Alla kommunchefer i Sorsele utbildade om våld

”En stärkt psykisk hälsa i arbetslivet. Våld som arbetsgivarfråga. Obligatorisk kompetensutveckling för chefer med personalansvar.” Så stod det på inbjudan som skickades från kommunledningen till de 24 cheferna i kommunen i slutet av 2021. Utbildningen knöts till kommunens översiktsplan, Agenda 2030 och till folkhälsoarbetet. 

– Cheferna har ett arbetsmiljöansvar och en nyckelroll i att upptäcka medarbetare som är utsatta för våld i en nära relation. Vi har också höga sjuktal bland personalen. Om våra verksamheter ska fungera och om vi ska kunna förebygga våldet så måste cheferna ta ansvar. Vi vill upptäcka om det finns våldsutsatthet bland medarbetarna och naturligtvis erbjuda stöd och hjälp, säger Josephine Gabrielsson, folkhälsosamordnare vid enheten för individ- och familjeomsorg, IFO, på Sorsele kommun.

Arbete mot våld pågått länge i kommunen 

Sorsele är en inlandskommun i Västerbottens län med knappt 2 500 invånare. Det var när kommunen 2018 startade ett arbete med konceptet ”En kommun fri från våld” som projektgruppen såg behovet av mer utbildning. Konceptet har utvecklats av organisationen MÄN i samverkan med ett antal av landets kommuner och erbjuder bland annat utbildningstillfällen om våld.

I Sorsele ordnades en kursdag för att sprida kunskapen brett hos förtroendevalda, chefer samt bland skolpersonal. Men projektgruppen insåg att ytterligare insatser behövdes.

 – De allra flesta vet att våld förekommer men det är oftast det grova, fysiska våldet och det våld som sker utomhus som man tänker på. Våld i nära relation är inte lika synligt, därmed talas det inte lika mycket om det. Inte heller uppmärksammas de normer och attityder som finns och som är en grogrund för våld. Det är få som säger ifrån till exempelvis sexism och rasism, men även tystnad talar. En del uttrycker också raljerande kommentarer, säger Josephine Gabrielsson.

Behov av mer kunskap om våld uppdagades

Enligt Josephine Gabrielsson fanns det fortfarande kunskapsluckor efter kursen om hur olika våld i nära relation kan se ut och vilka konsekvenser våldet får för den som är utsatt.

– Att våld kan vara subtilt är svårt att förstå. Brister i kunskapen om normaliseringsprocessen och hur fort det kan gå för att den som är utsatt börjar tro att våld och kontroll är något normalt var en del som uppdagades, säger Josephine Gabrielsson.

Både kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen ställde sig bakom att utbildningen skulle vara obligatorisk. Det hade stor betydelse, enligt Josephine Gabrielsson.

– Att ledningen satte ner foten så tydligt hade stort signalvärde för frågan. När alla är med kan arbetet gå från enskild angelägenhet till allmänt ansvar. Alla, oavsett verksamhetsområde, måste ta ansvar. Om bara socialtjänsten ska fånga upp den som är utsatt kan det ta lång tid innan ett ärende når dit och vi vet att det finns ett stort mörkertal. Det är många som aldrig berättar om sin utsatthet, säger hon.

Hela verksamhetens ansvar att upptäcka våldsutsatthet

Att det var just cheferna som fick utbildningen var också strategiskt, säger Josephine Gabrielsson. Det förebyggande arbetet, det som görs för att upptäcka och ge stöd till den som är utsatt för våld ska inte vila på enskilda medarbetare.

– Det är hela verksamhetens ansvar. När cheferna har kunskap kan den sippra nedåt. Det är ledningen som ska fatta de beslut som rör till exempel rutiner för att ställa frågor om våld till medarbetare och  klienter, säger Josephine Gabrielsson.

Utbildningen pågick under hela 2022 och byggde till stor del på gestaltningar, en skådespelare framförde monologer och cheferna deltog i rollspel. Det gjorde att utsattheten blev konkret.

– De som deltog förstod genom rollspelen att de frågor som de skulle ställa till medarbetarna inte bara kunde handla om fysiska slag utan om så mycket mer. Det kräver många frågor för att ringa in vad utsatthet för våld består av, säger Josephine Gabrielsson. 

Rutin och mall för att ställa frågor om våld

Sedan början av 2023 finns en rutin inom kommunen för att ställa frågor till medarbetare om våld. Frågorna är en obligatorisk punkt i mallen för resultat och utvecklingssamtal. Mallen innehåller också en guide för chefer inför samtalet.

– Men det är upp till varje chef att lägga upp samtalet. Uppdraget är att upptäcka utsatthet och lyssna. Om en medarbetare är utsatt är det viktigt att hålla i dialogen och göra en riskbedömning, säger Josephine Gabrielsson.

Frågor om våld på rutin tack vare utbildningen

Henrik Sjöström är chef för kultur- och fritidsenheten vid Sorsele kommun. Han deltog i utbildningen och ställer nu frågor på rutin.

– Utbildningen har haft stor betydelse. Vi diskuterade begreppet våld mycket och vad det står för. Nu har jag en helt annan syn på vad våld innebär, framför allt att det finns olika typer av våld. Det har skapat en större medvetenhet vilket gör att jag kan upptäcka, förhindra och stävja våld på ett annat sätt än tidigare, säger Henrik Sjöström.

Henrik Sjöström tycker att det är bra att han som chef ska ha med frågorna i medarbetarsamtalet. Det skapar en medvetenhet om utsatthet för våld som också gynnar det förebyggande arbetet, säger han.

– Ju mer vi pratar om det, desto mer kunskap, förståelse och trygghet får vi i ämnet. På så sätt kan vi jobba mer främjande och förebyggande. Och inte bara på arbetsplatsen. De insikter vi har fått genom utbildningen tar vi med oss som personer och kan tillämpa även i andra sammanhang.

Enligt Henrik Sjöström påverkar också kunskapen om våld arbetsplatsen i stort.

– Jag tror att arbetsplatsen förändras av det här arbetet. Vi blir mer uppmärksamma och tar hand om varandra på ett ännu bättre sätt, säger han.