Konflikt i koptisk kultur. Religiös identitetsformning i tidig egyprisk kristendom.

Beskrivning

Under 400–1300-talen e.producerade egyptiska kristna, dvs.kopter, en enorm mängd litteratur vars centrala tema är konflikt och strid.Striderna äger rum mellan olika grupper och individer:ledare för kyrkan och kloster attackerar grupper såsom kättare, judar och faraoniska kulter; martyrer kämpar mot hedningar som förföljer dem för deras tro; munkar utkämpar både yttre och inre strider mot demoner.

Under 400–1300-talen e.v.t. producerade egyptiska kristna, dvs. kopter, en enorm mängd litteratur vars centrala tema är konflikt och strid. Striderna äger rum mellan olika grupper och individer: ledare för kyrkan och kloster attackerar grupper såsom kättare, judar och faraoniska kulter; martyrer kämpar mot hedningar som förföljer dem för deras tro; munkar utkämpar både yttre och inre strider mot demoner. Närvaron av dessa konflikter i koptisk kultur och dominansen inom litteraturen är påfallande, men trots det så har ingen fullständig studie gjorts på ämnet.Det här projektet är den första genomgående analysen av koptisk litteratur som har konflikt som huvudtema. Det primära målet är att förklara varför konflikter är så centrala och hur olika grupper använde dem för att skapa tydliga motsättningar mellan deras egna ideal och fiendens. Typen av fiender och strider varierar, men gemensamt för all konfliktlitteratur är samma tydliga åtskillnad mellan ’vi’ och ’dem’. Detta har använts för att både definiera och stärka identiteten hos den normbildande gruppen.Då konflikt är så påfallande viktigt i skrifterna under denna tidsperiod, är projektet grundläggande för koptisk litteraturforskning, men också för förståelsen av Egyptens tidiga kristna kulturhistoria i allmänhet. Studiens resultat kommer att ge en fördjupad insikt i hur litteratur användes som ett verktyg för social och kulturell manipulation samt hur den koptisk-ortodoxa identiteten byggdes genom fokus på konflikter och fiender. Utanför koptologiska studier kommer projektet att bidra till en mer ämnesöverstigande diskussion om hur konfliktteman används i kultur och kommunikation. Vi kan se att samma typ av starkt negativa beskrivningar av t.ex. minoriteter är karakteristiska för diktaturer likaväl som i dagens näthat och ’fake news’. De socio-kulturella fenomen som påträffas redan i det tidiga koptiska Egypten är därmed relevanta även för förståelsen av moderna samhällen.