Om Uppsala STS
Uppsala STS är ett forskarnätverk anslutet till Ekonomisk-historiska institutionen som regelbundet ordnar högre seminarier (i seminarieserien Uppsala STS) vid Ekonomikum i Uppsala. Vi har även forskning förlagd vid Uppsala STS med en tvärvetenskaplig prägel.
STS (förkortning av engelskans Science and Technology Studies) kan beskrivas som en internationell akademisk gemenskap vars fokus länge varit samspel och konflikter mellan samhälle, teknik och vetenskap. Frågorna är i sig inte unika och gemenskapen har, genom tidskrifter och sällskap, samlat flera olika discipliner utan att nödvändigtvis bli en egen disciplin i sig själv (även om nationella variationer förekommer).
Inom STS ligger huvudfokus på tvärvetenskapliga studier av teknik och naturvetenskap i samhället. Det finns flera teorier som är vanliga inom STS och som senare har fått betydelse även inom andra discipliner. Metodologiskt sett finns det likheter inom STS med empiriska fallstudier och historiska källstudier, där man ofta lyfter fram de lokala, situerade och heterogena villkor som påverkar teknik och vetenskap.
Medan flera akademiska miljöer framhäver sin unika roll eller egenart, väljer många inom STS att betona heterogenitet och variationsrikedom. I samma anda är Uppsala STS inte en exklusiv miljö, men har särskilt fokuserat på ekonomiska frågor relaterade till kunskap – kunskapssamhället och kunskapshushållning. Ofta utgör industri och företag en ingång till att studera dessa samband och ger Uppsala STS en unik smak i den annars heterogena gemenskapen.
År 2004 inrättades Uppsala STS som en centrumbildning i samband med "Civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle”. Ursprungligen placerat inom det tekniskt-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, men sedan 2010 har det varit en del av samhällsvetenskaplig fakultet med företagsekonomen Alexandra Waluszewski som första föreståndare 2004–2010. Mellan 2010-2020 verkade ekonomhistorikern Ylva Hasselberg som föreståndare för miljön och därefter har tekniksociologen Daniel Normark ansvar för nätverket.
STS i Uppsala
Frågorna som är centrala för miljön har dock en längre historia i Uppsala. För att förstå Uppsala STS kan vi börja med Torgny Segerstedt (1908–1999), som blev professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet 1939. År 1947 tillträdde han den nyinrättade professuren i sociologi och blev senare universitetets rektor. Samma år blev han ordförande för den statliga universitetsutredningen, som genomlyste det svenska universitetssystemet och ledde till omfattande organisatoriska reformer.
Sverker Gustavssons licentiat- och doktorsavhandling gav centrala frågor inom STS en tydlig statsvetenskaplig prägel. Historikern Rolf Torstendahl bidrog till att ge frågorna en historisk dimension på 1970-talet. Sten Lindroth och Tore Frängsmyr, har också spelat en viktig roll för idéhistoria och institutionaliserade sitt engagemang för fältet genom en rådsprofessur i vetenskapshistoria 1982.
Dessa forskare och deras miljöer kan ses som intellektuella föregångare till Uppsala STS och ger en föraning om några centrala teman vid Uppsala STS:
- Kopplingen mellan politik och forskning, hur de samverkar.
- Infrastrukturer, system och ekonomier och hur de gör universiteten till kunskapsproducenter.
- Kunskapens roll för professioner, hur kunskap påverkar yrkesgrupper med historiskt perspektiv.
- Ekonomikritik och innovationskritik: ständig problematisering av föreställningar om marknaden, ekonomiska aktörer och politik som stödjer dessa aktörer och marknader.
Idag finns “STS” i många olika miljöer i Uppsala, inklusive idéhistoria, sociologi, kulturgeografi, industriell ekonomi, företagsekonomi, SLU vid Ultuna, BMC och CEMUS. Vår förhoppning är att genom forskning och seminarieverksamhet understödja det tvärvetenskapliga intresset för dessa frågor.