Praktikantporträtt

Hej Emma Edling! Du läser en master i humaniora - Konstvetenskap, Uppsala universitet. Vad gör en konstvetare vid de historiska samlingarna?

Mitt intresse för konst och konstvetenskap grundar sig just i en förkärlek för historia! Det som tilltalar mig är hur visuella uttryck reflekterar mänsklig kultur genom tiderna, och konstvetenskapen idag omfattar en bred förståelse för vad visuell kultur är och vad som ryms inom konstbegreppet. Många av de föremål som finns i de historiska samlingarna anser jag har en plats i konstvetenskaplig forskning.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

Unikt för min upplevelse är delvis att min praktikperiod sträcker sig över en hel termin samt att jag aktivt får ta del av flytten tillbaka till Gustavianum och utformningen av den nya permanenta utställningen. Arbetsuppgifter inkluderar att skriva föremålsetiketter, fotografera och digitalisera de föremål som ska iväg till museet, packa ner dem och hjälpa till med den faktiska flytten m.m. Genom att vara på plats så får jag möjligheten att se alla de tankeprocesser och det praktiska arbetet som ligger bakom Nya Gustavianum.

Vad har du lärt dig?

De varierande arbetsuppgifterna har gjort att jag samlat på mig en hel del kunskaper och erfarenheter, från att hantera föremål till att komma nära tingen på ett helt annat sätt med kameralinsen. Främst har jag lärt mig om det arbete som ligger bakom de olika stegen som krävs för att en utställning ska förverkligas. Det är så otroligt mycket som sker bakom kulisserna som man kanske inte ser som besökare.

Berätta om uppsatsens upplägg och innehåll?

Min masteruppsats Drop Dead Gorg(on)eous: A Multimodal Discourse Analysis of the Contemporary Medusa Tattoo lades fram i början av 2024 och undersöker fenomenet av den samtida ‘Medusatatueringen’ som uppmärksammats på plattformen TikTok som en symbol för överlevnad av sexuella övergrepp och vilken därefter använts som ett verktyg för digital feministisk aktivism. Studien tittar på Medusatatueringens uppkomst, funktion och potential och består av en multimodal diskursanalys som följs av tillämpningen av ett utvalt antal teoretiska ramverk av Hans Belting, Michael Baxandall, Roland Barthes och Hélène Cixous.

Hej Lina Pettersson Schweitzer! Du är student vid Uppsala universitet och har under din utbildning gjort praktik vid Gustavianum och de historiska samlingarna. Hur kommer det sig?

Jag går en master i tidigmodern historia, men har en bakgrund inom arkeologi och konstvetenskap, så jag längtade efter att få arbeta med föremål igen. Därför passade en praktik på de historiska samlingarna mig perfekt.

Hur har en vanlig arbetsdag sett ut för dig under praktikperioden?

Jag har fått prova på en hel del arbetsuppgifter under praktiken, men jag har framför allt befunnit mig i museets fotoateljé. Där har jag fotat föremål ur samlingarna, dessa föremålsfoton kommer sedan användas i databasen, till publikationer eller synas på displayer i Gustavianums nya utställningar.

Vad har du lärt dig?

Jag har fått med mig massa ny kunskap från praktiken, bland annat hur jag hanterar föremål på ett korrekt och säkert sätt. En stor personlig seger var när jag lärde mig hur jag redigerar bort störiga fläckar från foton i Photoshop. Överlag har det varit lärorikt att få en överblick i hur det dagliga arbetet kan se ut bakom kulisserna på ett museum.

Utbildningsprogram: Mastersprogrammet i humaniora med inriktning konstvetenskap, Uppsala universitet.

Vad har du lärt dig?

Var ska man börja? Framför allt har jag lärt mig hur arbete vid en konstsamling kan se ut och vara uppdelat, med allt från inventering av utplacerad konst och fotografering av målningar till skrivande av föremålsetiketter och hantering av konserveringsfrågor. Det är en organisation med viktiga uppgifter, och som praktikant har jag uppskattat att få ta del av många olika delar av samlingens verksamhet. En lärorik, men svår, process har varit att skriva föremålsetiketter. Att förhålla sig till ett specifikt antal tecken för att beskriva ett konstföremål med en museibesökare i åtanke är inte en lätt uppgift men något man lär sig mycket av. Dessutom har närheten till föremål från det Augsburgska skåpet och målningar från samlingen bidragit till nya intressen och kunskaper.

Vad har varit roligast med praktiken?

Att få arbeta så nära föremål och konstverk. Som student ligger ofta fokus på teoretiskt lärande och att skriva text, vilket också är viktigt och roligt, men att i ett musealt sammanhang få röra, flytta och undersöka målningar har varit otroligt spännande och lärorikt! Det har också varit kul att få se ett museums verksamhet inifrån, speciellt i samband med Gustavianums nyöppnade nästa år och i kontakt med andra museer gällande exempelvis utlån. Arbetsplatsen i sig har också varit rolig att vara vid - många härliga skratt och uppmuntran till nyfikenhet tack vare fantastiska handledare!

Utbildningsprogram: Mastersprogrammet i humaniora med inriktning på arkeologi samt antikens kultur och samhällsliv, Uppsala universitet.

Vad har du lärt dig?

Jag har lärt mig att hantera arkeologiskt material med hela processen från precis utgrävda ända fram till fotografering av materialet. Hur materialet ska behandlas för att kunna bevaras till framtida generationer. Riktlinjerna för hur man ska fotografera samt hur man ska föra in föremål in i en databas.

Vad har varit roligast med praktiken?

Att lära känna Oscar, Emilia och Tova där våra kortspelsrundor under lunchen har varit rogivande. Chansen att kunna prata med besökande forskare och ställa relaterade frågor angående arkeologiska problem. Att få möjligheten att kunna göra ett arbete utan att bli ifrågasatt på allt man gör där friheten att bli trodd av sina chefer att jobbet ska bli gjort i slutändan

Utbildningsprogram: Mastersprogrammet i humaniora med inriktning på arkeologi samt antikens kultur och samhällsliv, Uppsala universitet.

Vad har du lärt dig?

Under min praktik på Gustavianum har jag lärt mig så mycket mer om hur arbetet kring arkeologiskt material kan gå till. Att lära mig hur bevarandet av arkeologiska föremål går till har varit otroligt givande, det har gett mig en bättre förståelse om hur viktigt det är att kunna bevara material för framtiden. Arbetet har varit varierande, det har inkluderat allt från Egyptiskt till Vikingatida material, vilket har gjort det ännu mer givande än vad jag trodde.

Vad har varit roligast med praktiken?

Det roligaste med praktiken har varit hur varierande det har varit. Det har varit så givande och intressant att få lära sig mer om Valsgärde och de olika båtgravarna. Dock har det roligaste varit att få fotografera och undersöka en egyptisk sarkofag samt att leta efter mumiehuvuden.

Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i arkeologi och antik historia, med inriktning arkeologi respektive osteologi, Uppsala universitet.

Vad har ni lärt er?

Det vi tagit mest lärdom från under och efter vår praktikperiod var hur det arkeologiska arbetet ser ut efter det att fältarbetet är klart. Genom att vi fått tagit del av dokumentationen från Valsgärde båtgrav 5 som grävdes ut under först halvan av 1900-talet, har vi förstått vikten med tydlig dokumentation och strukturerad fyndhantering. Dessutom har det varit häftigt att få se hur äldre utgrävningsmaterial i vissa fall omarbetas och omtolkas in i en digital era med dokumentation i databas, fotografering av fynd samt hur viktigt det är att uppmärksamma detaljer, både i ord och i bild. Det var också väldigt roligt och lärorikt att få hjälpa till att plocka ner Valsgärde-utställningen inför kommande renovering av muséet. Vi har fått chansen träffa andra forskare och bygga upp vårt nätverk. Nu vet vi vad vi vill göra i framtiden!

Vad har varit roligast med praktiken?

Allt! Men mest värdefullt har varit att vi båda blivit så involverade i projektet med Valsgärde, och att vår handledare har gjort oss delaktiga och uppmuntrat vår nyfikenhet. Vi har sedan dag ett blivit behandlade som anställda snarare än praktikanter, och det har tvingat oss att ta ansvar och jobba självständigt. Arbetet har varit väldigt hands-on, och det passar oss!