Avvecklingsprojektet

Bakgrund

The Svedberg-laboratoriet (TSL) är en partikelacceleratoranläggning under avveckling. Till anläggningen hörde även ett radiokemilaboratorium. Avvecklingen görs enligt SSMFS 2018:3, Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden. Detta eftersom stora delar av anläggningen under drifttiden har utsatts för joniserande strålning eller radioaktiv kontamination.

Tidsöversikt

1951 – 2016 Anläggningen var i drift, med avbrott för ombyggnationer.

2015-06-10 Beslut om genomförande av avveckling fattades av konsistoriet

2016 En ny organisation för avvecklingsarbetet, där TSL-avveckling utgör en avdelning under Institutionen för fysik och astronomi formades. Pågående bestrålningsprojekt avslutades och sista körningen genomfördes.

2016-07-01 Anläggningen stängdes av för all framtid.

2017 - 2020 Avfallshantering med egenkontroll för friklassning av potentiellt kontaminerat material samt sanering och kontroll inför friklassning av radiokemilaboratoriets byggnadsstrukturer genomfördes.

2020-12-11 TSL-avveckling ansökte hos SSM om friklassning av radiokemilaboratoriet

2021-01-27 Friklassningsbeslut för radiokemilaboratoriet fattades av SSM

2021 - 2024 Hantering av material samt genomförande av kontrollprogram för friklassning av potentiellt aktiverat material pågår.

2025 Kontroll inför ansökan om friklassning av byggnadsstrukturer i experimenthallarna planeras genomföras. Därefter följer ansökan om friklassning. Hantering av återstående material planeras genomföras parallellt.

2026 Kartläggning av acceleratorhallen planeras genomföras och därefter avslutas projektet TSL-avveckling.

Projektgruppen

När avvecklingen inleddes utsågs en projektgrupp på fem personer för att genomföra avvecklingen. Gruppen har under arbetets gång utökats och sedan minskats. Som mest har tolv personer varit knutna till gruppen. Idag består den av sju personer.

För sanerings- och demonteringsarbeten tar gruppen hjälp av upphandlade entreprenörer.

Arbetsplatsen

En relativt stor och utmanade del av arbetet handlar om att upprätthålla en god arbetsmiljö under avvecklingsprocessen. Både den fysiska arbetsmiljön och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är extra svår att hantera inte bara med avseende på strålskydd utan även just på grund av att verksamheten innebär avveckling.

Alla på arbetsplatsen får genomgå en intern strålskyddsutbildning anpassad efter arbetets art.

Faser i avvecklingsarbetet

Avvecklingsarbetet delades in i två faser. Den första omfattade radiokemilaboratoriet innehållande en stor mängd potentiellt kontaminerad utrustning och kontaminerat material där även byggnadsstrukturerna var potentiellt kontaminerade. Den andra omfattar accelerator och experimenthallar som innehåller potentiellt aktiverad utrustning och material och där även byggnadsstrukturerna är potentiellt aktiverade.

Strategi för hantering av utrustning och material

Ledordet för hanteringen är återbruk. I första hand väljs alternativ som syftar till återanvändning av utrustning i ursprunglig funktion och i andra hand återbruk av material. Först när det konstaterats icke genomförbart går avfallet till förbränning eller deponi.

Strategi för friklassning

Historik, dvs kännedom om anläggningen under drifttiden tillsammans med kartläggningar av aktivering är grunderna i friklassningsprocessen. På plats gör vi gammaspektroskopiska mätningar och mätningar med handinstrument. För att lösa problemet med nuklider som vi inte kan mäta på plats använder vi nuklidlistor och nuklidvektorer som tas fram genom litteraturstudier kombinerat med egna mätningar, simuleringar och även resultat från provtagning där proverna analyserats på andra laboratorier.

För att säkerställa att de som utför provtagning, mätning, analys samt fattar friklassningsbeslut har tillräcklig kompetens för att göra detta har vi tagit fram en anpassad friklassningsutbildning.

Friklassning av material

Kontaminerat material

Genom provtagning på extra utsatta objekt, tex avfallslådor och ventilationsdelar samt kännedom om vilka strålkällor som finns på anläggningen har vi har tagit fram en nuklidlista över den kontamination vi kan förvänta oss att hitta. Utifrån den har vi sedan valt ett operativt gränsvärde för direktmätningar. Allt material som kan ha varit kontaminerat har sedan iterativt direktmätts och sanerats för att när mätresultaten underskrider gränsvärdet friklassats.

Aktiverat material

För att bedöma risken för aktivering i material utgår vi från anläggningskännedom samt kartläggningar och kontroller. Framför allt använder vi resultat från kontroll av några utvalda materialslag, de som finns i betong och kabel, som förekommit i hela anläggningen och på flera, olika mycket utsatta positioner.

Vi använder oss sedan beroende på hur stor kännedom vi har om materialet, vilken risk för aktivering som finns och aktivitetsfördelningen någon av följande tre friklassningsmetoder; motivering, mätning på hela mängden samt mätning på representativ delmängd av materialet.

Friklassning av byggnadsstrukturer

Radiokemilaboratoriet har friklassats huvudsakligen baserat på resultat från direktmätningar. Väggar och golv har sanerats och delats in i rutor. Noggranna mätningar har genomförts på det antal rutor som behövts för att vi med stor säkerhet, med hjälp av statistiska beräkningar, kan bedöma risken för att vi missar någon kontamination som mycket liten.

Friklassning av experimenthallar som inte är kontaminerade utan enbart aktiverade och det med en känd fördelning planeras att genomföras baserat på resultat från provtagning.

Vad händer sen?

När utrustningen är borta och byggnadsstrukturer runt acceleratoranläggningen friklassats kommer lokalerna att sägas upp mot fastighetsägaren Akademiska hus. Projektgruppen upplöses.