Klippans kommun satsar på våldsprevention

Projektet beskrivs av Clara Svensson och Sara Nylander som ett omställningsarbete initierat på gräsrotsnivå. Det var de yrkesverksamma längst ut i linjen som drev på arbetet för att rikta om fokus, från att ”släcka bränder” när våldet redan har skett till att förebygga så att det inte uppstår.

För att komma dit insåg Clara Svensson och Sara Nylander tidigt att det behövdes ett brett synsätt, att också det som brukar betecknas som lindrigt våld togs på allvar och att det benämndes på ett korrekt sätt. Som just våld.

– Vi märkte att olika verksamheter pratade om våld på olika sätt. I en del skolor såg man det exempelvis som trakasserier när det handlade om sexuellt våld mot flickor. Men om det är okej med sexuellt våld i skolan blir våldet normaliserat. Unga lär sig mönstret och tar det med sig in i sina kärleksrelationer, säger Sara Nylander.

Enligt Clara Svensson hörde de också på vissa yrkesverksammas resonemang att de ibland ansåg att våldet fanns någon annanstans. På det viset blev våldet något smalt som rörde någon annan.

– Till slut kände vi att vi bara måste göra något. Det blev ohållbart att ha det så här i vår kommun, säger Clara Svensson.

Tar utgångspunkt i våldspyramiden

Till sin hjälp tog Clara Svensson och Sara Nylander den så kallade våldspyramiden. Pyramiden visar hur olika former av våld hänger ihop. Det som kanske inte ens uppfattas som våld – till exempel glåpord eller skojbråk – har med det grövre att göra, enligt teorin.

– Vi ville sätta allt våld på kartan och våldspyramiden åskådliggör det på ett sätt som de flesta kan ta till sig. Pyramiden blev vår utgångspunkt, säger Sara Nylander.

Bild av nuläget i kommunen genom kartläggning

För att få politiker och yrkesverksamma med sig i arbetet förstod Clara Svensson och Sara Nylander att de även behövde fakta om hur läget såg ut i kommunen.

Clara Svensson och Sara Nylander sökte medel från Länsstyrelsen Skåne för att genomföra en kartläggning, en ansökan som beviljades. Det blev starten för projektet ”Klippan fri från våld”. Kommunen fattade beslut om att projektarbetet skulle dra igång under 2019.  

– Kartläggningen genererade kunskap om kommunen. Den visade hur det faktiskt ser ut. Kartläggningen gav därmed ett underlag för politikerna att ta beslut utifrån, säger Sara Nylander.

Socialstyrelsen anger också i sina föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer att socialnämnden ska analysera hur utbudet av insatser och tjänster för våldsutsatta och barn som bevittnat våld i kommunen motsvarar de behov som finns. Som ett led i detta uppmuntras nämnderna att hämta in statistik om hur många våldsutsatta det finns i kommunen.

Hög förekomst av våld bland barn och unga

Kartläggningen gav en lägesbild utifrån tre områden: våld i kommunen, arbetet med våld samt bakgrund till våldet. Kartläggningen visade att det fanns en hög förekomst av det som benämns som lindrigt våld bland barn och unga. Den visade också att det främst var kvinnor som utsätts för våld i nära relation.

Enligt kartläggningen saknade även kommunen en övergripande och gemensam kunskapsgrund om våld.

– Ett mål med projektet är att skapa ett gemensamt språk om våld. Det är viktigt att höja kunskapsnivån brett i kommunen, det är en nyckel, säger Clara Svensson.

Till en början bestod projektet av en halvtidstjänst under ett år. Nu har projekttjänsten blivit heltid och är placerad i kommunens stab. Tjänsten som delas av de båda projektledarna bekostas delvis fortsatt av medel från Länsstyrelsen Skåne.

Det våldsförebyggande arbetet skapade intresse

Projektledarna har arbetat mycket med att sprida kartläggningen och den kunskap om våld som tas upp i den.

– När kartläggningen var klar trodde vi att den skulle sälja sig själv. Siffrorna var så tydliga, det här var fakta som yrkesverksamma och beslutsfattare behövde. Men så enkelt var det inte. Vi blev tvungna att tänka om när det gällde hur statistiken presenterades. När vi i stället visade på en lösning och hur verksamheter kan arbeta våldpreventivt så väcktes intresset, säger Clara Svensson.

Nu är förhoppningen att alla förvaltningar i kommunen ska få samma grundförståelse för våld.

– Projektet har börjat landa men det har tagit tid, säger Sara Nylander.

Utbildning om våldsprevention på skolor

Under hösten 2021 har anställda på tre skolor fått utbildning om våld och våldsprevention. Under våren 2022 kommer medarbetare på ytterligare tre skolor att utbildas. Det här är skolor som har uttryckt att de vill arbeta förebyggande.

– Vi har valt att jobba med dem som är intresserade, för det är dem vi kan nå. Just nu är vi på ett yrkesförberedande gymnasium för att arbeta med att förebygga våld tidigt genom att höja  kunskapen om våld och normer som stödjer våld och genom det få nya verktyg i det dagliga arbetet på skolan, säger Sara Nylander.

– Vi tänker också att vi måste lita på de yrkesverksamma. Att de kan förvalta kunskapen. Vi finns där för att sätta en boll i rullning, sen får skolorna själva fortsätta. De gör det. Det har vi sett, säger Clara Svensson.

Clara Svensson och Sara Nylander har tillsammans med tre andra medarbetare inom kommunen gått organisationen MÄN:s processledarutbildning.

­– De personerna utgör ett viktigt led i samarbetet mellan de olika förvaltningarna, säger Sara Nylander.

Rapporten "Klippan fritt från våld – en lokal kartläggning och vägen framåt för det våldsförebyggande arbetet" (pdf, 2021) 

Fakta 

• Klippans kommun i nordvästra Skåne har närmare 18 000 invånare.
• I kartläggningen föreslår projektledarna Clara Svensson och Sara Nylander en rad åtgärder för att förebygga våld.
• Förslagen handlar bland annat om att höja kunskapsnivån om våld samt om att kommunen behöver ta ett helhetsgrepp. Så många verksamheter och aktörer som möjligt bör inkluderas i arbetet. 

Tips!

• Gör en kartläggning för att få en faktabas om läget i kommunen.
• Arbeta med att höja kunskapen om våld brett i kommunen.
• Skapa ett nätverk med yrkesverksamma som vill arbeta våldsförebyggande. Det här är ett gemensamt arbete.
• Koppla arbetet till övergripande strategier i kommunen, som till exempel hållbarhetsstrategier. Där bör våldsprevention ingå.