Vår historia

Arkeologi är ett av Uppsala universitets äldsta ämnen. Johan Bure (1568-1652) kan sägas ha initierat fornforskningen i Uppsala, där han både studerade och bodde. Bure startade bland annat runforskning i Sverige, där han sammanställde runalfabetet och publicerade många skrifter om runologi. Bure blev sedan Sveriges första riksantikvarie.

Under mitten av 1600-talet började utgrävningar utföras i Gamla Uppsala, ledda av Olof Rubeck d.ä. 1662 tillsattes också Rudbecks kollega Olof Verelius som professor i Fäderneslandets aktiviteter. Detta är en av de tidigaste tillsättningarna inom ämnet i Europa. Tjänsten återbesattes dock inte efter Verelius död 1668, även om Uppsala universitet fortfarande var aktivt inom fornforskningen. 1830 blev dock Johan Henric Schröder professor i både litteraturhistoria och arkeologi. Schröder var också samtidigt universitetsbibliotekarie, och den kombinerade professuren upphörde efter Schröders död.

Flera prominenta forskare som kom att vara avgörande för arkeologiämnet disputerade i Uppsala mellan 1866-1872. En av dessa, Oscar Almgren, blev docent i Uppsala 1897. Det gavs också föreläsningar i arkeologi och man höll seminarier. Rösterna var många för att inrätta ett ämne i Uppsala och Knut Stjerna, som också blev docent i arkeologi 1905 formaliserade ämnet ytterligare.

Efter Stjernas död inrättades återigen en institution i arkeologi – då benämnd Nordisk och jämförande arkeologi med Oscar Almgren som professor installerad 1914. Det var den första universitetsinstitutionen i arkeologi i Sverige. Sune Lindqvist efterträdde som professor 1928-1952, Mårten Stenberger 1953-1963 och Bertil Almgren 1965-1984.

Under mitten av 80-talet ändrades namnet på institutionen till Arkeologi, då under Bo Gräslund som professor (1987-1996). Arkeologi sammanslogs med Antikens kultur och samhällsliv och Egyptologi 1997, och xxxx blev Ola Kyhlberg ny professor. Kyhlberg gick i pension 2012, och efterträddes då av Neil Price.

Arkeologi innefattade också Afrikansk och jämförande arkeologi, vars professur innehades av Paul J.J. Sinclair. Efter Sinclairs pensionering ändrades professuren till att heta Global arkeologi, och Paul Lane innehade tjänsten 2013-2019.

Under 2000-talet inrättades titeln befodrad professor, vilket innebär att ämnet fått en rad kvalificerade universitetslektorer med professorskompetens.

Studiet av de antika Medelhavskulturerna har en lång historia vid Uppsala universitet och var ursprungligen splittrat inom flera discipliner. Studenter och lärare använde antika texter för att belysa såväl språkliga som samhälleliga frågor. Johan Schefferus (1621–1679) lade grunderna för textkritiska studier där även historiska och topografiska förhållanden kommenterades. Tidiga resenärer som Michael Eneman (1676–1714), Jacob Jonas Björnståhl (1731–1779) och Adolf Fredrik Sturtzenbecher (1757–1784) samlade nyvunnen kunskap om inskrifter och monument.

Det skulle dock dröja innan epigrafiska, arkeologiska och ikonografiska källor medförde organisatoriska förändringar vid universitetet. Lärostolsinnehavaren i grekiska, Einar Löfstedt (1831–1889), introducerade studiet av klassisk arkeologi inom ramen för sin undervisning och pläderade i fakulteten för att arkeologi och historia skulle frikopplas från de klassiska språken.

Genom ett riksdagsbeslut 1909 inrättades två lärostolsprofessurer i klassisk fornkunskap och antikens historia i Uppsala och Lund. Den första innehavaren i Uppsala var Sam Wide (1861–1918). Efter en diskussion i UKÄ bytte ämnet namn 1970 till antikens kultur och samhällsliv. Efter Wide har ytterligare sju rekryterade professorer innehaft tjänsten, varav Gunnel Ekroth som tillträdde 2011 är den senaste.

Egyptologi har en lång tradition vid Uppsala universitet. Orientalisten Johan David Åkerblad (1763–1819) disputerade 1782 vid Uppsala universitet. Hans forskning bidrog i hög grad till dechiffreringen av de egyptiska hieroglyferna.

Ämnet egyptologi representerades först av Karl Piehl (1893–1904) som 1881 blev docent i egyptiska språket. Hans samlingar av egyptiska fornsaker utgjorde grunden till Victoriamuseet, inrättat 1890. Numera ingår dessa i Museum Gustavianums samlingar. Piehl erhöll en personlig professur i egyptologi 1893.

Torgny Säve-Söderbergh var den första innehavaren av en lärostolsprofessur i egyptologi (1950–1980). Med honom fick ämnet en hög internationell synlighet på grund av den framstående arkeologiska forskningen som bedrevs genom den skandinaviska expeditionen till sudanesiska Nubien. Säve-Söderbergh efterträddes av Rostislav Holthoer (1980–1996) och denne av Lana Troy (2000–2011). År 2018 tillträdde Andreas Dorn som professor i egyptologi.