Att ställa frågor om våld i socialtjänsten
Att fråga om våld är grundläggande för att upptäcka om någon är utsatt. Men det är lika viktigt att lyssna på svaret och ta emot berättelsen. Genom att ställa frågor signalerar socialtjänsten dessutom att våld i nära relationer inte är acceptabelt.
Många kvinnor som utsatts för våld söker sig till socialtjänsten för att få hjälp med ekonomiskt bistånd eller andra insatser. Men det är inte alltid de berättar att de har varit utsatta för våld. Orsakerna kan vara flera. Kvinnan kan till exempel känna skuld och skam eller vara rädd för att inte bli trodd.
En fördel med att fråga alla är att möjligheten är större att upptäcka kvinnor som utsatts för våld och ge dem den hjälp och det stöd de behöver. När frågor ställs enbart vid misstanke om våld finns det alltid en risk att personalen missar våldsutsattheten. Studier från verksamheter där frågor om våld ställts på rutin visar dessutom att kvinnorna oftast inte har något emot att få frågan.
När ska frågor ställas?
Ytterst är det socialnämnden i respektive kommun som ska bestämma när och hur frågor om våld ska ställas.
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (2022) slås det fast att socialnämnden ska fastställa rutiner för när och hur personalen i dess verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna upptäcka
- våldsutsatta som behöver stöd och hjälp
- barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp, och
- våldsutövare som behöver insatser för att ändra sitt beteende.
Viktigt att tänka på
- Det är vanligt att kvinnan inte själv ser sig som våldsutsatt och förminskar våldet. Därför är det viktigt att ställa konkreta frågor och ge exempel på vad som räknas som våld.
- Det behöver inte handla om fysiskt våld som slag och knuffar. Det kan också vara psykiskt våld som kränkningar och hot. Det förekommer dessutom att förövaren försöker kontrollera kvinnans pengar (ekonomiskt våld) eller neka henne tillgång till medicin, hjälpmedel och vård som hon behöver (försummelse).
- Samtalet kan behöva ta tid. Det kan vara svårt att berätta om våldet, särskilt om det är första gången hon talar med någon om sin situation. Det kan underlätta om personalen från början bestämmer hur lång tid som finns till förfogande och när uppföljningen ska ske.
- Samtal om våld bör alltid ske i enrum. Det kan dessutom vara bra att fråga om våld vid flera olika tillfällen eftersom det är vanligt att kvinnan inte berättar första gången frågan ställs.
Förslag på frågor
– Har någon slagit, sparkat, skrämt eller gjort dig illa?
– Jag ser att du har ett blåmärke, hur fick du det?
– Jag undrar lite, vad är det som har hänt dig?
– Har det hänt att du känt dig rädd för någon?
– Känner du dig trygg där du bor nu?
– Känner du dig trygg med din partner? Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig?
– Har någon tvingat dig att göra saker du inte vill genom att slå, hota eller kränka dig?
– Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner?
– Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja?
– Har någon hindrat dig från att använda dina pengar som du själv vill?
– Har någon sagt eller gjort något som kränkt dig, gjort dig ledsen och/eller arg?
Att kommunicera om våld med hjälp av bilder
Personer med funktionsnedsättning är mer utsatta för våld jämfört med befolkningen i övrigt. För att underlätta i kommunikationen med personer med funktionsnedsättning kan det vara bra att använda någon form av stöd, som till exempel bilder.
Socialstyrelsens webbutbildning "AKK som kommunikationsstöd"
Region Uppsalas webbsida om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK
Bilder som stöd i samtal om våld, på Västra Götalandsregionens webbplats
Filmer om att ställa frågor om våld
Filmerna ger exempel på hur frågor om våld kan ställas inom olika delar av socialtjänsten.
"De flesta ställer frågor om våld"
Mariana Dufort är forskare på Socialstyrelsen och har gjort en kartläggning av förekomsten av frågor om våldsutsatthet och våldsutövande i socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Kartläggningen visar att de flesta enheter inom socialtjänsten ställer frågor om våld, men att endast en tredjedel ställer frågor på rutin.
Enligt Mariana Dufort finns det fördelar med att fråga på rutin.
– Det kräver mindre av personalen, exempelvis behöver inte personalen motivera varför frågorna ställs, säger hon.