Radboud University och är också medlem i The Race, Religion, Secularism Network (RRS).
Tembos senaste publikationer inkluderar; Tembo, Josias. "Hegels Lord - Bondsman Dialectic and the African: A Critical Appraisal of Achille Mbembe's Colonial Subjects." Våld, slaveri och frihet mellan Hegel och Fanon, redigerat av Ulrike Kistner och Philippe Van Haute, Wits University Press, Johannesburg, 2020, s 71-92; Tembo J., Gerber S. “Toward a Postcolonial Universal Ontology: Notes on the Thought of Achille Mbembe.” Hans kommande publikationer inkluderar “Do African Postcolonial Theories Need an Epistemic Decolonial Turn?” 2022 i tidskriften Postcolonial Studies.
Publikationer