"Frågan om våld måste in i alla verksamheter"

− Man måste jobba för att få in frågan om våld i alla handlingsplaner, överallt i kommunens verksamhet. Våldet rör inte bara socialtjänsten utan också området folkhälsa, kommunens HR-avdelning, suicidprevention, kultur och fritid, skolan …

Det säger Kari Rooth som sedan fyra år tillbaka arbetar som kvinnofridssamordnare i Södertälje kommun söder om Stockholm. 

Kari Rooth arbetade i tjugo år som socialsekreterare, främst med barnutredningar. Hon bytte sedan inriktning mot socialt utvecklingsarbete och ett projekt om barn i parallella utredningar hos både socialtjänsten och familjerätten. När Södertälje och två intilliggande kommuner inrättade ett Barnahus 2013 var Kari Rooth huvudsekreterare för arbetet. Under de två första verksamhetsåren var hon Barnahusets samordnare. 

Efter alla yrkesverksamma år som socialsekreterare är våldets påverkan på barn ett perspektiv hon ständigt har med sig i arbetet. 

− Jag pratar hellre om våldsutsatta kvinnor och barn än enbart våldsutsatta kvinnor. Nästan alla våldsutsatta kvinnor som placeras har barn. Barnen är inte bara ett bihang till mamman utan har egna behov. Det ställer andra krav på metoder i omhändertagandet, säger Kari Rooth. 

Arbetar med samverkan

Hennes uppdrag omfattar allt våld i nära relationer, även våld mot barn, mot män, våld i samkönade relationer och hedersrelaterat våld. 

− Min roll syftar till att utveckla kommunens arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer på en övergripande och strategisk nivå, säger Kari Rooth. 

Hon leder en samverkansgrupp mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck för Södertälje, Salem och Nykvarns kommuner. I gruppen finns representanter från polisen, åklagare, sjukhus, primärvård, socialtjänst, kvinno- och ungdomsjour. Gruppen träffas fyra gånger om året. Inför varje träff bestäms ett tema som gruppen ska diskutera.

− Det är inspirerande att leda den gruppen. Alla deltagarna är så peppade! säger Kari Rooth. 

Kari Rooth leder också ett nätverk för våldsprevention. Där ingår skolan, fritidsgårdarna, socialtjänsten, kommunens ungdomsmottagning, brottsofferjouren i Södertälje, den lokala ungdomsjouren Juventas samt Telge Bostäder, Södertäljes största hyresvärd. 

Dessutom representerar hon Södertälje i en rad andra nätverk, till exempel Länsstyrelsen i Stockholms kvinnofridsnätverk och Sveriges kommuner och landstings nätverk för kvinnofrid. 

− Jag är också kontaktperson för Origo, Stockholms läns resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, och representant för kommunerna på Södertörn i Operation Kvinnofrids operativa ledningsgrupp, säger Kari Rooth. 

Handlägger inte individuella ärenden

I Södertälje hör kvinnofridssamordnaren till Social- och omsorgskontorets stabsfunktion. 

− Vi har en styrgrupp med socialtjänstens chefer för barn och unga, missbruk/psykiatri, äldreomsorg, funktionshinderområdet och individ- och familjeomsorg. Där förankrar jag mitt arbete och rapporterar det som är pågående, säger Kari Rooth. 

Hon handlägger inga individuella ärenden utan arbetar enbart på strategisk nivå. 

− Det finns ju en verksamhet med enhetschef, gruppledare, socialsekreterare och kuratorer som ansvarar för det rent operativa arbetet. 

Kari Rooth anordnar grund- och fortbildning om våld för kommunens anställda. Hon känner ett stort engagemang för att det ska bli en kontinuitet i utbildningsinsatserna. 

− Det gäller att nöta in avsatt tid för utbildning i planeringen, i årshjulet. Utbildning kan inte handla om enstaka punktinsatser. Då försvinner kunskapen när personal slutar, säger Kari Rooth. 

Helhetssyn nödvändig för arbetet mot våld

För att arbeta strategiskt för kvinnofrid och mot våld i nära relationer krävs en helhetssyn i kommunen. Arbetet mot våld måste vara med i alla delar av samhällsplaneringen, menar Kari Rooth. 

− I min roll vill jag verka för att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer tas med i allt utvecklingsarbete i kommunen. Lika viktigt är det att barnperspektivet inte glöms bort; vi måste arbeta med hela spektret av våldsutsatthet, från barn till vuxen, säger Kari Rooth.